Arbetslivets perspektiv

Utbildningen är användbar och förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Flertalet av de forskarstuderande har en fast anställning utanför lärosätet och forskar på halvtid. Anställningsbarheten torde därför kunna betraktas som god. Doktoranderna förbereds väl för en fortsatt anställning inom lärosätet. Möjlighet finns att läsa den högskolepedagogiska kurs som är obligatorisk för behörighet som universitetslektor, det vill säga att läsa den som valbar kurs inom forskarutbildningen. Forskarutbildningen är fortfarande tämligen nyinrättad och endast två doktorander har hittills tagit doktorsexamen och en har tagit licentiatexamen. De har alla fått anställning efter disputation.

Begreppet "ett föränderligt arbetsliv" bör beaktas ytterligare. Det framgår inte i underlaget hur doktoranderna förbereds för ett annat möjligt arbetsliv än det nuvarande eller tilltänkta - som heltidsforskare eller som anställd inom näringsliv eller myndigheter. Utgångspunkten förefaller vara den kompetens doktoranden har med sig in i utbildningen, utan att det efterfrågas i någon nämnvärd utsträckning att studenten omprövar denna situation. Detta skulle kunna leda till att den fria tanken där doktoranden inte är fast i tidigare lojaliteter inte får möjlighet att utvecklas till fullo.

Utbildningens utformning och genomförande följs inte systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet.

Någon tydlig uppföljning, analys och utvärdering av förberedelsen inför arbetslivet beskrivs inte i underlaget.

Forskarutbildningen är ung. Ett organiserat utbyte med alumner bör påbörjas så snart en kritisk massa av före detta doktorander har uppnåtts. I den individuella studieplanen får doktoranden ange huruvida karriärvägledning ägt rum, men flera doktorander anger att så inte är fallet. En del av de här svagheterna skulle kunna ha förtydligats i de individuella studieplanerna, men dessa är mycket summariskt ifyllda.

Sammanfattningsvis har denna ganska nystartade utbildning närkontakter med arbetslivet genom att alla doktorander har yrkesutbildningar och ett arbete utanför doktorandtjänsten. Ändå finns anledning att utveckla perspektivet för att erbjuda doktoranderna karriärutvecklingsmöjligheter och en bredd vad gäller arbete efter disputationen.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.