Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns inte utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen.

Bedömargruppens uppfattning är att det finns en organisation och rutiner för framtagning av beslut gällande utbildningsplan och kursplaner. Kursplaner kvalitetssäkras i fakultetens kursplaneutskott, som utgör ett beredande organ för prefekt och dekan i frågor som rör kursplaner. Hur denna kvalitetssäkringsprocess ser ut framgår dock inte av ansökan. Bedömargruppen finner vidare att utbildningsplan och kursplaner är framtagna för hela programmet. I ansökan framgår att utbildningsplan och kursplaner har utarbetats utifrån examensordningen för dietistutbildning enligt Högskoleförordningen. En sammanställning finns för hur och i vilka kurser olika examensmål ska examineras.

Bedömargruppen ser att det i kursplanerna förekommer föråldrad litteratur med en ospecificerad hänvisning till den senaste upplagan. Det gäller till exempel kursboken i näringslära. I kursen Klinisk Nutrition III 15 hp används samma kurslitteratur som i Klinisk Nutrition II 15 hp. Bedömargruppen ser dock att det i kursen Klinisk Nutrition III 15 hp saknas kurslitteratur för att täcka in samtliga lärandemål. Det gäller till exempel ett antal relevanta riktlinjer av The European Society for Clinical Nutrition and Metabolism (ESPEN) vid olika medicinska tillstånd. Bedömargruppen ser dessa riktlinjer som viktiga för studenterna att ta del av, med avseende på behandlingsprinciper vid olika nutritionstillstånd. Kurslitteratur med avseende på undervisning i Nutrition Care Process (NCP) saknas helt. Bedömargruppen saknar The Nordic Nutrition Recommendations i kursen Näringslära 7,5 hp, och kurslitteratur med avseende på specialkost. Bedömargruppen anser att de listor på kurslitteratur som ingår i ansökans bilagda kursplaner är otillräckliga i relation till examensmålen för dietistexamen.

Bedömargruppens sammantagna bedömning är att lärosätet har tagit fram styrdokument för utbildningen och att det finns en fastställd ordning för hur styrdokumenten fastslås, och kvalitetssäkras, men att det finns brister i innehållet med avseende på kurslitteratur som anses otillräcklig i relation till uppfyllandet av examensmålen för dietistexamen.

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs inte att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Examensmålen har omsatts i en utbildningsplan, och konkretiserats i kursplaner. Konstruktiv länkning mellan examensmål och de specifika målen i kursplanerna redovisas översiktligt i en målmatris. Denna redovisar också hur kurserna bygger på varandra genom specificerade förkunskapskrav och genom att progression anges. I målmatrisen framgår även hur specifika kunskapsområden (strimmor) som till exempel VFU, digitala tillämpningar och akademiskt skrivande har integrerats i olika kurser, vilket ger en uppfattning om hur examensmålen är kopplade till enskilda kursplaner och hur de examineras. Enligt sammanställningen ska samtliga examensmål täckas in genom olika examinationsformer.

Av ansökan framgår att lärosätets nu tillgängliga lärare inte besitter kunskap om eller har erfarenhet av klinisk nutrition, vilket är en grundläggande förutsättning för centrala utbildningsmoment och för att studenterna ska ges förutsättningar att nå examensmålen. Lärosätet har i ansökan och under intervjun redogjort för planerade rekryteringar. Bedömargruppen ser positivt på dessa planer men anser inte att planerade rekryteringar är en tillräcklig förutsättning för att utbildningen ska säkerställa att studenterna uppnår målen i examensordningen.

Bedömargruppen anser vidare att kursplanerna är otydliga på flera för dietistutbildningens viktiga punkter. Det gäller till exempel undervisning i Nutrition Care Process (NCP) som inte specificeras närmare, och specialkost inkluderat konsistensanpassning både i praktik och teori. Andra moment som bedömargruppen saknar tydlig information om är kostundersökningsmetoder och nutritionsproblem inom olika former av slutenvård. Lärosätet har kursmål som knyter an till dessa områden, men enligt bedömargruppen är kursmål inte tillräckligt för att avgöra hur ett visst innehåll ska omhändertas inom den planerade utbildningen. Ett annat innehåll som återfinns i kursmålen är undernäring, som i huvudsak relateras till ätstörningar och geriatrisk vård men bedömargruppen anser att området är relevant långt mer än till dessa två patientgrupper. Bedömargruppen saknar att undernäring behandlas som ett separat nutritionstillstånd som uppträder i olika former relaterat till etiologin för och eller behandlingen av bakomliggande sjukdom. Bedömargruppen kan inte heller se att närliggande tillstånd som sarkopeni och kakexi nämns i kursplanerna, också inflammationens centrala roll i katabola tillstånd med koppling till undernäring saknas. Patofysiologi nämns tillsammans med fysiologi i kursplanen för Anatomi och fysiologi för dietister 7,5 hp, men det framgår inte klart i relation till vilka medicinska tillstånd. I Klinisk nutrition I 15 hp, kopplas patofysiologi till hjärt-kärlsjukdomar. I Klinisk nutrition II 15 hp, ligger fokus på ätstörningar, tillväxtproblematik och palliativ vård. Bedömargruppen saknar en strukturerad bild av i vilka kurser patofysiologi och nutritionsbehandling relaterat till följande sjukdomstillstånd hos barn och vuxna: gastroenterologiska, onkologiska, neurologiska, respiratoriska, renala, psykiatriska och immunologiska behandlas. Kursen Klinisk nutrition I 15 hp, har vidare ett omfattande innehåll och bedömargruppen ställer sig tveksam till djupet i den kunskap som studenterna har förutsättningar att uppnå i aktuell kurs.

