Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Utifrån självvärderingen anser bedömargruppen att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna visar kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Lärosätet ger tydliga exempel på sambandet mellan examensmål, kursmål, lärandeaktiviteter och examinationsuppgifter med bedömningskriterier. Exemplen visar på en progression inom programmet. En styrka är att undervisning och examination inom vetenskaplig metod integreras med inriktningsfördjupning, till exempel i kursen Specialistsjuksköterskan och kärnkompetenserna i avancerad omvårdnad. Där intervjuar studenterna en specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård och examinationen fokuserar både på specialistsjuksköterskans roll och yrkesutövningens vetenskapliga grund, intervju som metod för datainsamling och kvalitativ innehållsanalys som analysmetod.

Utifrån självvärderingen och intervjun bedöms även att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna visar kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Lärosätet har identifierat vissa förbättringsbehov när det gäller att tydliggöra sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i kursmålen. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att revidera kursmålen med utgångspunkt i de förbättringsbehoven.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Utifrån självvärdering, kursplaner, studieguider och intervjuer har bedömargruppen inte kunnat fastställa att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna visar sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Av självvärderingen framgår att det finns lärandemål som svarar mot det nationella examensmålet. Lärandemålen har ett tydligt omvårdnadfokus och delvis även en tydlig koppling till utbildningens inriktning, till exempel genom att studenterna ska föreslå kunskapsbaserade åtgärder för att förhindra och förebygga suicid. Inriktningen mot psykiatrisk vård tydliggörs i examinationerna som sätter psykiatrisjuksköterskans roll och ansvar i ett sammanhang, liksom teorier och begrepp som är centrala för psykiatrisk omvårdnad, till exempel återhämtning och vårdande relation. Den verksamhetsförlagda utbildningens omfattning motsvarar 15 högskolepoäng, vilket ger goda förutsättningar för att studenterna att utveckla färdigheter och förmågor.

Det framkommer dock delvis motstridiga uppgifter i intervjuerna, kursplanerna och självvärderingen när det gäller hur den verksamhetsförlagda utbildningen examineras. Det är bedömargruppens uppfattning att studenten och handledaren i normalfallet genomför ett mittbedömningssamtal och ett slutbedömningssamtal med fokus på studentens måluppfyllelse. Med slutbedömningssamtalet som grund formuleras ett skriftligt omdöme som studenten sedan skickar till examinerande lärare. Examinerande lärare beslutar om betyg med det skriftliga omdömet som underlag. Vid intervjun framkom även uppgifter om att lärare i sin bedömning tar del av en loggbok, en skriftlig inlämningsuppgift samt genomför ett samtal med studenten med bedömningsunderlaget som grund. Dessa uppgifter var inte enstämmiga vid intervjutillfället och har inte kunnat stärkas i det skriftliga underlaget ens efter komplettering. Bedömargruppen kan därmed inte tillmäta dessa uppgifter någon avgörande vikt. Bedömargruppens intryck att lärosätets beslut om betyg är helt grundat på ett skriftligt underlag från den verksamhet (där studenten genomfört verksamhetsförlagd utbildning) stärks av ramavtalet för verksamhetsförlagd utbildning mellan Region Östergötland och Linköpings universitet där det anges att "betyg sätts av utsedd examinator från LiU, med underlag från genomförd VFU". Lärosätet klargjorde förvisso vid intervjutillfället att examinerande lärare inkluderas i bedömningssamtalen om risken för ett underkännande blivit tydligt dessförinnan. Bedömargruppen finner det dock alltjämt oklart vilket underlag som faktiskt framställs och brukas för studenter som håller sig inom ramen för godkänt och kan därmed inte utesluta att handledaren i verkligheten blir den som examinerar i sådana fall. Bedömargruppen kan alltså inte slå fast att lärosätet tar sitt ansvar för examinationsmomentet och säkerställer måluppfyllelse inom kunskapsformen färdighet och förmåga på ett tillfredsställande sätt.

