Arbetsliv och samverkan

Utbildningen är inte användbar och förbereder inte studenter för ett föränderligt arbetsliv. Relevant samverkan sker inte med det omgivande samhället.

Lärosätet beskriver i ansökan att den planerade utbildningen bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och att teori omsätts till praktik i praktiska moment såsom laborationer och klinisk praktik. Bedömargruppen anser det dock vara otydligt hur dessa praktiska moment (exempelvis laborationer kring specialkost, näringsvärdesberäkning, digital kommunikation och NCP:s alla delar) och klinisk praktik utöver VFU ska genomföras, i förhållande till den övergripande pedagogiska utformningen med blended learning. Bedömargruppen anser också att lärosätet behöver förtydliga hur de praktiska momenten säkerställer användbarheten i dietistens kommande arbetsliv.

I ansökan beskrivs att studenterna tränas under utbildningen genom interprofessionellt lärande (IPL) med studenter inom andra hälso- och sjukvårdsutbildningar. Vid intervjun lyfts också ett moment med IPL vid en fysisk hälsomottagning fram som ett bra tillfälle att träna detta. Det ser bedömargruppen som viktiga förutsättningar för att förbereda dietisten till arbetslivet inom klinisk verksamhet som en del i teamet av vårdpersonal, men ytterligare konkretisering av detta viktiga moment saknas. I kursplanen för exempelvis Klinisk nutrition I 15 hp, beskrivs att ett moment med IPL ingår och i flera kurser ingår så kallat IPL-projekt. Det är dock, för bedömargruppen oklart hur dessa lärandeaktiviteter är utformade och bidrar till professionsutvecklingen, och hur lärare bedömer huruvida studenten uppnått aktuellt lärandemål.

Utifrån de kursplaner som bifogats ansökan samt den planerade lärartätheten och dess professionskompetens (som även nämns under andra bedömningsområden), ser bedömargruppen att utbildningens innehåll behöver utvecklas för att förbereda studenterna för det kommande, och föränderliga, arbetslivet. Det gäller framför allt de professionsspecifika kurserna i klinisk nutrition i slutet på utbildningen, men även exempelvis praktiska moment och laborationer genom utbildningen. I ansökan och i kursplanerna nämns att teoretiska moment blandat med praktiska inslag, men bedömargruppen kan inte utläsa i kursplanerna hur detta kombineras och därmed förbereder den blivande dietisten till yrkeslivet. Exempelvis examineras den mesta teoretiska kunskapen i form av rapporter medan de praktiska momenten berör helt andra lärandemål och inte moment där studenten kan översätta den teoretiska kunskapen till praktik.

I ansökan beskrivs översiktligt ett programråd med representanter för arbetslivet och studenter för att kvalitetssäkra utbildningens relevans för arbetslivet. Möjlighet till återkoppling och diskussion finns också genom handledare för studenternas VFU. Bedömargruppen ser beskrivningen av programrådet som att de därmed får en viktig roll för att hålla dietistutbildningen uppdaterad utifrån dietistens olika arbetsfält, medan handledare blir en viktig aktör för att säkerställa att utbildningen förbereder den enskilda dietisten för kliniskt arbete i olika vårdkontexter. Bedömargruppen tolkar det som att arbetssättet redan finns utarbetat och implementerat för andra yrkesutbildningar inom lärosätet, vilket är en fördel. Bedömargruppen ser också positivt på den alumnenkät som används för att få information om studenternas uppfattning om utbildningens användbarhet efter ett par år i arbetslivet.

Ansökan nämner att utbildningen innehåller praktik, auskultation och studiebesök utöver VFU, vilket uppges vara delar för samverkan med det omgivande samhället. Vid intervjun framkommer att det finns ett antal VFU-platser att erbjuda i närområdet, men bedömargruppen anser det otillräckligt beskrivet gällande var dessa VFU-platser finns, hur många platser som egentligen finns, och vilken organisation som finns kring detta i förhållande till den pedagogiska utformningen som blended earning. Oklarheterna gör att bedömargruppen har svårt att bedöma värdet i praktiken och vilket konkret avtryck det ger studenterna.

En viktig del i studentens förberedelser till yrkeslivet, i form av att omsätta teori till praktik och för att förbereda sig för arbetslivet, sker vid den längre verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Då dietister är en relativt liten yrkesgrupp (jämfört med exempelvis sjuksköterskor, som också utbildas på lärosätet) krävs ett starkt kontaktnät och en god samordning för dessa platser. Bedömargruppen ser att detta behöver stärkas exempelvis i form av en specifik samordnare med ett starkt nätverk bland dietister. Lärosätet nämner också i ansökan att VFU, förutom på sjukhus och vårdcentraler kan göras inom kommunal vård och omsorg för att inkludera flera olika potentiella arbetsområden för dietister. Detta ser bedömargruppen som positivt för att öppna för ytterligare arbetsområden. Dock är det ett mycket litet arbetsfält för kliniskt verksamma dietister och bedömargruppen ställer sig tveksam till om det är realistiskt att få till VFU-platser även i kommunal primärvård, utan en strukturerad plan för detta.

Lärosätet berättar vid intervjun att de upplever ett stort intresse från regioner runt Kalmar att samarbeta, utöver ett samarbete som finns idag med dietist(er) på Kalmar sjukhus. I en intervju lyfts goda erfarenheter från samverkan kring VFU på andra hälso- och sjukvårdsutbildningar och lärosätet ser ingen anledning att det skulle bli annorlunda på dietistutbildningen. Bedömargruppen tolkar ansökan, kompletterande material och intervjuer som att det i dagsläget främst skett informella samtal med eventuell samarbetspartners gällande praktik för dietiststudenter. Det är oklart om och hur VFU, övrig praktik och samarbete med verksamma dietister (som föreläsare) kommer att bidra till att utbildningen är användbar och förbereder studenter för ett föränderligt arbetsliv. Frånvaron av aktuella och specifika avtal medför att bedömargruppen värderar situationen som osäker och bedömargruppen anser att relevant samverkan inte sker med det omgivande samhället i tillräcklig omfattning.