Yrkesexamen

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Göteborgs Psykoterapiinstitut (GPI) har lämnat in en ansökan om tillstånd att ge psykoterapeutexamen på psykodynamisk grund. Utbildningen omfattar 90 högskolepoäng (hp) och läses på halvfart under en treårsperiod (sex terminer). Utbildningen innehåller ett självständigt arbete. I utbildningsplanen anges de nationella målen för examen. Bedömargruppen konstaterar att examen som anges i ansökan är reglerad och ryms inom examensordningen.

Utbildningens innehåll inklusive eventuella inriktningar har inte rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till yrkesexamen.

Den planerade utbildningen innefattar följande kurser:

Introduktion och vetenskapsteori, 6 hpPsykopatologi och diagnostik,10 hpPsykoterapeutiska teorier och metoder, 29 hp

Psykoterapeutiskt arbete under handledning, 20 hp

Etik och ram, 2 hpJuridik, 1 hpForskningsmetodik, 7 hp

Vetenskapligt arbete, 15 hp

Utbildningens omfattning sett till de olika kursernas omfång i relation till utbildningen som helhet bedöms av bedömargruppen i stort som rimlig. När det gäller studenternas egna utbildningsterapi noterar bedömargruppen att 75 timmars egen terapi ger endast 1 hp, vilket bedöms vara i underkant. När det gäller inriktning på utbildningens innehåll bedöms den utifrån den angivna kurslitteraturen vara mer psykoanalytiskt än psykodynamiskt orienterad. Med det senare avses mer fokuserade tidsbegränsade psykoterapeutiska modeller. I princip det enda undantaget (förutom kurserna i juridik och forskningsmetod) från betoningen på psykoanalys är kursen i korttidsterapi. Denna kurs omfattar 5 hp av utbildningens totala 90 hp. Även kursen i socialpsykologi består av i princip enbart psykoanalytisk litteratur, medan traditionell socialpsykologi saknas. Till detta kommer att litteraturen, frånsett den för kursen i forskningsmetod, till stor del saknar koppling till empirisk forskning

Innehållet i utbildningen bedöms utifrån detta vara alltför snävt inriktat mot psykoanalytisk psykoterapi. Visserligen är det sant, som anförs i ansökan, att det finns visst empiriskt stöd även för sådan terapi, men detta stöd är mycket begränsat jämfört med det som finns för fokuserad psykodynamisk korttidsterapi.

Inriktningen på psykoanalys i ansökan har konsekvenser. Enligt examensordningen för psykoterapeutexamen ska studenterna som ett av målen "…visa fo?rdjupad kunskap om och fo?rsta?else fo?r olika psykoterapiformer…" (utbildningsplanen som bifogats som bilaga i ansökan nämner också detta mål). Bedömargruppen anser att den föreslagna utbildningen inte uppfyller detta mål då ingen kurs i den planerade utbildningen innehåller något om andra psykoterapiformer än de psykodynamiska och psykoanalytiska. Fördjupad kunskap och förståelse om andra behandlingsformer än den egna är nödvändigt exempelvis för att en psykoterapeut ska kunna avgöra om annan behandling är bättre indikerad än den egna (och då kunna inse behov att remittera till kollega).

I ett rikstäckande perspektiv är det tveksamt om det finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Utifrån ett samhällsperspektiv ställer sig bedömargruppen tveksam till att satsa på psykoanalytisk tidsobegränsad psykoterapi när tillgången på mer avgränsade/fokuserade insatser sannolikt är vad som efterfrågas mest inom hälso- och sjukvården. Resurserna inom hälso- och sjukvården är ofta knappa och man eftersträvar också att erbjuda de terapeutiska metoder som specifikt ingår i vårdprogram och nationella riktlinjer. I psykoterapiforskningslitteraturen finns även indikationer på att psykodynamisk terapi som i alltför hög grad försöker efterlikna psykoanalysen, med fokus i princip enbart på överföring/motöverföring, tenderar att få sämre resultat än annan terapi.

