Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat. Textil och materialteknik är ett av tre ämnen inom textil och mode. Textil och materialteknik spänner över flera olika applikationsområdet från välkända tillämpningar i kläder och inredning till mer avancerade tekniska produkter. Därmed används skilda teknologier och avancerade och smarta material samt nya processer är återkommande teman. Bedömargruppen menar att forskarutbildningsämnet, som är relativt nytt (forskarutbildningsrättigheter år 2010), är tydligt beskrivet trots att ämnet är komplext och tvärdisciplinärt.

Forskarutbildningsämnets relation till området för forskarutbildning är adekvat. Placeringen av textilteknologi i Borås är logisk. Det finns förvisso andra textilcentra i Sverige historiskt men den avancerade textilteknologin som lever vidare i Sverige har sitt centrum i dessa trakter. Det är viktigt för vårt land att vi har en akademisk institution med denna inriktning. Det är samtidigt en utmaning att bygga kompetensen eftersom ämnet har en stor bredd. I detta ingår resursåtervinning av textila material inom vilket Högskolan i Borås har examenstillstånd.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

H-index är ett bibliometriskt mått på enskilda forskares vetenskapliga produktivitet och kvalitet. Skalan är inte absolut; olika discipliner uppvisar stora skillnader i genomsnittligt h-index. Mer teoretiskt inriktade forskare tenderar exempelvis att få relativt låga citeringstal och därmed låga H-indexdata, eftersom H-index är baserat på Scopus (väletablerad databas som tillhandahålls av Elsevier). Utifrån självvärderingen och dess tillhörande bilagor har bedömargruppen räknat ut följande H-index. Huvudhandledarna, inklusive de i andra länder, har god kompetens med en genomsnittlig H-index på 16 (område 4–30); detta är för det aktuella området ett bra utfall. Programmet omfattar för närvarande 17 doktorander.

Doktorandgruppen som har biträdande handledare (genomsnittlig H-index på drygt 8) är mindre, omfattar 8 doktorander, och har sin hemvist i Borås. De övriga 9 doktoranderna som arbetar inom SMDTex läser sin forskarutbildning vid tre olika lärosäten i tre olika länder. De har inte en biträdande handledare utan har istället tre huvudhandledare, en i respektive land. Totalt är det 6 huvudhandledare, från andra länder, som är fördelat på de 9 doktoranderna. Strukturen är relativt tydlig, men bedömargruppen ser en oklarhet avseende ett övergripande huvudhandledarskap. Information gavs om att denna grupp av doktorander upplevde att denna struktur var positiv. Arbetet i exempelvis Borås gjordes klart i samband med Boråsperiodens avslutande och sedan började doktoranden ett nytt delprojekt vid nästa lärosäte med en ny huvudhandledare.

Vad som inger oro är att handledargruppen med anställning på Högskolan i Borås är liten; en person är huvudhandledare för åtta doktorander och en huvudhandledare (med 20 % tjänst) har en doktorand. Ytterligare två personer med heltidstjänster är listade som biträdande handledare. Bedömargruppens uppfattning är att det är möjligt för doktorander att byta handledare men i och med att handledargruppen är relativt liten så kan det ta tid att genomföra och att externa handledare kan behöva nyttjas. Högskolan Borås har dock nyligen rekryterat två nya professorer och en lektor, vilket är positivt och behövligt, speciellt beaktande ämnets tvärvetenskapliga karaktär. Bedömargruppen ser att det på sikt kan komma att skapa en jämnare fördelning avseende huvudhandledare – doktorander, men det får det fortsatta arbetet vid Högskolan i Borås utvisa.

Detta forskarutbildningsämne har funnits en relativt kort tid, sedan 2010 och 2016 skedde även en stor omorganisation, och det är naturligt att det tar tid att bygga upp verksamheten. Bedömargruppen ser att de aktiva doktoranderna med hemvist på Högskolan i Borås har ett flertal konferensbidrag men har få granskade vetenskapliga artiklar. Bedömargruppen menar att det är angeläget att doktoranderna får stöd från handledare för att prestera i form av vetenskapliga artiklar (peer-review).

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Under 2014 genomfördes en stor omorganisation där forskarutbildningen i textil och materialteknik flyttades från Textilhögskolan (upphörde som institution) till sektionen för textilteknologi. Ledningen fattade i samband med detta beslut om att alla forskarutbildningar skulle utvärderas. Inom området textil och mode framkom bl.a. att gruppen seniora forskare som var knutna till forskarutbildningen var för liten. Kritiken var inte kopplad till bristande handledarresurser till de doktorander som var antagna utan handlade om att ämnet och miljön behövde förstärkas. Flera åtgärder har vidtagits till följd av brister som identifierats, såsom omorganisation och rekrytering.

Det är sektionschefen som är ansvarig för personalresurserna och som också leder de årliga medarbetarsamtalen. Studierektorn vänder sig till sektionschefen för frågor som rör bemanning inom forskarutbildningen. Det framgår att praxis är att medarbetarna själva föreslår vad de önskar göra för kompetensutveckling och att chefen inte har haft någon anledning att neka. Bedömargruppen kan konstatera att fokus i nuläget är att säkerställa en handledargrupp av tillräcklig omfattning och kompetens. När detta är säkerställt rekommenderar bedömargruppen att Högskolan i Borås utvecklar rutiner för handledarnas kontinuerliga kompetensutveckling.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har inte en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Bedömargruppen noterar att det är en mycket låg produktion av granskade vetenskapliga artiklar. Även handledarkapaciteten har varit begränsade och de instrumentella resurserna har varit otillräckliga. Bedömargruppen ser dock att Högskolan i Borås har vidtagit åtgärder, där både handledarkapaciteten och de instrumentella resurserna har förstärkts.

