Område

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen. Områdets omfattning och avgränsning är rimlig och ändamålsenlig.

Ansökan från lärosätet om tillstånd att utfärda examen på forskarutbildningsnivå avser området tillämpad klinisk vetenskap. Initialt planeras forskarutbildning inom forskarutbildningsämnet Klinisk behandlingsvetenskap. Utbildningen ska omfatta 240 högskolepoäng. Kursdelen utgörs av 45 högskolepoäng som innefattar både obligatoriska och valbara kurser. Avhandlingsdelen utgör resten. Hänvisningar i den allmänna studieplanen sker till den examensordning som reglerar utbildning på forskarnivå.

Det föreslagna forskarutbildningsområdet tillämpad klinisk vetenskap täcker enligt bedömargruppen stora delar av det som Statistikmyndigheten SCB klassificerar som klinisk medicin men till mindre del det som klassificeras som hälsovetenskap eller annan medicin och hälsovetenskap. Området täcker till ingen eller mycket ringa del det som klassificeras som medicinsk bioteknologi eller medicinska och farmaceutiska grundvetenskaper. Det i ansökan beskrivna området tillämpad klinisk vetenskap är alltså en delmängd av det som Statistikmyndigheten SCB klassificerar som medicin och hälsovetenskap. Mot bakgrund av detta anser bedömargruppen att områdets omfattning och avgränsning är rimlig och ändamålsenlig, men att den exakta ordalydelsen i områdets benämning är oklar. Ordet "tillämpad" i områdets namn menar bedömargruppen inte tillför något, eftersom all klinisk vetenskap på ett eller annat sätt är tillämpad. Bedömargruppen föreslår att områdets namn ändras till "klinisk vetenskap".

Området relaterar inte till lärosätets utbildningar på ett övertygande och rimligt sätt. Området utgör inte en trovärdig vetenskaplig helhet, där delarna stödjer helheten och varandra.

En forskarutbildning inom tillämpad klinisk vetenskap kräver studenter med minst 240 högskolepoäng inom relevant utbildningsområde. Eftersom den ursprungliga ansökan saknade information om lärosätets magister- och masterutbildningar efterfrågades det. Lärosätet kompletterade ansökan med "Lista över magister- och masterutbildningar som ges vid Hälsohögskolan, Jönköping University" som tar upp 14 olika utbildningar. Under intervjun framgick det att ingen av dessa 14 utbildningar har någon direkt koppling till det nya ämnet men att de utbildningar som är relevanta för det sökta forskarutbildningsområdet är magisterutbildningen inom oral hälsa och inom ortopedprogrammet. De flesta andra magister- och masterutbildningarna som lärosätet ger ligger inom omvårdnad och närliggande områden. Även om doktorander kan tänkas komma att rekryteras från exempelvis specialistsjuksköterskeutbildningarna framgick det tydligt vid intervjun att omvårdnad inte ska ingå i forskarutbildningsämnet Klinisk behandlingsvetenskap. Med tanke på att antalet studenter per utbildning är lågt, med omkring tio studenter per år, kommer underlaget till den ansökta forskarutbildningen att enligt bedömargruppen vara mycket litet.

Bedömargruppen anser att relationen mellan det tilltänkta forskarutbildningsämnet Klinisk behandlingsvetenskap och det övergripande området tillämpad klinisk vetenskap är otydlig. Det är nämligen svårt att utifrån underlaget få en klar bild över skillnaden mellan forskarutbildningsämnet och området för forskarutbildning då dessa förefaller innefatta i princip samma inriktningar och vetenskapsgrenar, fastän lärosätet i ansökan antyder att fler forskarutbildningsämnen sannolikt kommer att inrättas inom ramen för det tilltänkta området. I vilket fall anser bedömargruppen att nuvarande utbildningar på avancerad nivå vid lärosätet inte utgör en övertygande rekryteringsgrund till den planerade forskarutbildningen.

Forskning inom området är inte av sådan kvalitet och omfattning att forskarutbildning kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. Bedömargruppen anser att antalet forskare som har lyckats erhålla större forskningsbidrag i nationell konkurrens är en relevant indikator på forskningens kvalitet och omfattning. Ett annat mått på forskningen kvalitet och omfattning är antalet artiklar i högt ansedda tidskrifter under en viss tidsperiod (exempelvis 2015–2021) där de listade möjliga huvudhandledarna är förste- eller sisteförfattare.

