Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

I självvärderingen beskriver lärosätet att det finns en konstruktiv länkning mellan lärandemål, lärandeaktiviteter, måluppfyllelse och progression, med hänvisning till exempel från de olika kurserna. En introduktion till omvårdnadsvetenskapen och specifikt mot ambulanssjukvården ges i första kursen genom en föreläsning, en filminspelning av egen patientbedömning samt genom att studenterna kritiskt värderar svensk och nordisk forskning, vilket sedan diskuteras i förhållande till klinisk tillämpning och sjuksköterskans kärnkompetenser. I den andra kursen integreras teori och praktik i form av färdighetsträning. Utifrån ett autentiskt simulerat patientfall ska studenterna beskriva och problematisera omhändertagandet. Bedömargruppen anser inte att det momentet kan kallas för färdighetsträning, utan att det är en teoretisk uppgift. Det framgår inte tydligt om studenterna får möjlighet till campusförlagd träning eller om det är en helt digital uppgift. I mitten av kursen genomförs färdighetsträning som bedöms med OSCE (Objective Structured Clinical Observation) och reflektion i samtal efteråt. Att träningen sätts i relation till relevant vetenskap och beprövad erfarenhet för att studenterna ska se sambandet mellan teori (vetenskap) och praktik (berövad erfarenhet) framhålls i självvärderingen. En del i det är en gruppuppgift med filminspelning av omhändertagande av simulerat patientfall. Examinationen är uppdelad i en teoretisk del och en praktisk del där studenterna visar på färdigheter att omhänderta patienter i skiftande vårdmiljöer. Den praktiska examinationen innefattar tre olika patientfall, där studenternas aktiviteter filmas för att filmerna ska vara en hjälp till lärarnas examination. Bedömargruppen ser en svaghet i återkopplingen av de kliniska delarna och rekommenderar lärosätet att använda filmerna som en lärandeaktivitet för studenterna som stöd för deras lärande och reflektioner.

Självvärderingen beskriver även att studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen får presentera ett fiktivt förbättringsarbete, som ska visa på sambandet mellan vetenskap, beprövad erfarenhet och betydelsen för yrket. Uppgiften genomförs tillsammans med studenter på andra inriktningar. Bedömargruppen kan se att det är en fördel att få andra specialiststudenters syn på ambulansverksamhetens möjliga förbättringsarbeten, men kan också se att tiden kan användas till mer relevanta lärandeaktiviteter beroende på tidsåtgången för uppgiften, bland annat att den tid det tar att granska andra specialiteters uppgifter. Bedömargruppen föreslår att lärosätet reflekterar över om samläsningen med andra inriktningar bidrar till måluppfyllnaden.

I de kurser som fokuserar på forskningsmetodik och självständigt arbete ska studenterna enligt självvärderingen nå målet att visa kunskap inom sin omvårdnadsvetenskapliga grund och få insikt i aktuell forskning inom sitt specialistområde. Dessutom ska studenterna se samband mellan vetenskap och beprövad erfarenhet. I självvärderingen ger lärosätet en bild av att studenterna har svårt att identifiera relevanta artiklar för sin specialitet. Lärosätet beskriver också att studenterna har svårigheter med att kritiskt värdera och reflektera över patientomhändertagandet. Länkningen mellan lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationer är därmed inte självklar och lärosätet framhåller att lärandeaktiviteterna behöver revideras. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning, och rekommenderar lärosätet att se över länkningen i sin helhet för att säkerställa måluppfyllnaden.

En genomgång av kurslitteraturlistorna visar på att studenterna genomgående får både en vetenskaplig och professionell faktabas under hela programmet.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa förmåga att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för patienter under starkt varierande förhållanden.

Av självvärderingen framkommer att lärosätet lägger vikt vid att studenterna får färdighetsträning innan den verksamhetsförlagda utbildningen. I intervjun framkom att det genomförs tre till fyra träningsdagar på campus i form av simuleringsövningar i allmänt omhändertagande. Senare i utbildningen blir det mer komplexa övningar. De övningarna examineras inte, utan syftar till att förbereda inför den verksamhetsförlagda utbildningen.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen används Bedömningsformulär för verksamhetsförlagd utbildning (BeVut), som kan anpassas till respektive lärosäte och som används för att kvalitetssäkra måluppfyllelsen. Det används för att bedöma färdighet och förmåga, och studenten, handledaren och läraren kan med stöd av BeVut resonera om hur studenten möter de krav som ställs. Vid intervjun framkom att BeVut är ett underlag för examinatorns betyg. För klinisk examination används i stället bedömningsformuläret Objective Structured Clinical Examination (OSCE). För att studenterna ska nå målet kompletteras den verksamhetsförlagda utbildningen med föreläsningar, seminarier och färdighetsträning.

