Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnått kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

När det gäller områdets vetenskapliga grund redovisar självvärderingen hur kursen Vårdvetenskapliga fundament om 7,5 högskolepoäng arbetar med studenternas kunskaper om existentiella fenomen av betydelse för psykisk hälsa och ohälsa samt vårdande samtal i relation till centrala livsvärlds-teoretiska och systemiska begrepp. Kursens innehåll bedöms som relevant enligt bedömargruppen. I kursen Vetenskaplig teori och metod om 7,5 högskolepoäng ska studenterna arbeta fram en projektplan inför det kommande självständiga arbetet (magisterarbetet) och här består en av examinationsuppgifterna i att kvalitetsgranska en vetenskaplig artikel. Även kursen Självständigt arbete med inriktning psykiatrisk vård om 15 högskolepoäng är i hög grad kopplat till examensmålet. På kursen färdigställer studenterna examensarbetet på avancerad nivå. I kursen Psykisk hälsa och ohälsa I arbetar studenterna med att bedöma tillförlitlighet av skattningsinstrument som används för vissa populationer. Områdets vetenskapliga grund konkretiseras här med hjälp av diskussion och resonemang om upplevelser från patienter, närstående och personal samt är en viktig del av den psykiatriska omvårdnaden. Alltså speglar kurserna en väsentlig del av examensmålet.

När det gäller delmålet om insikt i aktuellt forskning- och utvecklingsarbete redogör självvärderingen för att studenterna fortlöpande utvecklar insikter inom aktuell, lokal, nationell samt internationell forskning och utveckling, vilket även inbegriper förberedelser för att kunna arbeta kvalificerat med vårdutveckling samt forsknings- och utvecklingsarbete. Det är enligt bedömargruppens förmenande positivt. I kursen Psykisk hälsa och ohälsa II ska studenterna planera för ett förbättringsarbete, där etablerade förändringsmodeller ska användas efter att ett utvecklingsområde identifierats och där studenterna implicit får feedback och uppmanas att skugga en ledare. I ett specifikt lärandemål ska studenterna analysera ledarskapsegenskaper i relation till arbetsmiljö samt möjligheten att leda utveckling och förändring. Lärosätet beskriver även att tidigare studentarbeten inom ramen för kursen har lett till konkreta förändringar i vården. Bedömargruppen finner alltså att det ledet av examensmålet är uppnått.

När det gäller det sista ledet av examensmålet om kunskap om samband mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövning ges det i självvärderingen flera exempel på hur lärosätet säkerställer att delmålet uppnås. I kursen Psykisk hälsa och ohälsa I strävar lärosätet efter att skapa tillräckliga kunskaper för att kunna etablera adekvata åtgärder som kan stödja människors återhämtning vid psykisk ohälsa, bland annat genom att ett av kursens lärandemål handlar om förmågan att analysera och värdera evidens och hållbarhet i ställningstaganden och prioriteringar i vård vid psykisk ohälsa. Bedömargruppen finner sammantaget att det är helt i linje med examensmålets sista led.

Självvärderingen beskriver hur lärosätets studenter har uttryckt att det råder ett visst mått av bristande samsyn mellan handledare och examinerande lärare när det gäller projektplan och examensarbete. I intervjun framkom att lärosätet eftersträvar samstämmiga bedömningar och genomför regelbundet formaliserade kalibreringsmöten. Dessutom hanteras den bristande samsynen genom att den enskilda handledaren förbereder studenterna på att det finns olika sätt att se på en fråga och att man kan uppfatta saker olika. Det har lärosätet identifierat som ett förbättringsområde, men bedömargruppen menar att lärosätet på ett bra sätt tagit itu med utmaningen och uppmanar lärosätet att även i fortsättningen kontinuerligt arbeta med studenternas förståelse av icke-uteslutande och samtidigt korrekta alternativ. Det stärks ytterligare av att programmet har övergått till en grupphandledningsmodell för att studenterna ska få andras synpunkter. I samband med ett av de sista grupphandledningstillfällena, byter studenterna handledare för att få nya ögon på arbetet. Det upplevs av lärosätet ge ett öppet klimat där studenterna kan uttrycka kritik. Dessutom kontaktar även examinatorn den programansvariga eller handledaren, för att höra hur arbetet har fungerat. Det regelbundna och flersidiga arbete som pågår för att förbättra utbildningen betraktas som positivt av bedömargruppen.