Från de detaljerade CV:n som bilagts ansökan och information som gavs vid intervjuerna framgår att endast tre av de 27 listade huvudhandledarna har större externa forskningsmedel för pågående projekt erhållna i nationell konkurrens som huvudsökande – två från Vetenskapsrådet och en från Familjen Kamprads stiftelse. I ett av fallen utgår dock ansökan från Lunds universitet och i ett annat är huvudsökanden 68 år. Bedömargruppens uppfattning är att det sammanlagda antalet bidrag erhållna i nationell konkurrens inom det ansökta forskarutbildningsområdet är tydligt under vad som är önskvärt.

Från nämnda CV:n framgår även att häften av de tänkta huvudhandledarna publicerar färre än en artikel per år som förste- eller sisteförfattare. Även om måttet antalet artiklar per år inte säger något om kvaliteten på forskningen, har bedömargruppen inte kunnat identifiera många artiklar som har publicerats i högt ansedda tidskrifter. Bland den övriga hälften som alltså publicerar fler än en artikel per år som förste- eller sisteförfattare dominerar forskare med en profil som passar bättre in på Hälsohögskolans redan befintliga forskarskola som innefattar gerontologi, psykologi, omvårdnad, hälso- och vårdvetenskap och handikappvetenskap. Sammantaget anser bedömargruppen att den sammanlagda vetenskapliga kompetensen är för låg för att en forskarutbildning av hög kvalitet ska kunna säkerställas inom det sökta forskarutbildningsområdet.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

För utveckling av hälso- och sjukvården anser bedömargruppen att det är av vikt att forskarutbildning kan utföras kliniknära på olika ställen i landet. Av den anledningen menar bedömargruppen att det är av allmänt intresse att examen kan utfärdas vid lärosätet, under förutsättning att utbildningen håller tillräckligt hög kvalitet.

Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga och pedagogiska) är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

En förutsättning för en god forskarutbildning är enligt bedömargruppen ämnesmässigt kompetenta handledare som själva bedriver framgångsrik forskning och som har erfarenhet av att handleda doktorander. Stora kontaktnät, gärna internationella sådana, är ofta också en fördel när det kommer till att ge doktoranderna en så bred erfarenhet som möjligt. Det är även bedömargruppens uppfattning att handledarkollegiet bör vara så pass stort att samtliga doktorander kan erbjudas byte av handledare om så skulle behövas.

I bilagor till ansökan redovisas listor över möjliga huvudhandledare vilka som lägst är docenter och även antalet övriga lärare som kan agera bihandledare. Antalet möjliga huvudhandledare uppgår här till 27. Även om en tredjedel av de listade huvudhandledarna har sin huvudsakliga kompetens inom det vid lärosätet redan befintliga forskarutbildningsämnet Ha?lsa och va?rdvetenskap, så är bedömargruppens uppfattning att samtliga kan bidra med kompetens även till det nu sökta forskarutbildningsområdet. Dock ser bedömargruppen flera problem med de listade möjliga huvudhandledarna: (1) Elva av de presumtiva huvudhandledarna har aldrig huvudhandlett en doktorand fram till disputation. (2) Ytterligare tre har bara huvudhandlett en doktorand vardera samtidigt som de inte har haft några anslag erhållna i nationell konkurrens under de senaste fem åren och publicerar färre än en artikel per år som siste- eller försteförfattare. (3) Ytterligare fyra fyller 65 år eller mer 2023 och förmodas inte kunna agera huvudhandledare alls. Kvar finns bara nio presumtiva huvudhandledare inom hela det ansökta området för forskarutbildning som (i) har tidigare erfarenhet av att huvudhandleda doktorander, (ii) som uppvisar en rimlig vetenskaplig kvalitet och volym, och (iii) som förväntas kunna följa en doktorand fram till disputation. Bedömargruppen är väl medveten om att nya docenter kan tillkomma under forskarutbildningsperioden men av ansökan är det svårt att utläsa hur tillväxten kommer att se ut framöver. Den "Kompetensförsörjningsplan för forskarutbildningsområdet Tillämpad klinisk vetenskap" som kompletterades till ansökan anser bedömargruppen inte tillräckligt väl beskriver hur framtida försörjning av huvudhandledare ska säkerställas. Det låga antalet möjliga huvudhandledare med tillräcklig vetenskaplig kompetens ser bedömargruppen som en betydande svaghet i ansökan.