I en studieuppgift ska studenterna reflektera över patientfall och händelser under den verksamhetsförlagda utbildningen. Självvärderingen beskriver att en klinisk examination genomförs via Zoom. Bedömargruppen anser inte att man kan examinera kliniska färdigheter genom att resonera om ett omhändertagande och förankra det genom teoretiska frågor från lärare. Därför föreslår bedömargruppen att den uppgiften läggs under kunskapsmål, snarare än under förmågamål. Vid intervjun framkom att den kliniska examinationen på Zoom snarare kan beskrivas som en strukturerad diskussion, där studenten ska analysera och reflektera över fynd och resultat med tillägg i form av bildstöd som fotografier på sår eller utslag.

Bedömargruppen uppfattar en otydlighet i hur studenterna når målet färdighet och förmåga och framför allt hur lärosätet examinerar dem. Därför rekommenderar bedömargruppen lärosätet att arbeta med tydlighet, struktur och koppling mellan teoretisk kunskap och praktisk färdighet. Lärosätet behöver tydligt kunna redovisa både hur teori, men kanske framför allt hur och när simuleringsövningar bedöms eller inte samt hur kliniska examinationer genomförs. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över utbildningens utformning och genomförande samt examination av detta mål. Ett exempel på examination som täcker in både teoretiskt kunnande, praktiskt genomförande och egen reflektion skulle kunna vara att praktiskt arbeta med ett patientfall, reflektera och avsluta med en skriftlig teoretisk vetenskaplig del utifrån relevant litteratur.

I kursen Prehospital akutsjukvård vid trauma och katastrof ska studenterna, enligt självvärderingen och kursplanen, kunna samverka med andra, som blåljuspersonal, prioritera, triagera och genomföra åtgärder under starkt varierande förhållanden samt identifiera skador, krisreaktioner och risker. Det framhålls att samverkansövningar med brandförsvar, polis och hemvärn är något som lärosätet planerar att genomföra. Bedömargruppen ser positivt på det, men anser att det är en svaghet i nuläget att det inte redan pågår.

I kursplanen anges lärandeaktiviteter som föreläsningar, seminarier samt verksamhetsintegrerat lärande (VIL), det vill säga pedagogiska modeller som används för samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. I självvärderingen framkommer att färdighetsträning är organiserad i stationer (trauma, träning av triage och urtag ur bil), vilket till viss del kan kompletteras med Virtuell Reality (VR), något som lärosätet också använder i det sammanhanget genom ett doktorandarbete. Vid intervjun beskrev lärosätet att när studenterna reflekterar över kriser och katastrofer under färdighetsträningen finns experter ibland med från andra organisationer, men det beror på situationen för stunden och vilka som lärarna kan anlita.

Bedömargruppen ser en svaghet i att det medför att alla studenter inte får samma förutsättningar och rekommenderar att vissa experter bokas upp varje år eller att VR används som ett simuleringsverktyg, eftersom studenterna kan träna flera gånger och förbättra sina färdigheter i en säker miljö. Studenterna får då också tillfälle till att resonera med experter och föreläsare inom olika områden och ta del av deras kunskap, något bedömargruppen ställer sig poistiv till. Ett bra exempel är att lärosätet genomför seminarier med studenter från andra lärosäten för att bredda och jämföra kunnandet i samband med katastrofer och allvarliga händelser.

I självvärderingen gör lärosätet vad vi bedömer som en viktig iakttagelse och som bedömargruppen också ställer sig bakom. Samhället och sjukvården förändras och nya utmaningar och krav kommer att ställas på lärosätet att erbjuda studenterna relevant utbildning för ambulansspecialistsjuksköterskorna när det gäller korrekt handhavande vid till exempel tidskritiska tillstånd, pågående dödligt våld och andra snabba omställningar i samhället. Vid intervjun framkom ett önskemål att förstärka samarbetet med försvarsmakten. Till det vill bedömargruppen lägga omhändertagande i varierande situationer som vid psykisk ohälsa, omvårdnad bland utsatta grupper och nära vård inom kommunal hälso-och sjukvård. I det avseendet rekommenderar bedömargruppen att lärosätet går från ord till handling.