I självvärderingen redovisar lärosätet tydligt för utformningen av programmet samt hur den enligt bedömargruppen är adekvat för att möjliggöra måluppfyllelsen. Det visas genom att examensmålet behandlas i en rad kurser i utbildningen som på olika sätt avspeglar examensmålet. Bedömargrupper menar att det finns relevanta uppgifter kopplade till målen som alla inbegriper läraktiviteter, reflektion och diskussion om evidens och aktuellt kunskapsläge. Bedömargruppen anser därmed att lärosätet visar god måluppfyllelse för kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas, har uppnått sådana kunskaper och färdigheter som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Självvärderingen beskriver hur lärosätet har den verksamhetsförlagda utbildningen integrerad i tre av programmets kurser, som totalt omfattar 15 högskolepoäng och integrerar teori med klinisk tillämpning. Studenterna har företrädelsevis samma basplacering och samma mentor samt bedöms enligt samma bedömningsformulär. Det här upplägget kan underlätta progression och fördjupning enligt bedömargruppen. Lärosätet arbetar också särskilt med samtalsfärdigheter, som exempelvis omfattar förmågan att genomföra suicidrisk-bedömning, våldsidentifiering och krissamtal. Samtalsfärdigheterna är väsentliga för den specialiserade sjuksköterskan inom psykiatrisk vård. Sammantaget ser bedömargruppen detta som mycket positivt och ett relevant exempel på hur studenternas färdigheter och förmågor tränas inför kommande yrkesutövning.

Lärosätet lyfter särskilt tre kurser som på olika sätt reflekterar det utvärderade examensmålet:

• Vårdvetenskapliga fundament, där studenterna tillämpar livsvärldsteori och systemisk teori i intervjuer med fokus på psykisk hälsa och ohälsa.
• Psykisk hälsa och ohälsa I, där studenterna tillämpar vårdvetenskaplig och teoretisk teori i vårdande samtal vid psykisk ohälsa.
• Psykisk hälsa och ohälsa II, där studenterna värderar sin teoretiska tillämpning i vårdande samtal samt identifierar och analyserar utvecklingsområden av betydelse för sin samtalskompetens.

Dessa kurser speglar även, enligt bedömargruppen, lärosätets egna lokala programspecifika mål som fokuserar på att utveckla studenternas samtalskompetens. Bedömargruppen ser synnerligen positivt på målet att studenterna ska visa förmåga att samtala utifrån olika perspektiv och utveckla sin egen samtalskompetens. Bedömargruppen delar uppfattningen att den kompetensen, förmågan att anpassa och genomföra samtal, är ett av de främsta verktygen som specialistsjuksköterskor har i komplexa vårdsituationer och kan vara direkt avgörande för resultatet av vårdprocessen. I självvärderingen framkommer också att programmet särskilt framhåller den vårdvetenskapliga och etiska kompetensen som specialistsjuksköterskan ska ha för att möta patienter och närstående i utsatta situationer. Det handlar exempelvis om tvångsåtgärder som kräver etisk lyhördhet för att studenterna ska kunna genomföra ett adekvat omhändertagande. Även det ser bedömargruppen som positivt.

Läraktiviteter och examinationer är väl beskrivna i självvärderingen. Under intervjun framgick att lärosätet möjligen kommer att återuppta och vidareutveckla simuleringsövningar som man tidigare genomfört med andra utbildningsprogram, för exempelvis socionomer och blåljuspersonal. Bedömargruppen menar att ett sådant utvecklingsområde kan leda till att fördjupade kunskaper säkerställs ytterligare, och uppmuntrar detta.

Lärosätet visar i självvärderingen att examensmålet berörs och hanteras i de flesta kurser i utbildningen både i samband med de teoretiska vårdvetenskapliga kurserna och i samband med verksamhetsförlagd utbildning. De exempel som det refereras till i självvärderingen, visar enligt bedömargruppen att det råder en god progression relaterad till målet, vilket innebär att det finns en tydlig riktning i var och hur lärandemål bearbetas, undervisas och examineras för att nå måluppfyllelse. Det innebär att den sammantagna bedömningen är att examensmålet är uppnått.

Bedömargruppen anser därmed att programmet genom sin utformning och sitt genomförande möjliggör, samt säkerställer genom examinationer, att studenterna, när examen utfärdas, har uppnått sådana kunskaper och färdigheter som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnått förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självvärderingen visar att utbildningen i flera kurser möjliggör studenternas identifiering av det egna behovet av mer kunskap samt ger dem förmågan att kontinuerligt utveckla den egna professionella kompetensen. Kurserna innehåller lärandemål som handlar om att studenterna i olika grad ska identifiera sitt behov av ytterligare kunskap, men även värdera och analysera sin egen professionsutveckling, vilket bedömargruppen konstaterat är positivt.

Av självvärderingen framgår att studenterna i sitt självständiga arbete arbetar med att identifiera behov av ytterligare kunskap inom forskningsområdet. Det bedömer bedömargruppen som positivt och helt länkat till det utvärderade examensmålet. Detsamma är fallet i kursen Psykisk hälsa och ohälsa II, där studenterna arbetar med sin värderande och analytiska förmåga i relation till den egna förmågan att leda vårdarbete, genomföra yrkesmässig handledning och samtala med olika teoretiska utgångspunkter. Bedömargruppen menar att det är helt relevant och en bra konkretisering av examensmålet. I kursen Vårdvetenskapliga fundament stimuleras studenternas förmåga att identifiera utvecklingsbehov av kunskap och kompetens, att reflektera över egna föreställningar relaterade till specialistsjuksköterskans yrkesroll samt att analysera och värdera deras betydelse för yrkesutövningen. Detta är mycket positivt, enligt bedömargruppen.

I kursen Psykisk hälsa och ohälsa I ska studenterna analysera och värdera evidens och hållbarhet i ställningstaganden och prioriteringar i vård vid psykisk ohälsa. I den kursen genomför studenterna en så kallad affektskola, för att uppmärksamma och identifiera de egna affekterna i samband med vårdande. Det beskrivs bland annat att vrede kan vara en sådan affekt. I självvärderingen framgår att affektskolan genomförs vid tre tillfällen i mindre grupper tillsammans med psykologstudenter. I samband med intervjun klargjordes hur dessa tillfällen organiseras av lärarna och att studenterna tränas i medvetenhet och reflektion över egna affekter i patientmöten. Lärosätet berättade hur lärarna i respektive program följer upp "sina" studenters upplevelser av reflektionsgrupperna och att det också följs upp med frågor om affekter på tentamina. Bedömargruppen anser att dessa utbildningsinslag är innovativa och högst relevanta för den specialistutbildade sjuksköterskan i psykiatrisk vård.

I självvärderingen beskrivs hur programmet också har en valfri kurs om 7,5 högskolepoäng som kan läsas på valfritt lärosäte. Kursen kan innehållsmässigt korrelera med examensmålet, och i samband med intervjun framkom att programansvarig läser och bedömer kursplanen och diskuterar tillsammans med studenten om den är adekvat för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård. Det förfarandet menar bedömargruppen är positivt.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att examensmålet är väl behandlat genom relevanta och innovativa läraktiviteter. Bedömargruppen anser även att examinationerna är ändamålsenliga. I dem ingår bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning samt muntliga och skriftliga värderande examensuppgifter. Bedömargruppen anser därmed att lärosätet säkerställer att studenterna tillägnar sig relevanta förmågor och att de när examen utfärdas har uppnått förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen beskrivs hur lärosätet övergripande arbetar med jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsaspekter finns som ett genomgripande perspektiv samt specifika formuleringar som ger konkreta exempel på lärandemål som synliggör jämställdhet, vilket bedömargruppen menar är positivt.

Av självvärderingen framgår att studenterna ska identifiera och analysera faktorer som påverkar individers möjligheter till jämlik vård och hälsa ur ett nationellt och globalt perspektiv. Studenterna behandlar även könsskillnader och deras betydelse för hälsa och vård.

I kursen Psykisk hälsa och ohälsa I ska studenterna beakta fenomen som mångfald, utsatthet och våld i nära relationer i förståelsen av psykisk ohälsa och ska även reflektera över etiska problem och säkerhetsrisker i vård vid psykisk ohälsa relaterat till patientsäkerhet och mänskliga rättigheter. Det visar att lärosätet beaktar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv i utbildningsinnehållet, vilket är positivt enligt bedömargruppen.

Lärosätet inkluderar aspekter av jämställdhet både på ett övergripande plan och i kursinnehåll. Därför gör bedömargruppen den sammanfattade bedömningen att lärosätet beaktar, kommunicerar och förankrar jämställdhetsperspektivet i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen beskriver att lärosätet bedriver ett pågående systematiskt kvalitetsarbete på centralnivå. Genomströmningsdata följs systematiskt på universitets- och fakultetsnivå och om det förekommer behov eller avvikelser görs fördjupade analyser. På kursnivå anges tydliga instruktioner på lärplattformens kurssidor, som tydliggör relationen mellan läraktiviteter, kursmål, betygskriterier och examination. De används för att skapa förutsägbarhet och tydliggöra förväntningar som stödjer studenternas planering av studier, så att lärandemålen uppfylls. Många studenter arbetar kliniskt parallellt med studierna, vilket kan vara en utmaning för att slutföra studierna på utsatt tid. Lärosätet beskriver att det pågår ett arbete med att förbättra genomströmningen, och bedömargruppen anser att det arbetet ska uppmuntras.

Under intervjun framkom att kursvärderingen skickas ut via e-post centralt. När den är ifylld får den kursansvariga en rapport som läggs ut på studenternas kurssida. Om det genomförs eventuella åtgärder med anledning av kursvärderingarna dokumenteras och återkopplas det till studenterna. Studenterna har också möjlighet till muntlig återkoppling. Lärosätet har dock identifierat ett förbättringsområde, eftersom studenter inte alltid vidarekopplar studentmejlen till sin "vanliga" e-post, vilket innebär att de då riskerar att missa mycket information och däribland den om kursvärderingar. Det genomförs återkommande muntliga uppföljningar vid alla former av träffar med studenterna, vilket enligt bedömargruppen i viss mån kan komplettera den skriftliga informationen. Bedömargruppen uppmanar dock till att automatisera dessa tekniska lösningar för att skapa större träffsäkerhet i informationen till studenterna.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

I självvärderingen framgår att lärosätet bedriver ett arbete med att aktivt fånga upp studenter som riskerar komma efter i studietakten samt i vissa fall med att ge särskilt stöd när det bedöms nödvändigt. Ett gott exempel på hur lärosätet arbetar med det framgår av självvärderingen. Där beskriver lärosätet det uppföljande arbete som lärare lägger ner för att studenterna ska genomföra utbildningen inom planerad studietid. Det arbetet inkluderar att titta på hur studenterna kan stöttas för att underlätta genomförandet eller hur studiegången kan revideras och omplaneras. Samtidigt förs återkommande diskussioner med arbetsgivarna och de försöker också stötta enskilda studenter så att de kan slutföra sin utbildning. På ledningsnivå gör man återkommande analyser av genomströmningssiffror, för att se vad som kan göras för att komma tillrätta med eventuella hinder.

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett välutvecklat system för att systematiskt följa upp utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Lärosätet har utformat, genomfört och skapat förutsättningar för utbildningen på ett sätt som gör att alla tre utvalda mål nås. Lärosätet redovisar tydligt utformningen av programmet och enligt bedömargruppen är den adekvat för att möjliggöra det utvalda målet inom kunskapsformen kunskap och förståelse. Det visas genom att examensmålet behandlas i en rad kurser i utbildningen som på olika sätt avspeglar målet. Bedömargruppen menar att det finns relevanta uppgifter kopplade till målen som alla inbegriper läraktiviteter, reflektion och diskussion om evidens och aktuellt kunskapsläge. Det leder även till att bedömargruppen sammantaget anser att lärosätet visar god måluppfyllelse för kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet.

Det råder en god progression relaterat till det utvalda målet inom kunskapsformen färdighet och förmåga, vilket innebär att det finns en tydlig riktning i var och hur lärandemål bearbetas, undervisas och examineras för att nå måluppfyllelse. Det gör att den sammantagna bedömningen är att examensmålet är uppnått och att programmet genom sin utformning och sitt genomförande möjliggör, samt säkerställer genom examinationer, att studenterna, när examen utfärdas, har uppnått sådana kunskaper och färdigheter som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att återuppta och vidareutveckla de simuleringsövningar som man tidigare genomförde med andra utbildningsprogram, för exempelvis socionomer och blåljuspersonal, för att ytterligare säkerställa att studenternas kunskaper fördjupas.

Examensmålet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt är väl behandlat genom relevanta och innovativa läraktiviteter. Bedömargruppen anser även att examinationerna, där bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning används samt muntliga och skriftliga värderande examensuppgifter är inkluderade, är ändamålsenliga och säkerställer att studenterna tillägnar sig relevanta förmågor och att de när examen utfärdas har uppnått förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Bedömargruppen vill särskilt lyfta den så kallade affektskolan som ett innovativt och relevant utbildningsinslag.

Lärosätet inkluderar enligt bedömargruppen, både på ett övergripande plan och i kursinnehåll, aspekter av jämställdhet på olika sätt. Ett gott exempel är att studenterna examineras samtidigt som de utvecklar värderingsförmåga och förhållningssätt i relation till jämställdhetsaspekter, som mäns våld mot kvinnor. Bedömargruppen gör den sammanfattade bedömningen att lärosätet beaktar, kommunicerar och förankrar jämställdhetsperspektivet i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har ett välutvecklat system för att systematiskt följa upp specialistsjuksköterskeutbildningen inom psykiatrisk vård. Bedömargruppen delar lärosätets bild att ett utvecklingsområde som bör prioriteras är tekniska lösningar för att säkerställa välfungerande kommunikation av kursutvärderingar. Bedömargruppen gör den sammanvägda bedömningen att lärosätets systematiska kvalitetsarbete är väl fungerande, vilket säkerställer att utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination systematiskt följs upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.