Område och huvudområde

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Lärosätet ansöker om tillstånd att utfärda masterexamen inom området filosofi. Enligt den bifogade utbildningsplanen omfattar utbildningen 120 högskolepoäng (hp). För examen krävs kurser på avancerad nivå om minst 60 hp och ett examensarbete i form av en uppsats om minst 30 hp. I examen kan kurser ingå från andra relevanta områden eller ämnen upp till 30 hp. Bedömargruppen finner att examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Området är definierat i relation till den vetenskapliga grunden. Utbildningens innehåll inklusive eventuella inriktningar har rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till området.

Enligt ansökan och intervjuer är utbildningen tänkt att ha ett särskilt fokus på samtidens kultur och samhälle, samt religion och vetenskap. Inriktningen ansluter till en filosofisk tradition som är etablerad inom den kontinentala katolska sfären och har nära kopplingar till teologiämnet. Innehållet spänner över de i Sverige ofta åtskilda områdena teoretisk filosofi och praktisk filosofi, och har betydande inslag av filosofins historia liksom filosofisk metod. I ansökningsmaterial och intervjuer framhävs att utbildningen även ska genomsyras av ett samhällsengagemang.

Det föreslagna utbildningsinnehållet består av sex kurser med ett fixerat innehåll. Kurserna är Filosofiska metoder I (7,5 hp), Filosofiska metoder II (7,5 hp), Religionsfilosofi (7,5 hp), Fenomenologi och konst (7,5 hp), Liberal democracy and religious traditions (7,5 hp), Human beings in the natural world (7,5 hp). Vidare ingår fyra valbara kurser om 7,5 hp. Kursutbudet för dessa inkluderar klassikerkurser, som är rekommenderade, men det finns även möjlighet att välja exempelvis språkkurser som en förberedelse för uppsatsarbete som kräver fördjupade språkkunskaper. Utöver dessa kurser innehåller utbildningen två kurser om 7,5 hp med benämningarna Ett aktuellt problemområde i filosofi I respektive II. Dessa kurser syftar till att vara direkt uppsatsförberedande. De genomförs individuellt och studenten förväntas självständigt och aktivt bidra till att utforma av kursinnehållen under handledning av lärare.

En utbildning med en så tydlig profil som det är fråga om här kan lätt bli innehållsligt snäv. Bedömargruppen finner dock att den sökta utbildningens innehåll och inriktning sammantaget täcker en bredd inom filosofin. Kursinnehållen skär igenom flera olika filosofiska områden, däribland politisk filosofi, moralfilosofi, estetik, fenomenologi, kunskapsteori, vetenskapsteori, metafysik, (informell) logik och filosofins historia.

Utbildningens nära koppling till teologiämnet syns i flera av kurserna med fixerat innehåll, och även i flera av de valbara kurser som exemplifieras i de underlag bedömargruppen tagit del av. Bedömargruppen har dock funnit det tillräckligt tydligt att kursinnehållen faller inom området filosofi.

Kopplingen till teologiämnet och den katolska traditionen kan väcka frågor om det finns starka doktrinära tendenser i utbildningen. Den sammantagna bedömningen, baserad på ansökan och intervjuer, är dock att utbildningen ger en tillräckligt allsidig belysning av de frågor som tas upp.

Bedömargruppen anser på dessa grunder att utbildningens innehåll och inriktning har en rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till området filosofi.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Den planerade utbildningens inriktning och anslutning till katolsk filosofisk tradition skiljer sig från befintliga utbildningar inom filosofi på motsvarande nivå. Eftersom dess fokus samtidigt är rimligt i förhållande till området filosofi skulle den utgöra ett potentiellt värdefullt komplement till befintliga utbildningar. I denna bedömning har det också spelat roll att utbildningen har en jämförelsevis stark arbetsmarknadsanknytning.

Bedömargruppen finner därför att det finns ett allmänt intresse av att en examen inom området filosofi med denna inriktning får utfärdas.

Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Enligt lärosätets komplettering planeras ett intag om ungefär 10 studenter vartannat år. I den bifogade lärartabellen listas fem disputerade tillsvidareanställda lärare med 10 eller 20 procent undervisningstjänst i det planerade programmet. Av dessa lärare är två anställda på 50 procent och tre på 100 procent; en av de halvtidsanställda lärarna kommer enligt ansökan att gå upp i 100 procent efterhand. Av de fem lärarna är en professor i religionsfilosofi med doktorsgrad i religionsvetenskap; en är docent i filosofi; två är doktorer i filosofi och en är doktor i bibelvetenskap.

Utöver dessa fem nämner ansökan två lärare som är anställda vid lärosätet och som är tillgängliga för medverkan i utbildningen. Dessa har disputerat i modern historia respektive teologi.

Utöver de på lärosätet anställda lärarna hänvisas i ansökan till en grupp av återkommande lärare (disputerade) samt till en grupp av affilierade lärare.