Av de samlade underlagen framgår att utbildningens utformning och genomförande i huvudsak skapar förutsättningar för studenterna att nå målet och att lärosätet med några mindre förändringar, som kommer till uttryck i rekommendationer från bedömargruppen, kan erbjuda studenterna bättre återkoppling och fler tillfällen för bedömning av kliniska färdigheter. Hur målet säkerställs genom examination behöver avseende ett par moment eller övningar förtydligas.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Bedömargruppen anser att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna uppnår det utvalda målet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Lärosätets självvärdering ger flera exempel i utbildningens kurser som visar på att studenterna ska stödjas till att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckling av sin kompetens och kritiskt reflektera och värdera det i relation till aktuell vetenskap och beprövad erfarenhet. För att stimulera det livslånga lärandet genomför lärosätet seminarier där studenterna presenterar sitt kunskapsbehov och sin strategi för fortsatt lärande. För att utveckla sina färdigheter får studenterna under färdighetsträningen visa hur de ska utveckla sina förmågor i relation till relevant vetenskap.

I självvärderingen visar lärosätet en utmaning med att få studenter som redan är yrkesverksamma sjuksköterskor i ambulansverksamheten att utveckla ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt till sin kunskap, eftersom många redan tycker sig ha tillräcklig förmåga, kunskap och ett bra förhållningssätt. Bedömargruppen kan se en fara i det och rekommenderar lärosätet att ge studenterna fler möjligheter att träna på reflektion och diskussion som relaterar till vetenskaplig litteratur med lärare och kurskamrater. I självvärderingen och vid intervjun klargjordes att studenterna får uppgifter under den verksamhetsförlagda utbildningen som handlar om händelser som inkluderar ledarskap och patientsäkerhet och som fordrar att studenterna beskriver, reflekterar över och analyserar företeelsen i förhållande till ny egen kunskap om till exempel ansvar, roller och förväntningar samt i förhållande till aktuell vetenskap. På det sättet kan studenterna visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens i ett livslångt lärande.

Bedömargruppen vill även uppmuntra lärosätet till att utveckla nya strategier för lärande. Till exempel kan man filma studenterna när de tränar omhändertagande av patienter och efteråt gå igenom filmen samt låta studenterna reflektera framför allt över det som inte gick så bra men även det som fungerade bra. Detta är ett bra verktyg för repetitiv inlärning, att utmana förhållningssätt och att utveckla kompetensen. I dag används filmer enbart till att validera lärarnas bedömning av examinationer.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har en humanistisk värdegrund, det vill säga utgår från alla människors lika värde. I lokala examensmål finns mål om ökad jämställdhet, konsekvenser av hot och våld samt arbete med utsatta personers situation. Målen rör främst hur ambulanspersonal ska skyddas. De här lokala examensmålen finns i utbildningsplanen, och kursen Prehospital akutsjukvård vid trauma och katastrofer tar upp forensisk omvårdnad vid hot, våld och övergrepp.

Av självvärderingen framgår att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar större delen av ambulansprogrammet, bland annat används patientfall som representerar mångfald, åldersdiskriminering och våld i nära relationer. Vid intervjuerna berättade lärosätet om att seminarier om jämställdhet och maktförhållande genomförs och dessutom diskuterar studenterna jämställdhet i de olika patientfall de arbetar med över tid. I utbildningen problematiseras även olikheter mellan människor och våld i nära relationer.

Likabehandlingsarbete, som syftar till jämställdhet, breddad rekrytering och icke diskriminering, genomförs för att förbättra för studenterna, och lärosätet gör varje år en uppföljning av handlingsplaner och resultat. För att följa upp jämställdhetsperspektivet genomför lärosätet kollegiala granskningar av bland annat kursplaner och litteratur. Kurslitteraturen belyser jämställdhet bland annat genom att författarnas förnamn anges för att visa att både män och kvinnor är representerade.