I Klinisk Nutrition III 15 hp, ingår ett Interprofessionellt lärande-arbete i förbättringskunskap (3 hp). Insikt i hur förbättrings-/förändringsprocesser drivs är angeläget för blivande dietister då det ofta är dietisten som tar initiativ till och är drivande i vårdteams förändringsarbete gällande nutrition, men bedömargruppen saknar orientering i implementeringsvetenskap. Kunskapen om framgångsrik implementering är resultatet av forskning från flera olika områden, bland annat hälso- och sjukvård, och socialt arbete.

Hur undervisningen ska utformas med avseende på nutritionsproblem relaterade till olika tillstånd som kräver slutenvård t ex kirurgiska, neurologiska eller onkologiska sjukdomstillstånd framgår inte heller. Under intervjuerna gavs lärosätet utrymme att utveckla beskrivningen av nämnda kursmoment för att studenterna ska ges förutsättningar att nå examensmålen. Bedömargruppen anser att svaren var vaga och bidrar till en osäkerhet gällande förutsättningarna för att uppnå samtliga examensmål utifrån den aktuella utbildningsplanen, kursplanerna och befintlig lärarkompetens.

Under intervjuerna beskrivs att studenterna kommer att beredas möjlighet att göra examensarbeten inom de forskningsprojekt som bedrivs av befintliga lärare. Det innebär forskningsprojekt inom livsmedelsforskning, idrottsnutrition och kvalitativa studier inom äldreomsorgen. Bedömargruppen anser att de aktuella forskningsområdena har en begränsad relevans för dietistens yrkesutövning, vilket kan utgöra en risk för måluppfyllelsen.

VFU-placeringar av hög kvalitet är en viktig förutsättning för att nå flera examensmål. Lärosätet beskriver att de har upparbetade rutiner med avseende på VFU-placeringar för befintliga utbildningar inom hälso- och sjukvårdsområdet. Dessa anses fungera väl, och förväntas därför fungera också för dietistutbildningen. Under intervjun med lärare framgår att det finns administrativa resurser avsatta för hantering av VFU inkluderat att teckna avtal. Bedömargruppen menar att en VFU-samordnare med dietistkompetens blir väldigt viktig för att tillskapa tillräckligt många platser för den längre VFU-perioden som är av central betydelse för flera examensmål. I jämförelse med de befintliga hälso- och sjukvårdsutbildningarna inom lärosätet är tillgången till potentiella VFU-platser betydligt färre då antalet yrkesverksamma dietister inom hälso- och sjukvård är betydligt färre än till exempel antalet sjuksköterskor. Det innebär att det sannolikt är en större utmaning att tillskapa tillräckligt många långa VFU-placeringar av hög kvalitet. I ansökan nämns också att VFU:n ska ge insikter i arbetsuppgifter för dietister inom kommunal omsorg, hemsjukvård och boende enligt LSS för att täcka in dietistprofessionens olika arbetsområden. Bedömargruppen instämmer i att denna typ av placeringar är en viktig del i VFU:n, men inom nämnda områden är antalet yrkesverksamma dietister väldigt få och spridda över hela landet. Mot denna bakgrund underskattas sannolikt svårigheten att erbjuda VFU-perioder till samtliga studenter inom dessa områden. Sammantaget ser bedömargruppen svårigheter i att uppnå framför allt examensmålen under färdighet och förmåga med nuvarande planering för den verksamhetsförlagda utbildningen.