I sammanhanget konstaterar bedömargruppen att det i kursplaner och studiehandledningar inte tydligt framgår hur lärandemålen examineras vid verksamhetsförlagd utbildning. I kursplanerna för kurserna Att möta människor som lider av psykisk ohälsa del 1 och del 2 framgår att 7,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning ingår i respektive kurs, samt att kurserna examineras med en individuell skriftlig hemtentamen och ett seminarium. Utöver att den verksamhetsförlagda utbildningen kan bli underkänd framgår inte av kursplanerna hur eller av vem den verksamhetsförlagda delen ska bedömas. Det blir särskilt problematiskt i kursen Att möta människor som lider av psykisk ohälsa del 2, där lärandemålen inom kunskapsformen färdighet och förmåga ställer krav på kliniska bedömningar och åtgärder som kopplas till den verksamhetsförlagda utbildningen. Till lärandemålen finns även kopplat en studieuppgift där studenter i grupp bearbetar ett fiktivt fall, samt en individuell examinerande skriftlig studieuppgift som kan, men inte måste, kopplas till den egna verksamhetsförlagda utbildningen. Dock framgår inte av studiehandledningen hur lärandemålen förväntas nås, bedömas eller examineras vid verksamhetsförlagd utbildning. Kopplingen verksamhetsförlagd utbildning, lärandemål, bedömning och examination behöver tydliggöras i kursplanerna och studiehandledningen. Det sker förslagsvis genom att slutbedömningen genomförs som ett trepartssamtal där lärare alltid medverkar, och genom kompletterande examinationsuppgifter som omfattar delvis samma lärandemål som den verksamhetsförlagda utbildningen.

I självvärderingen framkommer ingen explicit åtskillnad mellan behandling, habilitering och rehabilitering, vilket gör det svårt att bedöma om utbildningen säkerställer att studenterna kan verka i alla tre sammanhangen. Detsamma gäller åtskillnaden mellan vård och omsorg. Vid intervjun framkom dock att det tydliggörs och problematiseras i samband med verksamhetsförlagd utbildning i kommunal verksamhet, studieuppgift och basgruppsdiskussioner.

Bedömargruppen ser positivt på omfattningen av den verksamhetsförlagda utbildningen och förekomsten av relevanta lärandemål inom kunskapsformen färdighet och förmåga. Sammantaget anser bedömargruppen dock att det finns oklarheter i hur den verksamhetsförlagda utbildningen kopplar till lärandemål och hur de examineras.

Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att genomföra följande åtgärder:

• Lärosätet bör tydliggöra konkreta former för examination i samband med bedömning av verksamhetsförlagd utbildning.
• Lärosätet bör tydliggöra sambandet mellan verksamhetsförlagd utbildning, lärandemål, bedömning och examination i kursplanerna och studiehandledningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Utifrån självvärderingen bedöms att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Bedömargruppen ser en styrka i att det i olika kurser finns varierande lärandemål som tydligt kopplar till examensmålet. Exempelvis har kurserna lärandemål om att studenterna ska identifiera egna behov och värderingarna med avsikt att utveckla en vårdande hållning, att studenterna ska reflektera över sin förmåga och sitt förhållningssätt för att skapa goda vårdmöten och samtal, samt att studenterna ska värdera och relatera sin egen ledarkompetens till utveckling av psykiatrisk omvårdnad.