Det finns flera exempel på samverkan med det omgivande samhället, t.ex. genom Smart Textil finns det samarbeten med Swerea IVF, SP. Det finns även lokala och regionala nätverk med större aktörer som samarbetar med högskolan i forskningsprojekt. Högskolan i Borås har också ett samarbete med Högskolan i Skövde i ett gemensamt projekt avseende smarta textilier. I självvärderingen framgår att det via de Smart Textiles finansierade projekten finns möjlighet att få tillgång till utrustning som saknas på högskolan. I intervjuerna bekräftas att tillgången på experimentella uppställningar har varit en begränsande faktor men även här sker stora förbättringar såsom införskaffande av ny utrustning.

Doktorander har gemensamma öppna kontor och i dessa sitter 2-4 personer tillsammans, dessutom i utsatta genomgångsmiljöer. Det finns ett missnöje med att sitta i ett kontorslandskap, och många väljer därför att jobba utanför kontoret. Att doktorander väljer att ej vara på sin arbetsplats skapar sämre förutsättningar för utveckling av en god akademisk miljö.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter. Under åren 2014 och 2015 utvärderades samtliga forskarutbildningar på Högskolan i Borås. Det innebar dels att självvärderingar utarbetades för varje forskarutbildning, dels en audit av respektive forskarutbildning som inkluderade både internt och externt sakkunniga. Utvärderingen visade på flertalet förbättringsområden och självvärderingen påvisar att det har påbörjats ett systematiskt arbete för att höja kvalitén. Det genomfördes flera olika åtgärder bl.a. identifierades att ämnet materialteknik behövde utvecklas eftersom det tidigare reglerades i en allmän studieplan (ASP) tillsammans med ämnet textilt management. Utvärderingen resulterade i att en ny ASP upprättades, vilken beslutades i december 2016. De externt sakkunniga påpekade även att antalet doktorander var för få och utvärderingen visade på vikten av att ämnesmässigt styra rekryteringen av såväl projekt som doktorander. Det för att säkerställa en kritisk massa av forskare och doktorander.

Det sker även en årlig intern miljörevision och våren 2016 påtalades brister i laborationsverksamheten/den laborativa verksamheten. Orsaken berodde delvis på otydlighet i ansvarsfördelningen, vilket åtgärdades genom att en lab- och kemikalieansvarig anställdes.

Olika åtgärder har genomförts till följd av utvärderingen men dessa har ännu inte hunnit omsättas under tillräckligt lång tid för att bedömargruppen ska kunna se huruvida vidtagna åtgärder har haft tillräcklig effekt.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms inte vara tillfredsställande.

Textil- och materialteknik är ett av tre ämnen inom textil och mode. Forskarutbildningsämnet, som är nytt, är tydligt beskrivet trots att ämnet är komplext och tvärdisciplinärt. Placeringen av textilteknologi i Borås är logisk. Det finns förvisso andra textilcentra i Sverige historiskt men den avancerade textilteknologin som lever vidare i Sverige har sitt centrum i dessa trakter.

Huvudhandledarna har god kompetens men fördelningen av doktorander per huvudhandledare varierar beroende på om det är doktorander med hemvist på Högskolan i Borås eller om de arbetar inom SMDTex. På Högskolan i Borås finns åtta doktorander som också har biträdande handledare. Övriga 9 doktoranderna arbetar inom SMDTex och läser sin forskarutbildning vid tre olika lärosäten i tre olika länder. Istället för biträdande handledare har de tre huvudhandledare, en i vardera länderna. Strukturen är relativt tydlig men bedömargruppen ser en oklarhet avseende ett övergripande huvudhandledarskap.

Handledargruppen med anställning på Högskolan i Borås är liten. Bedömargruppens uppfattning är att det är möjligt för en doktorand att byta handledare men i och med att handledargruppen är liten så kommer en sådan händelse medföra att det tar tid att genomföra och att externa handledare kan behöva nyttjas. Högskolan i Borås har dock nyligen rekryterat två nya professorer och en lektor, vilket är positivt och behövligt, speciellt beaktande ämnets tvärvetenskapliga karaktär.

Det finns flera exempel på samverkan med det omgivande samhället t.ex. genom Smart Textil finns det samarbeten med Swerea IVF, SP och det finns lokala och regionala nätverk med större aktörer som samarbetar med högskolan i forskningsprojekt. Via de Smart Textiles finansierade projekten finns det möjlighet att få tillgång till utrustning som saknas på Högskolan i Borås. Tillgången på experimentella uppställningar har varit en begränsande faktor men bedömargruppen kan konstatera att åtgärder vidtagits i och med att ny utrustning införskaffats.

Under åren 2014-2015 utvärderades Högskolan i Borås samtliga forskarutbildningar. Utvärderingen visade på flertalet förbättringsområden och självvärderingen påvisar att det har påbörjats ett systematiskt arbete för att höja kvalitén. Att bygga upp en effektiv materialorienterad textilteknologi tar tid och resurser. Bedömargruppen menar att Högskolan i Borås är på god väg men är ännu inte framme på stabil grund. Detta indikeras utifrån den låga produktionen av vetenskapliga artiklar samt att handledarkapaciteten och de instrumentella resurserna behöver förstärkas, vilket också skett helt nyligen. Det har inte gått tillräckligt lång tid sedan åtgärderna vidtogs för att bedömargruppen ska kunna se några effekter av dessa.