Bedömargruppen kan även konstatera att det sammanlagda antalet forskningsbidrag erhållna i nationell konkurrens inom det ansökta området är lägre än vad som vore önskvärt. Det är således bedömargruppens uppfattning att den sammanlagda kompetensen hos den tilltänkta gruppen handledare är för låg för att lärosätet ska kunna bedriva en forskarutbildning inom området som är av hög kvalitet.

Förutom detta att de tilltänkta huvudhandledarnas forskningsmässiga kompetens framstår som alltför låg, anser bedömargruppen sammanfattningsvis att gruppen av möjliga huvudhandledare som tidigare visat sig kunna huvudhandleda en doktorand fram till disputation och som kan handleda en nyantagen doktorand fram till disputation är alltför liten.

Forskarutbildningsmiljö

Lärosätet har förutsättningar för att skapa en välfungerande forskarutbildningsmiljö inom det föreslagna forskarutbildningsämnet Klinisk behandlingsvetenskap. Bedömargruppen anser dock att huvudhandledarnas sammanlagda forsknings- och handledarkompetens är för låg för att säkerställa en tillräckligt god forskarutbildningsmiljö. Detta är baserat på en analys av de listade tänkbara huvudhandledarnas vetenskapliga produktion, förmåga att attrahera forskningsanslag i nationell konkurrens samt erfarenhet av huvudhandledarskap.

Tillgången till nödvändiga och adekvata laborativa förhållanden för radiografi och andra discipliner/vetenskapsgrenar beskrevs vid intervjun som tillfredsställande och bedömargruppen kan utifrån underlaget även konstatera att samverkan med regionen är berikande, bland annat genom de centrumbildningar som förtjänstfullt beskrevs vid intervjun. Trots att det finns etablerade nationella och internationella samarbeten inom de vetenskapsgrenar som det tilltänkta området omfattar, har lärosätet en utmaning i att tillse att inte minst externa doktorander vistas i tillräcklig grad inom den forskningsmiljö som finns vid lärosätet. Kursdelen av utbildningen omfattar totalt 45 högskolepoäng, varav 30 högskolepoäng är obligatoriska för projektspecifika kurser. Inom de obligatoriska kurserna ingår förutom kurser inom klinisk behandlingsvetenskap och translationell forskning även epidemiologi, statistik, forskningsmetodik, akademiskt skrivande och forskningsetik. Bedömargruppen anser att ämnen för obligatoriska kurser är tillfredsställande, men det som är viktigt i sammanhanget är att antalet obligatoriska utbildningskurser inte påverkar specialiseringen. Handledarna och doktoranderna bör själva avgöra vilka kursmoment som är viktiga och som ska ligga utanför de obligatoriska momenten.

Utifrån information som gavs vid intervjun noterar bedömargruppen att en god seminariekultur i de nu befintliga forskarutbildningsämnena finns och denna anser bedömargruppen skulle behöva överföras till det föreslagna ämnet. Bedömargruppens uppfattning är dock att lärosätets forskning inom det tilltänkta området inte är av tillräcklig kvalitet och omfattning för att forskarutbildning inom området framgångsrikt ska kunna bedrivas.

Lärosätet har etablerat ett kvalitetssäkringssystem där doktorandens individuella studieplan varje år lämnas in för kollegial granskning. I den individuella studieplanen beskrivs vilka av examensmålen som har uppnåtts. Det finns seminarier för både handledare och doktorander och det finns även möjlighet att delta på distans. Alla seminarier ges på engelska. Det erbjuds också samtal för doktorander med ansvariga för forskarutbildningen varje år. Avhandlingsarbetet granskas och kvalitetssäkras och även själva forskningsmiljön granskas kontinuerligt, inom ramen för det lärosätesgemensamma kvalitetssystem som omnämns i underlaget. Bedömargruppen vill dock framhålla betydelsen av att exempelvis externa doktorander vistas i tillräckligt hög grad inom forskningsmiljön, med tanke på att det utifrån information som gavs vid intervjun förefaller vara forskningsledaren som i hög utsträckning ansvarar för att doktoranden exempelvis hamnar i den lämpligaste seminarieserien.