Lärosätet anger att ambulansprogrammet enligt den interna granskningen har svagheter och att åtgärder ska genomföras när det gäller kurslitteraturen, något som dock inte är genomfört ännu. I självvärderingen framhåller lärosätet att hur olika aspekter av makt påverkar en jämlik respektive ojämlik vård i ambulanssjukvård är ett område som behöver utvecklas både i undervisningen och i kurslitteraturen, eftersom ingen litteratur tar upp ett jämställdhetsperspektiv. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning och uppmanar lärosätet att genomföra åtgärder för att komma till rätta med de svagheter som kom fram i den interna granskningen. Av självvärderingen framgår att finns en utbildning för lärare om att inkludera och examinera frågor om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att erbjuda alla berörda lärare möjlighet att gå kursen.

Bedömargruppen anser att lärosätet beaktar ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen, men att det finns utrymme för utveckling av utformning och genomförande. Lärosätet behöver tydliggöra att det inom ambulanssjuksköterskans ansvarsområde är särskilt viktigt att finna metoder för att möta och skydda människor som är i särskilt utsatta situationer. En del av det finns i kursen Prehospital akutsjukvård vid trauma och katastrofer, men jämställdhetsperspektivet behöver synliggöras ytterligare i utbildningen i fallbeskrivningar med åtgärder att lösa, en stor del reflektion och diskussion om förhållningssätt.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen visar att ett systematiskt och regelbundet kvalitetsarbete genomförs. Det inkluderar kurs- och programutvärderingar av utformning, genomförande och examination. Studenterna gör program- och kursvärderingar och den kursansvariga läraren sammanställer och kommenterar. Resultatet presenteras för ledningen (utbildningsnämnden och prefekten), lärarna och studenterna. Relevanta och genomförbara förbättringar görs kontinuerligt, men det finns även delar i utbildningen som tar längre tid att genomföra. Då tar lärosätet fram en utbildningsrapport och en målmatris, med utvecklingsområden som varje år följer upp genomförda åtgärder. Kurs- och programvärderingarna har en relativt hög svarsfrekvens med 52 respektive 55 procent. Även alumner får en enkät som lärosätet skickar ut vart tredje år för att få en återkoppling på utbildningens användbarhet. Svarsfrekvensen på alumnenkäten hösten 2021 var 33 procent.

Vart sjätte år gör lärosätet en kollegial extern granskning av utbildningarna för dialog och erfarenhetsutbyte. Resultatet leder till beslut och åtgärder för att utveckla utbildningarnas kvalitet. Att inte ambulansspecialistutbildningen ingår i den granskning som startade 2020 var antagligen på grund av Universitetskanslersämbetets kommande utvärdering. Lärosätet samverkar med Marie Cederschiöld högskola och Röda Korsets högskola om extern granskning av examenarbeten. Lärosätet föreslår i granskningen att utbildningen ska stärka fördjupningen av vetenskaplig metod och huvudområdet omvårdnadsvetenskap.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

I självvärderingen anges en god genomströmning på 91 procent för 2021 jämfört med 94 procent för övriga program på avancerad nivå. Det finns externa orsaker som antagligen påverkat genomströmningen, som den ansträngda situationen i ambulansverksamheten och att studenterna arbetar parallellt med studierna.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

När det gäller målet i kunskapsformen kunskap och förståelse får studenterna en introduktion till omvårdnadsvetenskapen och specifikt mot ambulanssjukvården i första kursen. I den andra kursen integreras teori och praktik (färdighetsträning). Utifrån ett autentiskt patientfall ska studenterna teoretiskt beskriva och problematisera omhändertagandet. Bedömargruppen anser inte att det momentet är färdighetsträning, utan att det är en teoretisk uppgift.

