Yrkesexamen

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Lärosätet presenterar i ansökan en utförlig beskrivning av undervisningsämnet teknik. Lärosätet argumenterar för och presenterar fem fokusområden som utgör kärnan i teknikkurserna. Dessa fokusområden är teknikdidaktik, digitalisering, hållbar utveckling, teknikhistoria och tekniska system. Under intervjuerna kunde lärosätet konkretisera och fördjupa innebörden av de fem fokusområdena. Bedömargruppen anser att lärosätet har tydliggjort fokusområdena i relation både till ämnesinnehåll och teknikämnets vetenskapliga grund. Under ämnesstudierna i teknik kommer studenterna delvis att samläsa med andra studentgrupper inom främst ingenjörsutbildningar. Någon examensmålsanalys har inte redovisats specifikt för teknikämnet. Bedömargruppen kan ändå konstatera att ansökan följer den fastställda examensbeskrivningen vad gäller omfattning och innehåll. Av underlagen framkommer hur lärosätet planerar för en studiegång som kombinerar kurser inom teknik med kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna och att lärosätets intention är att studenter ska erbjudas möjlighet att kombinera teknikämnet med samtliga enligt högskoleförordningen möjliga ämnen. I ansökan resoneras även om att erbjuda teknik som så kallat tredjeämne.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

I lärosätets ansökan argumenteras väl för behovet av fler behöriga tekniklärare. Under intervjun framkom att det finns en viss osäkerhet kring hur stort underlaget är för att anta studenter till en ämneslärarutbildning i teknik. Planen är att starta utbildningen höstterminen 2024 med mellan 6 och 16 studenter. Under intervjun framkom också att Linnéuniversitetet genom sitt samarbete inom Lärosäten Syd upplever en trygghet gällande studentunderlag för utbildningen. Lärosätet har dessutom genomfört en mindre systematisk undersökning bland huvudmän i de näraliggande regionerna som styrker behovet av fler tekniklärare. I ansökan beskrivs därför en tekniklärarutbildning som kan fungera både via distans och på campus. Likaså beskrivs hur de planerade teknikkurserna kan ges som fortbildningskurser. Bedömargruppen anser att det finns ett allmänt intresse för att examen får utfärdas vid det aktuella lärosätet.

Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga/professionsrelaterade och pedagogiska) är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Linnéuniversitetet har de senaste åren genomfört särskilda satsningar på att utbilda personal inom teknikdidaktik och bygga upp den teknikdidaktiska forskningsmiljön. Det har möjliggjort att ett antal adjunkter fått möjlighet att påbörja forskarutbildning inom teknikdidaktik och att en docent i teknikdidaktik tillfälligt anställts med syfte att bygga upp och leda forskningsmiljön. Dessa adjunkter och docenten utgör den huvudsakliga lärarkompetensen inom teknikdidaktik för den i ansökan beskrivna utbildningen. För övrigt beskrivs hur utbildningen ska bemannas med lärare från främst ingenjörsutbildningarna men även med personer inom pedagogik. Den teknikdidaktiska gruppen återfinns på samma organisatoriska enhet som de tekniska utbildningarna/ingenjörsutbildningarna. I ansökan beskrivs hur det kan bidra till ett effektivt samarbete mellan lärare och en smidig samläsning mellan tekniklärarstudenter och ingenjörsstudenter.

Den personalgrupp som presenteras i ansökan föreslagna som undervisande i teknik visar sammantaget på en grupp med god teknisk kompetens. Det handlar om minst åtta lektorer och en professor samt ett antal adjunkter kopplade till olika teknikområden. Bedömargruppen anser att antalet lärare och deras sammantagna kompetens inom teknik är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på lång och kort sikt.

Den teknikdidaktiska gruppen består i dagsläget av en docent med tidsbegränsad anställning och ett antal doktorander, men planen är att de sistnämnda ska disputera inom de närmaste åren. Under intervjun tydliggjordes att den teknikdidaktiska gruppen i synnerhet och lärosätet i allmänhet i hög grad lutar sig mot kompetensen hos docenten som är tillfälligt anställd och att enskilda doktorander bidrar till den utbildning som ansökan omfattar med personliga kompetenser och erfarenheter. Den teknikdidaktiska gruppens kompetens kan sägas vara starkt kopplad till och beroende av de specifika personer som ingår i den. Lärosätet kunde inte vid intervjun ge ett tydligt svar på vilka möjligheter som finns för de doktorander som nämns i ansökan att senare erhålla lektorat vid lärosätet. Intervjun gav inte heller något tydligt svar om lärosätets möjligheter att förlänga och/eller utöka anställningen av den lektor med docentkompetens inom teknikens didaktik som nu har en tidsbegränsad anställning. Bedömargruppen ser därför en betydande osäkerhet vad gäller den ämnesdidaktiska lärarkompetensen på både kort och lång sikt. Disputerad ämnesdidaktisk kompetens är en central förutsättning för att bedriva ämneslärarutbildning, menar bedömargruppen. Bedömargruppen ser stor potential i de adjunkter som nu genomgår forskarutbildning inom teknikens didaktik och den utveckling som utifrån detta kan möjliggöras vid lärosätet. Sammanfattningsvis anser dock bedömargruppen att lärosätet inte har visat att lärarnas ämnesdidaktiska kompetens är adekvat och står i proportion till den ansökta utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Utbildningsmiljön

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I ansökan lyfts de fem fokusområdena fram och bedömargruppen anser att dessa ger teknikkurserna i den föreslagna utbildningen en tydlig struktur, både gällande undervisning och gällande vetenskaplig grund. De olika fokusområdena beskrivs med verksamma lärare och forskare och hur de kan bidra till undervisning inom området samt med respektive persons forskningsintresse. Ansökan visar därigenom att de olika fokusområdena har kapacitet att knyta forskning till undervisning. Vissa fokusområden utgör både en specifik kurs samtidigt som innehållet är tänkt att "spilla in" in i samtliga kurser, exempelvis teknikdidaktik och teknikhistoria. Andra fokusområden planeras att ingå i samtliga kurser, exempelvis hållbar utveckling. Det är dock inte konkret och tydligt beskrivet hur exempelvis teknikdidaktik och teknikdidaktisk forskning ska implementeras i de teknikkurser som samläses med ingenjörsstudenter.

