Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Självvärderingen beskriver ett omfattande system för systematisk kompetensutveckling för handledare och lärare. Behov och åtgärder kartläggs och infogas i en individuell utvecklingsplan, där det ska framgå vad som ska utvecklas, hur utvecklingen ska ske, vilka resurser som krävs, när utvecklingen ska ske och när den ska avslutas. Självvärderingen beskriver också grundligt olika forum för regional medverkan, exempelvis innovativa forskarprojekt i lokalmiljön, något som bedömargruppen bedömer som mycket värdefullt och utvecklande. Den systematiska uppföljningen av kompetensen hos det beskrivna handledarkollegiet bedöms därför som god, och sammantaget bedöms kompetensen för de handledare som finns i miljön som god. I självvärderingen hänvisas till lärosätets övergripande system för kvalitetssäkringsarbete som tydliggör när och hur uppföljning ska ske samt hur doktorandernas intressen ska bevakas. Däremot är det inte tydligt hur resultaten används i kvalitetsarbetet för just forskarutbildningen i musikpedagogik. Självvärderingen refererar till utvärderingar och medarbetarsamtal kopplade till seminarieverksamheten, men det framgår inte helt tydligt hur man arbetar med uppföljning av forskarutbildningsmiljön.

Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram utbildningens tyngdpunkt på olika former av interaktion som en viktig del för att nå utbildningens mål. Det innebär också att förutsättningarna för måluppfyllelse till stor del är beroende av relationen mellan doktorand och handledare. För att följa upp doktorandens arbete följs den individuella studieplanen upp varje termin och granskas av forskarutbildningsledaren. Det är särskilt lovvärt att man lägger så stor vikt vid progressionsaspekten. Sammantaget bedöms uppföljningen av doktorandens måluppfyllelse vara till största delen tillräcklig, men den kan göras tydligare.

I självvärderingen redogörs vidare för hur tidigare doktorander systematiskt knyts till miljön på olika sätt. Till exempel deltar de som opponenter vid granskningsseminarier, som biträdande handledare och som medlemmar i betygsnämnder. Vart tredje år genomför universitetet en enkätundersökning som riktar sig till samtliga alumner som disputerat vid något av universitetets forskarutbildningsämnen. Resultaten kan vid behov ligga till grund för förbättringsåtgärder. Lärosätet har identifierat ett behov av att utveckla mer konkreta strategier för att utvärdera i vilken grad utbildningen förbereder doktoranden för ett föränderligt arbetsliv

När det gäller doktoranders perspektiv finns ett yttre system för att systematiskt hämta in och följa upp doktoranders synpunkter och för att ge doktoranderna delaktighet och insyn i grupper, nämnder och organ som är relevanta för forskarutbildningen. Systemet återkopplar också till verksamheten på olika nivåer. Det finns även en inre struktur i forskarutbildningsmiljön, där doktoranden görs delaktig. Däremot framstår kopplingen mellan den yttre och den inre strukturen som ett utvecklingsområde, där doktorandernas kollektiva röst tydligare kan göras till en del även av forskarutbildningsmiljöns inre arbete.

Jämställdhetsperspektivet följs upp på lärosätesnivå via statistik och styrmått. Den statistik som genereras grupperas efter kön där det är möjligt och redovisas bland annat i årsredovisningen. Tre gånger per år följer universitetet upp styrmåtten. Det är inte lika tydligt hur detta hanteras specifikt för forskarutbildningen i musikpedagogik.