Av den bifogade Kvalitetspolicyn framgår att lärosätets anställda har goda möjligheter till fortsatt högskolepedagogisk utbildning. Vid studentintervjuerna framfördes även uppskattning över den pedagogiska kvaliteten på lärosätets befintliga utbildningar.

Bedömargruppen anser att antalet tillgängliga lärare står i proportion till utbildningens volym. Den sammantagna pedagogiska kompetensen bland lärare bedöms också som adekvat.

När det gäller den vetenskapliga kompetensen finns det större frågetecken. Den sammantagna forskningsmeriteringen inom området filosofi bland anställda lärare framstår enligt bedömargruppen som tunn. Forskningsproduktionen inom området är begränsad och har huvudsakligen publicerats antingen på mer populära kanaler såsom bokförlag riktade till en allmänhet, eller på ganska undanskymda forskningskanaler. Bedömargruppen hittar få publikationer som enligt gängse mått är både sakkunniggranskade och faller inom området filosofi från anställda lärare. Såtillvida är lärosätets forskning inom området oprövad i vetenskapligt hänseende. Det finns också en slagsida mot filosofins historia i den forskning inom filosofi som lärare bedriver, även om det också har publicerats arbeten inom mer systematisk religionsfilosofi med anslutning till andra frågor inom metafysik. Denna slagsida väcker särskilda frågor om förutsättningarna för att bedriva utbildning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå kring de systematiska frågorna inom t.ex. moralfilosofi, samhällsfilosofi, kunskapsteori och vetenskapsteori som ingår i utbildningens fokus.

Den sammantagna vetenskapliga kompetens som bidrar till utbildningen behöver visserligen inte uttömmas av de anställda lärarnas kompetens. Bedömargruppens intryck är att återkommande och affilierade lärare gör reella bidrag till utbildningsmiljön. Bland annat vittnar intervjuerna om att lärare som anställts för enskilda undervisningsuppdrag vistas i miljön under perioder. Man kan därför i någon mån räkna även dessa lärare till den sammantagna vetenskapliga kompetens som bidrar till utbildningen. Det är dock knappast rimligt att ge dem samma vikt som anställda lärare. Dessutom är forskningsmeriteringen inom filosofi förhållandevis tunn även bland dessa lärare enligt bedömargruppen.

Bedömargruppen anser utifrån dessa överväganden att den sammantagna vetenskapliga kompetensen vid lärosätet i dagsläget inte är adekvat givet utbildningens innehåll och nivå.

Utbildningsmiljö

Det finns en relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö.

Som redovisats ovan finns det ett antal lärare som är anställda vid lärosätet och som har vetenskaplig meritering inom filosofi. Bland de lärare som nämns som återkommande eller affilierade finns också några med vetenskaplig meritering inom filosofi.

Enligt underlagen har anställda lärare goda villkor för att förkovra sig vetenskapligt. Det typiska kontraktet för en lektor anges innehålla 40 % kompetensutvecklingstid. Det finns även möjligheter att ackumulera denna tid och därigenom få längre sammanhängande forskningsperioder. Detta kan bland annat kan gynna större forskningsarbeten, vilket institutet enligt intervjuer sägs uppmuntra.

Bedömargruppen finner att det därmed finns en vetenskaplig miljö vid lärosätet som är relevant för den sökta utbildningen.

Den vetenskapliga miljön inom området är inte av sådan kvalitet och omfattning att högskolan kan erbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå.

Vid lärosätet finns ett högre seminarium i filosofi och teologi. Av de underlag bedömargruppen tagit del av träffas seminariet ungefär en gång per månad och består uppskattningsvis till lika delar av filosofi och teologi.

Utöver de högre seminarierna anger ansökan att lärosätet arrangerar bland annat forskningsluncher, där medarbetare och andra får presentera sin forskning på ett samtalsbaserat sätt, samt akademiska konferenser. Ansökan nämner ganska få arrangemang av detta slag med tydliga filosofiska innehåll; det kan i och för sig till stor eller viss del kan förklaras av att möjligheterna har varit beskurna under pandemin.

Till lärosätets utbildningsmiljö hör också ett nätverk av internationella kontakter, vilket enligt bedömargruppens förståelse inkluderar men inte uttöms av de i ansökan namngivna återkommande och affilierade lärarna. Vid studentintervjuerna framkom att lärosätets lärare aktivt använder sig av detta nätverk i till exempel handledningssituationer och att det såtillvida utgör en del av studenternas utbildningsmiljö.

Bedömargruppen anser att den vetenskapliga miljön inom området filosofi sammantaget ändå inte är av sådan kvalitet och omfattning att högskolan kan erbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå. Denna bedömning grundar sig i hög grad på den ovan motiverade bedömningen av den sammantagna vetenskapliga kompetensen bland lärare som är anställda vid eller affilierade med lärosätet. Den sparsamma seminarieaktiviteten stärker intrycket av en miljö med begränsad forskningsaktivitet.