I mitten av kursen genomförs färdighetsträning som bedöms med Bedömningsformulär för verksamhetsförlagd utbildning (BeVut). I självvärderingen framhålls att träningen sätts i relation till relevant vetenskap och beprövad erfarenhet, för att studenterna ska se sambandet mellan teori (vetenskap) och praktik (berövad erfarenhet). Examinationen är uppdelad i en teoretisk och en praktisk del, där studenterna visar på färdigheter att omhänderta patienter i skiftande vårdmiljöer. Den praktiska examinationen filmas för att filmerna ska vara en hjälp till lärarnas examination. Bedömargruppen ser en svaghet i återkopplingen av de kliniska delarna, till exempel i att filmerna inte används som en lärandeaktivitet för studenterna och rekommenderar lärosätet att använda filmerna till att stödja studenternas lärande och reflektion.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen får studenterna presentera ett fiktivt förbättringsarbete, som ska visa sambandet mellan vetenskap, beprövad erfarenhet och betydelsen för yrket. Den uppgiften genomför studenterna tillsammans med studenter på andra inriktningar. Det finns för- och nackdelar med det upplägget och bedömargruppen föreslår att lärosätet reflekterar över om samläsningen med andra inriktningar bidrar till måluppfyllnaden. Studenterna har enligt lärosätet svårt att identifiera relevanta artiklar för sin specialitet och svårigheter att kritiskt värdera och reflektera över patientomhändertagandet. Lärosätet framhåller att bland annat lärandeaktiviteter behöver revideras. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning, och rekommenderar att lärosätet ser över länkningen i sin helhet för att säkerställa måluppfyllnaden.

När det gäller målet i kunskapsformen färdighet och förmåga framkommer att lärosätet lägger vikt vid att studenterna får färdighetsträning i allmänt omhändertagande innan innan den verksamhetsförlagda utbildningen. De övningarna examineras inte.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen används Bedömningsformuläret för verksamhetsförlagd utbildning (BeVut), för att bedöma studenternas färdighet och förmåga. BeVut är ett underlag för examinatorns betyg, men för den kliniska examinationen använder lärarna bedömningsformuläret Objective Structured Clinical Examination (OSCE). För att nå målet kompletteras den verksamhetsförlagda utbildningen med föreläsningar, seminarier och färdighetsträning.

I en studieuppgift ska studenterna reflektera över patientfall och händelser under den verksamhetsförlagda utbildningen. Självvärderingen anger att en klinisk examination genomförs via Zoom. Vid intervjun framkom att den kliniska examinationen på Zoom snarare kan beskrivas som en strukturerad diskussion och att den inte bedöms. Bedömargruppen uppfattar en otydlighet i hur studenterna når målet färdighet och förmåga uppnås och framför allt hur lärosätet examinerar dem. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att arbeta med tydlighet, struktur och koppling mellan teoretisk kunskap och praktisk färdighet. Lärosätet behöver tydligt kunna redovisa både hur teori, men kanske framför allt hur och när simuleringsövningar bedöms eller inte samt hur kliniska examinationer genomförs. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över utbildningens utformning och genomförande samt examinationen av målet.

I en kurs ska studenterna kunna samverka med andra, som blåljuspersonal, prioritera, triagera och genomföra åtgärder under starkt varierande förhållanden samt identifiera skador, krisreaktioner och risker. Lärosätet framhåller att samverkansövningar med brandförsvar, polis och hemvärn är något som lärosätet planerar att genomföra. Bedömargruppen anser att det är positivt men att det är en svaghet i nuläget att det inte redan pågår.

I kursplanen anges lärandeaktiviteter som föreläsningar, seminarier samt verksamhetsintegrerat lärande (VIL). Färdighetsträning kompletteras till viss del med virtuell verklighet och ibland finns experter med från andra organisationer, men det är upp till situationen för stunden och vilka som lärarna kan anlita. Bedömargruppen ser en svaghet i att det medför att alla studenter inte får samma förutsättningar. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att vissa boka upp experter varje år eller använda VR som ett simuleringsverktyg, eftersom studenterna kan träna flera gånger och förbättra sina färdigheter i en säker miljö. Ett bra exempel är att det genomförs seminarier med studenter från andra lärosäten för att bredda och jämföra studenternas kunnande i samband med katastrofer och allvarliga händelser.

Lärosätet gör en viktig iakttagelse som bedömargruppen delar. Samhället och sjukvården förändras och nya utmaningar och krav kommer att ställas på lärosätet att erbjuda studenterna relevant utbildning för ambulansspecialistsjuksköterskorna när det gäller korrekt handhavande vid till exempel tidskritiska tillstånd, pågående dödligt våld och andra snabba omställningar i samhället. Lärosätet vill förstärka samarbetet med försvarsmakten. Till det vill bedömargruppen lägga till omhändertagande i varierande situationer, som vid psykisk ohälsa, omvårdnad bland utsatta grupper och nära vård inom kommunal hälso- och sjukvård. I det avseendet rekommenderar bedömargruppen att lärosätet går från ord till handling.