Bristen på kunskap, och insikt inom kunskapsfältet för den sökta utbildningen visar sig också i beskrivning av en del lärandemål där bedömargruppen vill peka på två exempel. Lärandemål A1 i kursen Klinisk nutrition III 15 hp "Översiktligt redogöra för hur nutritionsbehandling kan komplettera vården vid allvarliga sjukdomar som inte primärt är nutritionsrelaterade som tex inflammatoriska sjukdomar, olika cancerformer, neurologiska sjukdomar (Parkinson, MS, demens), lungsjukdomar, njursjukdomar (dialysbehandling) och transplantation". Nutrition utgör en central del i både i den diagnostiska bilden och i behandling av en rad olika medicinska tillstånd. Dietisten har en central roll här, men i samverkan med andra professioner, framför allt läkare och sjuksköterskor, som också har viktiga ansvarsområden för att identifiera och hantera nutritionsproblem. Teamet inkluderat patienten måste samverka. Dietisten har en koordinerade roll i teamet, vad gäller nutritionsfrågor. Bedömargruppen ser i formuleringen av lärandemålet att lärosätet saknar tydlig insikt i förutsättningar för detta, vilket riskerar att försvåra för studenterna att nå lärandemålen under färdighet och förmåga. I lärandemål A2 i kursen Klinisk nutrition III 15 hp ska studenten "Redogöra för nutritionsbaserade behandlingsmetoder vid särskilda vårdsituationer som traumavård, intensivvård och neonatal vård". Oavsett typ av vårdavdelning görs alltid en individuell bedömning av patientens behov. Kursen Näringslära för dietister 7,5 hp innehåller vidare flera omfattande lärandemål av central betydelse före dietistens yrkesutövning. Med den nuvarande omfattningen av kursen riskerar djupet inom respektive lärandemål att påverkas negativt.

Sammantaget ser bedömargruppen svårigheter för studenterna att nå samtliga examensmål med nuvarande lärarkompetens och aktuell utbildningsplan.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning.

Av ansökan framgår att styrande för lärosätets arbete med jämställdhet är Vision 2030, där jämställdhet ska vara integrerat i den akademiska verksamheten för att uppnå "Hållbar excellens". Bland målen framhålls att lärosätet genom ett systematiskt arbete ska bidra till strukturer och kulturer som ökar jämställdhet och minskar risken för diskriminering. Jämställdhetsintegrering ingår i universitetets lika villkorsarbete som syftar till att skapa en studie- och arbetsmiljö där alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Med direkt koppling till innehållet i den planerade dietistutbildningen beskrivs att i kursen Folkhälsa, epidemiologi och metodik 7,5hp ska studenterna reflektera och exemplifiera hur folkhälsa kan kopplas till genus, kulturella och sociala skillnader och hur det påverkar arbetet som dietist. I kursen Klinisk nutrition I 15 hp, ska studenterna reflektera över hur ett jämlikt respektfullt bemötande kan säkerställas. Medvetenheten om detta förhållningssätt fördjupas under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) 15 hp. Reflektionen över dessa principer och rättigheter bedöms också i examensarbetet. Bedömargruppen finner detta väl genomtänkt.

Ett viktigt perspektiv som angränsar till jämställdhet och som enligt bedömargruppen bör ingå i utbildningen är ojämlikhet i hälsa, vilket från WHO ner till nationell nivå utgör, så väl folkhälsoarbetes som hälso- och sjukvårdens, stora utmaning. För att förstå komplexiteten bakom detta begrepp erfordras god insikt i hälsans bestämningsfaktorer, vilket är viktigt för dietister som måste kommunicera förändringar av matvanor, ordinationer av medicinsk nutritionsbehandling med personer med olika bakgrund, förutsättningar och grad av hälso-multilitteracitet. Utifrån denne beskrivning av förväntade kunskaper och färdigheter råder bedömargruppen lärosätet att förstärka och förtydliga dessa perspektiv i utbildningen.

Sammantaget ser bedömargruppen att ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning.

Utformning, genomförande och resultat

Sammantaget finner bedömargruppen att lärosätet har tagit fram styrdokument för utbildningen och att det finns en fastställd ordning för hur styrdokumenten fastslås, och kvalitetssäkras, men att det finns brister i innehållet med avseende på kurslitteraturen som anses otillräcklig i relation till uppfyllandet av examensmålen för dietistexamen.

Bedömargruppen ser svårigheter för studenterna att nå samtliga examensmål med nuvarande lärarkompetens och aktuell utbildningsplan. Det är framför allt i den senare delen av utbildningen, där de mer yrkesspecifika kurserna ligger, som osäkerheten är stor om lärosätet har förutsättningar att bedriva en dietistutbildning av sådan kvalitet att studenterna når examensmålen och att utbildningen motsvarar hälso- och sjukvårdens krav. Vidare anser bedömargruppen att lärosätet underskattar svårigheterna att erbjuda kvalificerade VFU-platser, framför allt för den längre VFU-placeringen och att det in sin tur kan påverka studenternas möjlighet att uppnå examensmålen under färdighet och förmåga.

I ansökan beskrivs ett genomtänkt jämställdhetsarbete, och sammantaget ser bedömargruppen att ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning.