Område

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Högskolan i Skövde ansöker om att ge licentiat- och doktorsexamen inom området Hälsa i det digitala samhället. Initialt ges forskarutbildning inom forskarutbildningsämnet hälsovetenskap. För doktorsexamen krävs 240 högskolepoäng (hp), varav 180 hp utgörs av en avhandling och 60 hp av kurser. För licentiatexamen krävs en avhandling om 90 hp och utöver det 30 hp kurser.

Angivna behörighetskrav till utbildningen är enligt högskoleförordningen. Lärosätet tillämpar de grundläggande kraven för att vara behörig till utbildning på forskarnivå. Dessa innebär att studenten ska ha avlagt examen på avancerad nivå, samt fullgjort kursfordringar om minst 240 hp, varav 60 hp är på avancerad nivå, eller på något annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. För särskild behörighet anger lärosätet att det krävs att den sökande har fullgjort kursfordringar om minst 60 hp, inklusive självständigt uppsatsarbete omfattande minst 15 hp på avancerad nivå inom något av ämnesområdena/huvudområdena folkhälsovetenskap, omvårdnad, eller reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa eller andra ämnesområden med relevans för området. Gällande urval av behöriga sökande utgår lärosätet från högskoleförordningen samt har lokal reglering med bedömningsgrunder.

Områdets omfattning och avgränsning är rimlig och ändamålsenlig.

Området bedöms utifrån underlaget vara rimligt avgränsat och ändamålsenligt. För det första har området hälsovetenskap som bas och omfattar hur människors hälsa och välbefinnande på individ-, grupp- och samhällsnivå kan uppnås, främjas, bibehållas eller motverkas av digitaliseringen. För det andra ingår i området fyra uttalade dimensioner som enligt lärosätet ska genomsyra alla forskarutbildningar inom området. Dessa dimensioner beskrivs ha individen i centrum och innefattar medskapande och delaktighet, integritet säkerhet och etik, kunskap och lärande samt jämlikhet och stöd. För det tredje avser lärosätet att studera hälsa i det digitala samhället utifrån ett tvärvetenskapligt förhållningssätt med teorier och metoder från såväl vård- som teknikområdet (med beaktande av hållbarhetsmål).

Bedömargruppen anser att området och särskilt den hälsovetenskapliga komponenten i området är utförligt beskriven. På några ställen i ansökan inkluderas en större bredd av studier kring den del av området som rör digitalisering, något som också bedömarna påtalade vid intervjuerna. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet fokuserar på digitaliseringens påverkan och effekter på hälsan.

Området relaterar till lärosätets utbildningar på ett övertygande och rimligt sätt.

Bedömningen är att lärosätet idag har stor erfarenhet av utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom hälsovetenskap, som är det ämne som anges i ansökan som det initiala forskarutbildningsämnet. I vårdutbildningarna som ges vid lärosätet är dessutom ett perspektiv som rör digitalisering av vården en integrerad del idag. Vad gäller den del av det ansökta området som specifikt rör digitalisering är det enligt bedömarna gynnsamt att lärosätet sedan länge har tillstånd att ge forskarutbildning inom området informationsteknologi. Det skapar möjlighet för synergieffekter vad gäller det nya området hälsa i det digitala samhället.

Forskningen inom området som helhet är av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och området utgör en trovärdig vetenskaplig helhet, där delarna stödjer helheten och varandra.

Idag bedriver lärosätet en forskning på hög vetenskaplig nivå inom huvudområdena omvårdnad, folkhälsovetenskap och reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Innehållet i dessa delar bedöms stödja helheten och varandra. De digitala inslagen inom dessa områden har enligt ansökan med bilagda publikationer hittills inte stor tyngd. Vid intervjuerna framkom dock att flera av de befintliga doktoranderna vid lärosätet tar upp detta tema, framför allt gäller det simuleringar och lärande inom olika moment i vårdutbildningar. Dessa doktorander är inskrivna vid annat lärosäte men har sina huvudhandledare och ibland även bihandledare vid Högskolan i Skövde. Nyligen har professorer inom digitalisering rekryterats till aktuell miljö. I ansökan betonas värdet av kommande samverkan och integration med forskningen inom systerinstitutionen informationsteknologi, något som bedömare anser kommer att stödja det ansökta området.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Lärosätet lyfter in sin omvärldsanalys att området har fått uppmärksamhet under senare tid, vilket bland annat märks genom att området nämns i forskningsproposition samt att liknande områden finns vid andra lärosäten och nyligen också i Norge. Detta ger enligt lärosätet en fördel är att det ger en tillgång till sakkunniga för tjänstetillsättning och examination. Bedömargruppen instämmer i denna analys och anser att det finns behov av områdets inriktning på effekter och konsekvenser för hälsan av den tilltagande digitaliseringen i samhället. Det finns behov av ökad kompetens inom flera olika samhällssektorer men även inom akademin. Det finns en brist på lärare inom området som har kunskaper om implementering och utveckling av digitalisering och särskilt gäller bristen lärare som har disputerat inom området. Behov finns även utifrån det faktum att examensmål inom vårdutbildningar kopplat till digitalisering har tillkommit, exempelvis att studenterna ska kunna hantera digitala verktyg i vården.

Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga och pedagogiska) är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Handledarresurserna för forskarutbildning inom området utgörs av sex professorer inom ämnena folkhälsovetenskap, omvårdnad/reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa samt hälsovetenskap (två professorer i hälsovetenskap). Därtill finns en rad biträdande professorer (6) och lektorer (20). Det totala antalet docenter inklusive professorerna uppgår till 20.