Av de samlade underlagen framgår att utbildningens utformning och genomförande i huvudsak skapar förutsättningar för studenterna att nå målet och att lärosätet med några mindre förändringar, som kommer till uttryck i rekommendationer från bedömargruppen, kan erbjuda studenterna bättre återkoppling och fler tillfällen för bedömning av kliniska färdigheter. Hur lärosätet säkerställer målet genom examination behöver förtydligas för ett par moment eller övningar.

När det gäller målet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt framkommer flera exempel från utbildningens kurser som visar att studenterna får stöd att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckling av sin kompetens i relation till vetenskap och beprövad erfarenhet. Det genomförs seminarier där studenterna presenterar sitt kunskapsbehov och sin strategi för fortsatt lärande.

Lärosätet berättar att det är svårt att få studenter som redan är yrkesverksamma sjuksköterskor i ambulansverksamheten att utveckla ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt till sin kunskap. Bedömargruppen ser en fara i det och rekommenderar lärosätet att träna studenterna att reflektera och diskutera frågor som relaterar till vetenskaplig litteratur med lärare och kurskamrater. Bedömargruppen vill även uppmuntra till att utveckla nya strategier för lärande, till exempel att filma studenter när de tränar omhändertagande av patienter och efteråt gå igenom filmen och låta studenterna reflektera framför allt över det som inte gick så bra men även det som fungerade bra.

I lokala examensmål finns mål om ökad jämställdhet, konsekvenser av hot och våld samt arbete med utsatta personers situation. Målen rör främst hur ambulanspersonal ska skyddas. De här lokala examensmålen finns i utbildningsplanen och en kursplan. Ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar större delen av ambulansprogrammet, bland annat används patientfall som representerar mångfald, åldersdiskriminering och våld i nära relationer. Studenterna deltar i seminarier om jämställdhet och maktförhållande samt diskuterar jämställdhet i de olika patientfall som de arbetar med över tid. I utbildningen problematiseras även olikheter mellan människor och våld i nära relationer.

Likabehandlingsarbete, som syftar till jämställdhet, breddad rekrytering och icke diskriminering, genomförs för att förbättra för studenterna, och lärosätet gör varje år en uppföljning av handlingsplaner och resultat. För att följa upp jämställdhetsperspektivet genomför lärosätet kollegiala granskningar av bland annat kursplaner och litteratur. Lärosätet anger att ambulansprogrammet enligt den interna granskningen har svagheter och att man ska genomföra åtgärder för kurslitteraturen, vilket dock inte är genomfört ännu. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att genomföra åtgärder för att komma till rätta med de svagheter som kom fram i den interna granskningen. Det finns en utbildning för lärare om att inkludera och examinera frågor om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att erbjuda alla berörda lärare möjlighet att gå kursen.

Bedömargruppen anser att lärosätet beaktar ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen, men att det finns utrymme att utveckla utformningen och genomförandet. Lärosätet behöver tydliggöra att det inom ambulanssjuksköterskans ansvarsområde är särskilt viktigt att finna metoder för att möta och skydda människor som är i särskilt utsatta situationer. Jämställdhetsperspektivet behöver synliggöras ytterligare i utbildningens beskrivningar av patientfall och de åtgärder som studenterna ska lösa samt i hur studenterna reflekterar över och diskuterar förhållningssätt.

När det gäller uppföljning, åtgärder och återkoppling framkommer att ett systematiskt och regelbundet kvalitetsarbete genomförs. I det ingår kurs- och programvärderingar av utformning, genomförande och examination. Studenterna gör program- och kursvärderingar och den kursansvariga läraren sammanställer och kommenterar. Resultatet presenteras för ledningen, lärarna och studenterna. Relevanta och genomförbara förbättringar görs kontinuerligt, men det finns även delar i utbildningen som tar längre tid att genomföra. För det tar lärosätet fram en utbildningsrapport och en målmatris, med utvecklingsområden där genomförda åtgärder varje år följs upp. Vart tredje år genomförs en alumnundersökning och vart sjätte år görs en extern kollegial granskning av utbildningarna.

Genomströmningen är god. Avbrott i studierna tror lärosätet beror på en ansträngd situation i ambulansverksamheten under pandemin och att studenterna arbetar parallellt med studierna.