Bedömargruppen anser visserligen att det är viktigt att det finns utbildningar i såväl psykodynamisk terapi (PDT) som kognitiv terapi (KBT) eller andra metoder, för att säkerställa en bredd i behandlingsutbud. Samtidigt ställer sig bedömargruppen frågande till påståendet i ansökan att det saknas psykoterapeututbildningar inom PDT. Sådana finns exempelvis vid Stockholms universitet, Linköpings universitet samt vid Skandinaviens akademi för psykoterapiutveckling (SAPU). Den sistnämnda har även verksamhet i Göteborg. Bedömargruppen anser vidare att GPI inte på ett övertygande sätt har visat att andelen psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning i Sverige har minskat de senaste åren. I ansökan står att "Utfa?rdandet av nya legitimationer av psykoterapeuter pa? psykodynamisk grund har minskat med 22 procent under a?ren 2016-2020, enligt Socialstyrelsen 2022" (s. 8). Denna siffra gäller dock såvitt bedömargruppen kan se för psykoterapeuter i allmänhet eftersom ingen uppdelning på inriktning finns i dokumentet som GPI hänvisar till. Andelen psykoterapeuter med PDT-inriktning kan enligt bedömarna ha minskat på grund av pensionsavgångar då yngre psykologer i högre grad har annan inriktning. Om detta sammantaget har lett till brist på psykoterapeuter med PDT-inriktning är oklart då det i äldre generationer var klar majoritet av psykoterapeuter med PDT-inriktning. Utifrån GPI:s argumentation kan bedömargruppen inte se att det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att ansökt examen får utfärdas.

Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska) är inte adekvat i alla delar och står därför inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

I ansökan anges att 14 lärare planeras vara involverade i utbildningens olika delar. Vad gäller den vetenskapliga kompetensen framgår att fyra av lärarna är disputerade, men också att dessa samtliga är externa lärare och alltså inte anställda på GPI. Ingen av de tio interna lärarna vid GPI är disputerad, vilket är en svaghet då utbildningen är på avancerad nivå. Dessutom är de disputerade lärarna involverade i delar av utbildningen (kurserna 1, 2, 4, 8, 12 och 13) vilket bedöms leda till svagare forskningsanknytning på övriga delar av utbildningen. Två av lärarna anges som uppsatshandledare. Med 16 studenter på utbildningen medför det många uppsatser att handleda per person. Det är också sårbart på både kort och lång sikt om någon av lärarna avslutar sin medverkan som uppsatshandledare.

Av de 14 lärarna är alla utom en antingen legitimerad psykoterapeut eller specialist i klinisk psykologi, och fem har handledarutbildning. Detta bedöms vara en rimligt stor lärarstab avseende professionskompetens inom psykoterapiområdet. Det är även viss variation i grundutbildning mellan lärarna med sju psykologer, sex socionomer och en specialpedagog, vilket är positivt. Lärarnas inriktning inom psykoterapifältet är inte tydligt beskriven i ansökan, men intrycket från ansökan i dess helhet och från intervjuerna är att det främst är psykoanalytisk/psykodynamisk kompetens hos lärarkåren. Det bedöms vidare finnas goda möjligheter till utveckling av professionsinriktad kunskap på GPI, då fredag förmiddag är avsatt för obligatorisk kollegial kompetensutveckling. Det finns möjlighet för kollegiet att delta på ytterligare seminarier. Visst deltagande på konferenser förekommer. Den professionsrelaterade kompetensen bedöms vara tillfredsställande inom det psykoanalytiska/psykodynamiska området.

Vad gäller pedagogisk kompetens framkom att fem av lärarna har gått högskolepedagogisk grundkurs, och att det finns planer på att de lärare som ska ingå i psykoterapeututbildningen ska genomgå en kurs om psykoterapeutiskt lärande och utveckling av yrkesidentitet på Södertörns högskola.

Sammantaget finns tillfredsställande professionskompetens inom det psykoanalytiska/psykodynamiska området. Vad gäller pedagogisk kompetens har GPI kommit en bit på väg och bedömarna ser inga större problem med att uppfylla den på sikt. Då den vetenskapliga kompetensen inte är tillfredsställande i nuläget är samtliga krav i bedömningsgrunden inte uppfyllda.

Utbildningsmiljön

Det finns inte en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs inte så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Vad gäller utbildningens vetenskapliga anknytning nämns i ansökan tre forskningsprojekt med koppling till utbildningsmiljön. Det framkom att ett av dessa projekt avslutades 2010, i ett annat projekt förekommer för närvarande ingen aktivitet (BEP-SE projektet) och det framkom vidare under intervjun att det tredje projektet inte ännu har påbörjats på GPI. Under intervjun framkommer visserligen planer på att engagera GPI i ytterligare ett projekt, men hur detta kommer att se ut var oklart. Bedömarna anser att det skulle vara mer övertygande om en vetenskaplig anknytning i form av kontakter till forskning, och vad den forskningen innebär i form av deltagande från GPI, var etablerad redan vid ansökan.

I ansökan anges publikationer som författats av lärargruppen på GPI. Få av dessa är från vetenskapliga tidskrifter med sakkunniggranskning och många bedöms mer vara av klinisk/teoretisk art än empiriska forskningsartiklar. Kurslitteraturen består till största delen av psykoanalytisk litteratur, som sällan har någon forskningsanknytning, utifrån vad som menas med forskning inom den akademiska psykologin. Undantaget när det gäller forskningsanknytningen är kursen i vetenskaplig metod. Bedömargruppen menar att det vetenskapliga förhållningssättet bör genomsyra hela utbildningen och inte vara begränsat till metodkursen, så som intrycket blir av denna ansökan. Bedömningen är därför att utbildningsmiljön inte är tillfredsställande.

Resurser

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur.

Lärosätets lokaler framstår på det stora hela som ändamålsenliga, med både större föreläsningssal och mindre grupprum. Positivt är vidare att det finns kontorsutrymmen/arbetsplatser som studenterna kan använda, och att det finns utrustning för digitala möten/distansundervisning. En styrka hos GPI som utbildningsanordnare är dessutom tillgången till en egen klinik där studenter kan bedriva psykoterapi. Däremot finns brister vad gäller studenternas tillgång till vetenskaplig litteratur. Det finns tillgång till databasen Psychoanalytic Electronic Publishing (PEP) som är en databas som innehåller endast psykoanalytisk litteratur, och som sällan innehåller empirisk forskning. Tillgången till närliggande universitetsbibliotek är det samma som allmänheten har, vilket innebär att studenterna kan gå dit och söka i datorerna på plats men inte logga in hemifrån. Detta aktualiseras t.ex. för distansstudenter. Den sammantagna bedömningen är, trots bristerna vad gäller tillgång till en bredare flora av forskningstidsskrifter, att resurserna är tillfredsställande.

De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Bedömargruppen ser flera exempel på att resurserna utnyttjas effektivt. Exempelvis är det en bra lösning att använda av den egna kliniken för de praktiska psykoterapimomenten. Det sker ett samarbete med andra lärosäten kring kursen som rör vetenskaplig metod. Bedömarna rekommenderar mer samarbete med närliggande universitet så att studenterna kan få möjlighet att logga in för att söka artiklar även på distans.

Förutsättningar

Bedömargruppen anser att det både finns styrkor och svagheter i ansökan vad gäller detta bedömningsområde. Till styrkorna hör att det i huvudsak finns en god infrastruktur samt en god professionsrelaterad kompetens hos personalen. Vad gäller innehållet i utbildningen är en svaghet den snäva inriktningen mot psykoanalytisk terapi i utbildningen. Denna omständighet anses av bedömargruppen inte motiverad utifrån det vetenskapliga läget för psykoterapi eller med hänsyn till den efterfrågan som finns i hälso- och sjukvården. Bedömningsgrunden personal är inte tillfredsställande då det finns brister vad gäller främst vetenskaplig kompetens hos lärarkåren. Utbildningsmiljön uppvisar brister i kopplingen mellan utbildningen och vetenskaplig forskning.