För varje doktorand utses minst två handledare och en av handledarna utses som huvudhandledare. Bedömarna konstaterar att i nuläget finns handledare vid lärosätet som även fungerar som huvudhandledare, trots att doktoranderna är inskrivna vid andra lärosäten (som har examenstillstånd för forskarutbildning inom området).

Ansökan innehåller ett omfattande CV-material för handledare och lärare med tyngdpunkt på ämnet hälsovetenskap. Avseende ämnet hälsovetenskap är antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens tydligt tillfredsställande. Publicering inom området Hälsa i det digitala samhället har historiskt varit mindre. De senaste årens rekrytering av professorer med kompetens inom digitalisering talar dock för en gynnsam utveckling även kring detta. Sammantaget anser bedömargruppen att det vid lärosätet finns ett erforderligt antal forskningsaktiva lärare som kan ta på sig handledaruppdrag.

Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt.

Lärosätet har i nuläget en omfattande forskning inom huvudområdena omvårdnad, folkhälsovetenskap och reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Bedömarna konstaterar att det också redan finns en etablerad forskarutbildningsmiljö vid lärosätet då doktoranderna befinner sig fysiskt vid lärosätet samt att de i flera fall har sin huvudhandledare vid lärosätet. För närvarande finansierar lärosätet utbildningen för åtta doktorander inom det område som ansökan gäller. Det finns även i nuläget ytterligare sex doktorander som har huvudhandledare vid lärosätet men som finansieras av tredje part. I miljön erbjuds doktoranderna deltagande i forskarseminarier inom den egna institutionen men också vid Institutionen för informationsteknologi vid lärosätet.

Lärosätet erbjuder handledarkompetens både inom kvalitativ och kvantitativ forskningsmetodik. Att detta finns på plats är enligt bedömarna en viktig förutsättning då hantering av hälsodata bedöms vara av central betydelse för doktorandernas arbete inom området. Bedömarna rekommenderar i detta sammanhang att en särskild kurs tas fram som rör hantering av hälsodata. Vidare är den samverkan som beskrivs mellan de båda forskningsmiljöerna hälsovetenskap och informationsteknologi en god ambition. Den bedöms ha förutsättningar att vidareutvecklas ytterligare.

Relevant samverkan sker både nationellt och internationellt.

Forskningsmiljön som ansökan rör ingår i flera nationella och internationella projekt och man har ansökningar om forskningsmedel inlämnade. Exempel på samverkan är att lärosätet ingår i nätverk med andra svenska lärosäten i bland annat gemensamma EU-projekt. Det finns också nära samverkan med lärosäten utomlands kring specifika projekt. Denna samverkan bedöms vara relevant och positiv för den forskningsmiljö som ingår i denna ansökan.

Resurser

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur. De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur avseende bibliotek, IT-resurser och forskningsmiljö i stort. I detta ingår även pedagogiska stödinsatser för doktorander med särskilda behov. Lärosätet har ett samarbete med ett regiondrivet hälsoteknikcentrum. Vid detta centrum finns tillgång till testmiljö som kan utnyttjas för doktorandernas arbeten framför allt kring forskning om äldres behov av stöd och insatser.

De ekonomiska resurser som krävs för att bedriva forskarutbildning finns på plats.

I ansökan framkommer att ett antal doktorander i nuläget kan finansieras med hjälp av lärosätets statliga anslag för forskning och forskarutbildning. Detta antal doktorander bedöms vara rimligt för att skapa en stabil forskarutbildningsmiljö. För närvarande finansierar lärosätet utbildningen för åtta doktorander inom det område som ansökan gäller. Det finns även i nuläget sex doktorander som har huvudhandledare vid lärosätet men som finansieras av tredje part. I takt med att sökta anslag beviljas avser lärosätet att öka antalet doktorander. Lärosätet har flera ansökningar om forskningsmedel insända för närvarande. Sammantaget anser bedömarna att lärosätet för närvarande har tillräckligt med resurser för den planerade forskarutbildningen och i takt med ökade externa resurser kan utbildningen skalas upp.

Förutsättningar

Området Hälsa i det digitala samhället bedöms utifrån underlaget vara rimligt avgränsat och ändamålsenligt med fyra uttalade dimensioner som enligt lärosätet ska genomsyra alla forskarutbildningar inom det ansökta området. Bedömningen är att lärosätet idag har stor erfarenhet av utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom hälsovetenskap, som är det initiala forskarutbildningsämnet. Bedömargruppen anser att det finns behov av områdets inriktning på effekter och konsekvenser för hälsan av den tilltagande digitaliseringen i samhället.

Avseende forskarutbildningsämnet hälsovetenskap är antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens tydligt tillfredsställande. De senaste årens rekrytering av professorer med kompetens inom digitalisering talar för en gynnsam utveckling även när hälsovetenskap vid lärosätet utvidgas inom det ansökta området.

Det finns redan en etablerad forskarutbildningsmiljö vid lärosätet då det finns doktorander inom området som befinner sig fysiskt vid lärosätet samt att de i flera fall har sin huvudhandledare vid lärosätet.

Ett rimligt antal doktorander kan i nuläget finansieras med hjälp av lärosätets statliga anslag för forskning och forskarutbildning.