Bedömargruppen vill särskilt framhålla den tydliga förankringen i problembaserat lärande som ett gott exempel på hur utbildningens upplägg stödjer studenternas utveckling av värderingsförmåga och förhållningssätt. Vid intervjun framkom även basgruppsträffarnas betydelse för reflektion och diskussion.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Utifrån självvärderingen bedöms att ett jämställdhetsperspektiv beaktas i utbildningen. Det finns kursmål och kursinnehåll som har relevans för ett jämställdhetsperspektiv. Till viss del rör det sig om mål och innehåll som mer allmänt rör jämlikhet, men det finns även ett specifikt fokus på genusaspekter. Det framgår även att studenterna får möjlighet att diskutera och problematisera jämställdhet i utbildningen, både specifikt och i bredare sammanhang, som HBTQ-frågor och våld i nära relationer. Bedömargruppen ser positivt på de möjligheterna.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utifrån självvärderingen konstaterar bedömargruppen att utbildningen på ett systematiskt sätt följs upp och att uppföljningen resulterar i relevanta åtgärder och återkoppling. Det sker dels genom lärosätets övergripande kvalitetsarbete där man tillämpar en 6-årig kvalitetscykel. Inom ramen för den upprättar den programansvariga en kvalitetsrapport som i dialog med fakultet, institution och studentrepresentanter resulterar i en handlingsplan och införande av den. Utbildningsprogrammet utvärderas även kontinuerligt med kursvärderingar och programutvärderingar, skriftliga och muntliga, och resultaten återkopplas till studenterna och andra intressenter vid universitetet och fakultet. Eftersom programmet genomförs på flera studieorter säkerställs att studenterna får samma förutsättningar oberoende av studieort, bland annat genom exakt samma innehåll, upplägg och förutsättningar, vilket skapar likvärdighet. Här ser bedömargruppen även en styrka i en stabil lärargrupp som möjliggör samsyn. Oberoende av studieort bedöms också studenterna med samma bedömningsunderlag under den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen delar lärosätets bedömning att en låg svarsfrekvens på kursvärderingar är en svaghet, men ser positivt på att resultatet av kursvärderingarna följs upp i dialog med studenterna och att studenterna får möjlighet till en samlad muntlig utvärdering av utbildningen i samband med avslutning.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utifrån självvärderingen konstaterar bedömargruppen att lärosätet har strukturer på plats för att följa genomströmningen och att åtgärder genomförs för att säkerställa en god nivå på genomströmningen. Till exempel upprättas en handlingsplan vid risk för underkänt resultat under verksamhetsförlagd utbildning. Genom att på det sättet tydliggöra både studentens, handledarens och lärosätets möjligheter och ansvar i lärandesituationen skapas goda förutsättningar för måluppfyllelse. Ett annat exempel är att studenterna vid studieuppgifter och examinationer får skriftlig individuell återkoppling, där styrkor och utvecklingsområden framgår.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelse inom kunskapsformerna kunskap och förståelse samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna visar kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att fortsätta det initierade arbetet att uppdatera kursmålen med utgångspunkt i identifierade förbättringsbehov, för att ytterligare stärka sambandet. Utbildningen möjliggör och säkerställer även att studenterna visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Bedömargruppen vill särskilt framhålla den tydliga förankringen i problembaserat lärande som ett gott exempel på hur utbildningens upplägg stödjer studentens utveckling av värderingsförmåga och förhållningssätt.

Bedömargruppen konstaterar att det finns oklarheter i hur den verksamhetsförlagda utbildningen knyter an till lärandemålen och hur den verksamhetsförlagda utbildningen examineras. Det har sådan betydelse att bedömargruppen anser att utbildningen inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse inom kunskapsformen färdighet och förmåga, men är samtidigt så avgränsat att bedömargruppen anser att det kan hanteras med en rekommendation till lärosätet.

Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att vidta följande åtgärder:

• Lärosätet bör tydliggöra konkreta former för examination i samband med bedömning av verksamhetsförlagd utbildning.
• Lärosätet bör tydliggöra sambandet mellan verksamhetsförlagd utbildning, lärandemål, bedömning och examination i kursplanerna och studiehandledningen.

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas och förankras i utbildningen. Det finns kursmål och kursinnehåll som har relevans för ett jämställdhetsperspektiv.

Lärosätet har ett väl utvecklat kvalitetssystem som innebär att utbildningen på ett systematiskt sätt följs upp och att uppföljningen resulterar i relevanta åtgärder och återkoppling.

Frånsett bristerna i måluppfyllelse inom kunskapsformen färdighet och förmåga, anser bedömargruppen att utbildningen i övrigt håller tillfredsställande kvalitet. Därför är bedömargruppens sammanvägda bedömning att utbildningens utformning, genomförande och resultat är tillfredsställande.