Sammanfattningsvis menar bedömargruppen att såväl samverkan som flera andra utbildningsmässiga förutsättningar – däribland seminariekulturen, laboratorierna och säkerställandet av avhandlingarnas kvalitet – kan bedömas som tillfredsställande. Forskningen inom det tilltänkta området är däremot inte av tillräcklig kvalitet och omfattning för att forskarutbildning inom området ska kunna bedrivas på en hög vetenskaplig nivå.

Resurser

Av ansökan framgår att det finns såväl tillgängliga resurser som ekonomi i en sådan omfattning att dessa förutsättningar för att realisera forskarutbildningen kan bedömas som tillfredsställande. Resurserna vad gäller medicinsk forskning som exempelvis den infrastruktur och de avancerade labbresurser inom fältet radiografi som finns på regionsjukhuset är enligt bedömargruppen fullgoda. Lärosätet beskriver också på ett tillfredsställande sätt samverkan med regionen, internationell samverkan och tillgången till internationella doktorander som en styrka. Det i ansökan beskrivna doktorandkollegiet torde likaså bidra till att stärka forskarutbildningsmiljön och det finns vid lärosätet även en god infrastruktur för distansstudier. Detta sammantaget gör att bedömargruppens intryck är att tillgängliga resurser och infrastrukturen är ändamålsenlig och nyttjad på ett sådant sätt att en hög kvalitet i verksamheten upprätthålls.

Lärosätet har de ekonomiska resurser som krävs för att bedriva forskarutbildning. Ett stort antal doktorandtjänster kommer att finansieras av lärosätet självt. Det framgår även i ansökan att det även finns regionala ekonomiska resurser – i form av bland annat forskningsanslag – disponibla via regionens inrättning Futurum, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Förutsättningar

Bedömargruppen kan konstatera att angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Området för forskarutbildning är brett och inkluderar stora delar av det som Statistikmyndigheten SCB klassificerar som medicinsk vetenskap. Dess omfattning och avgränsning är rimlig och ändamålsenlig, men området relaterar inte till lärosätets utbildningar på ett övertygande och rimligt sätt. Bedömargruppen anser dessutom att relationen mellan det tänkta forskarutbildningsämnet Klinisk behandlingsvetenskap och det övergripande forskarutbildningsområdet är otydlig.

Utifrån ansökan och information erhållen från intervjuer anser bedömargruppen inte heller att nuvarande utbildningar på avancerad nivå vid lärosätet är en övertygande rekryteringsgrund till den planerade forskarutbildningen.

För utveckling av hälso- och sjukvården anser bedömargruppen att det är av vikt att forskarutbildning kan utföras kliniknära på olika platser i landet. Av den anledningen anser bedömargruppen att det bör vara av allmänt intresse att forskarutbildning inom det tilltänkta området utfärdas vid lärosätet, under förutsättning att denna håller tillräckligt hög kvalitet.

De tilltänkta huvudhandledarnas kompetens ligger till stor del inom det ansökta området för forskarutbildning, men bedömargruppens uppfattning är att endast nio av de presumtiva handledarna som listas i ansökan rimligtvis kan handleda en doktorand fram till disputation. Detta anser bedömargruppen vara en för liten volym för att kunna garantera en god forskarutbildning inom det ansökta området.

Det sammanlagda antalet forskningsbidrag erhållna i nationell konkurrens är för litet för att trovärdigt spegla en tillräckligt hög och omfattande kompetens inom forskning hos den tilltänkta gruppen av handledare. Det finns dock en stabil och ändamålsenlig infrastruktur och de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Lärosätet har de ekonomiska resurser som krävs för att bedriva forskarutbildning. Flera av de utbildningsmässiga förutsättningarna finns således, men kvaliteten och omfattningen vad gäller lärosätets forskning inom det tilltänkta området är i dagsläget ett utvecklingsområde.