Studenterna tar aktiv del i högskolans forskningsmiljö.

Vid intervjuerna betonades fördelarna med en liten miljö, där lärare är lättillgängliga för studenter, och där man även, som nyss nämnts, via lärare kan få kontakt med andra forskare.

Enligt ansökan uppmuntras studenter aktivt att ta del i det högre seminariet i filosofi och teologi. Utifrån intervjuerna är det för bedömargruppen mer oklart i vilken mån studenter deltar i seminariet eller nås av uppmuntran att göra det. Enligt ansökan och intervjuer ska det dock bli obligatoriskt att masteruppsatser på den planerade utbildningen ventileras på det högre seminariet i filosofi och teologi. Det skulle i så fall skapa en tydlig kontaktpunkt mellan programmet och lärosätets forskningsmiljö.

Utbildningens innehåll och utformning ger studenterna tillräckliga förkunskaper för att kunna söka till utbildning på forskarnivå.

Den tunna forskningsmiljön inom området filosofi, vilken diskuterats ovan, väcker frågor om miljön kan ge studenter tillräckliga förkunskaper och förmågor för att vara konkurrenskraftiga i ansökningar till utbildning på forskarnivå. Om man dock fokuserar snävt på utbildningens innehåll och utformning ser förutsättningarna bättre ut. De två kurserna Ett aktuellt problemområde i filosofi I respektive II är som nämndes ovan tänkta att vara direkt uppsatsförberedande. Studenter inom programmet kan därmed ägna en och en halv termin åt att fördjupa sig i ett avgränsat område. Samtidigt har bedömargruppen som sagt funnit att den sökta utbildningen täcker en tillfredsställande bredd av filosofiska områden, även med sin tydliga profilering.

Bedömargruppen anser på basis av detta att den planerade utbildningen innehåll och utformning har förutsättningar att ge studenterna tillräckliga förkunskaper för att kunna söka till utbildning på forskarnivå.

Resurser

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur. De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Lärosätets lokaler och övrig infrastruktur svarar väl mot vad som behövs för att bedriva utbildning på avancerad nivå inom det aktuella huvudområdet. Arbetsbiblioteket, som särskilt nämns i ansökan, förefaller välutrustat och anpassat efter studenternas behov. Biblioteket har sedan tidigare avtal med ATLA Religion database för e-böcker och forskningsartiklar i fulltext, och att biblioteket nu också har inrättat avtal med EBSCO om motsvarande resurser för filosofiämnet innebär att studenter och forskare har tillgång till adekvata resurser för studier och forskning. Att lärosätet dessutom är lokaliserat i Uppsala och att studenterna har tillgång till Uppsala universitets biblioteksresurser, inklusive kvalificerad bibliotekspersonal som redan nu rutinmässigt erbjuder biblioteksintroduktioner som en del av utbildningen stärker studenternas förutsättningar ytterligare. Att utbildningen delvis sker på distans gör det naturligtvis svårare för studenterna att utnyttja de fysiska biblioteksresurserna, men de regelbundna obligatoriska campusbundna undervisningstillfällena som nämns i ansökan torde underlätta för studenterna i detta avseende samt göra utbildningarna mer tillgängliga för studenterna.

För undervisningen finns lokaler samt möjlighet till videokonferenser så att distansstuderande kan delta i undervisning, seminarier och konferenser. Sedan tidigare har internetbaserad distansundervisning blandad med obligatoriska heldagstillfällen på campus bedrivits på ett sätt som säkrar att det finns väl utvecklade rutiner för kommunikation mellan lärare och studenter, liksom för genomförandet av undervisning och examination.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet erbjuder en stabil och ändamålsenlig infrastruktur där resurser utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Förutsättningar

I många avseenden är förutsättningarna för den sökta utbildningen goda. Utbildningen förefaller vara väl genomtänkt till innehåll och struktur och skulle kunna utgöra ett positivt komplement till befintliga nationella utbildningar. Lärosätets lokaler och övrig infrastruktur svarar väl mot vad som behövs för att bedriva utbildning på avancerad nivå inom det aktuella huvudområdet. De återkommande och affilierade lärarna bidrar till att stärka utbildningsmiljön.

Bedömargruppen anser dock att forskningsaktiviteten och forskningsmeriteringen inom filosofiämnet bland lärare är för låg för att utbildningen ska kunna genomföras med tillräckligt nära anknytning till utbildning på forskarnivå. Bedömargruppen har härvidlag beaktat forskningsaktivitet och vetenskaplig kompetens bland anställda lärare och även det tillskott som återkommande och andra affilierade lärare bedömts göra. Sammantaget är det bedömargruppens övertygelse att utbildningsmiljön vid lärosätet i nuläget är alltför bristfällig för en masterutbildning i filosofi med hög kvalitet.