I ansökan beskrivs hur kompetensutveckling bedrivs vid lärosätet. Satsningen på den teknikdidaktiska forskningsmiljön framhålls i det sammanhanget. Lärosätet planerar att fortsätta främja lärarutbildningarnas forskning men resurserna ska delas mellan flera ämnen inom lärarutbildningen. Hur länge satsningen på den teknikdidaktiska forskningsmiljön ska pågå har inte klarlagts varken i ansökan eller vid intervjun. I ansökan framhålls dock att ett systematiskt och långsiktigt uppföljningssystem för forskning är under utveckling.

Den teknikdidaktiska forskningsmiljön med en docent och ett antal forskarstuderande kommer enligt ansökan att inkorporeras i de teknikdidaktiska kurserna. Intervjuerna visade hur det kan komma att ske kopplat till den enskilde doktorandens eller den seniora forskarens eget forskningsintresse. Därigenom kan det inom utbildningen synliggöras en bred bild av teknikämnets innehåll med kopplad forskning. I ansökan beskrivs även hur den teknikdidaktiska forskningsmiljön har kontakter och pågående samarbeten med andra lärosäten, både nationellt och internationellt. Vidare beskrivs hur lärosätet planerar för att arbeta genom så kallade "forskningsmentorsgrupper" bestående av aktiva forskare inom både teknikdidaktik och teknik, som kommer att vägleda och diskutera med studenter om forskning och dess tillämpning i klassrummet. I ansökan beskrivs att denna aktivitet ska erbjudas studenter både på campus och digitalt.

Bedömargruppen finner att det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och att verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Resurser

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur.

De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Lärosätet redogör i ansökan för en studenthälsovård som bland annat erbjuder stöd för studenter som påverkas av stress, talängslan och uppskjutandebeteenden. Lärosätets bibliotek tillhandahåller litteratur, textdatabaser, studieplatser, rum för distansutbildning samt stöd för studieteknik, informationssökning, informationshantering, akademiskt skrivande och textgranskning. På lärosätet finns även samordningsenhet för studenter med funktionsvariation. I ansökan redogörs också för kansliet för lärarutbildning som bland annat bemannas av studievägledare med syfte att ge stöd till lärarstudenter.

Linnéuniversitetet består av två campus, ett i Kalmar och ett i Växjö. På båda orterna finns tekniska lösningar för att hantera undervisning på distans. I ansökan beskrivs att undervisningen utvecklats för att möjliggöra distansundervisning i allt högre grad, exempelvis möjliggörs laborationer via digitala lösningar. Vidare framhålls att lärosätet har en god tillgång på för utbildningen relevanta och intressanta lokaler, bland annat specialanpassade lokaler för ingenjörsutbildningarna som ämneslärarstudenterna får tillgång till.

I ansökan beskrivs även det kvalitetssystem som utvecklats inom nämnden för lärarutbildning och som baseras på lärosätets kvalitetspolicy. Kvalitetssystemet omfattar uppföljningsprocesser kopplat till lärarutbildningen, dess kurser och personal. Nämnden för lärarutbildning har även inrättat programråd för respektive examen, vars uppgift är bland annat att bereda kursplaner och utbildningsplaner samt att säkerställa och övervaka att utbildningens delar svarar mot examensmålen. Inom nämnden återfinns även koordineringen av verksamhetsförlagd utbildning. Studenterna har möjlighet att genomföra verksamhetsförlagd utbildning utomlands och dessutom ingå i samverkansprojekt med omgivande samhälle genom ett så kallat regionalt utvecklingscentrum.

Bedömargruppen finner att det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur och att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Förutsättningar

Disputerad ämnesdidaktisk lärarkompetens är en central förutsättning för att bedriva ämneslärarutbildning och bedömargruppen ser en betydande osäkerhet gällande uppfyllandet av detta. Lärargruppens enda lektor i teknikdidaktik har en tidsbegränsad anställning med relativt ringa omfattning. Bedömargruppen anser att lärosätet inte har visat att lärarnas ämnesdidaktiska kompetens är adekvat och står i proportion till den ansökta utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Bedömargruppen ser stor potential i de adjunkter som nu genomgår forskarutbildning inom teknikens didaktik och den framtida utveckling som utifrån detta kan möjliggöras vid lärosätet. Bedömargruppen finner att det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö som möjliggör ett nära samband mellan forskning och utbildning. Vidare ser bedömargruppen att det finns goda förutsättningar för att skapa ämnesdidaktiskt innehåll och ge en bra utbildningsmiljö vid lärosätet. Likaså finns det vid lärosätet tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur och de tillgängliga resurserna bedöms användas effektivt för att bidra till en hög kvalitet i verksamheten.