Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Den största problematik som bedömargruppen identifierat, och som också påverkar möjligheterna till systematisk uppföljning, är antalet doktorander och deras aktivitetsgrad. Även om bedömargruppen ser att det finns en mycket god struktur för utbildningens kursdel och seminarieverksamhet gör antalet och aktivitetsgraden att det blir svårt med kontinuerligt genomförande, uppföljning, återkoppling och representation.

Forskarutbildningen bygger på en systematisk modell där avhandlingsarbetet granskas vid tre tillfällen. Doktorandernas progression och kvaliteten på deras arbete säkras genom granskningar av avhandlingsarbetet, seminarier och kursaktiviteter samt inte minst genom handledning. Självvärderingen hänvisar till den individuella studieplanen, som är ett viktigt verktyg för uppföljning och kvalitetssäkring av de enskilda doktorandernas utveckling och progression. Kursvärderingar genomförs centralt vid lärosätet, men eftersom doktoranderna i pedagogik i stor utsträckning deltar i forskarutbildningskurser vid andra lärosäten är det kursansvariga vid dessa lärosäten som i stor utsträckning utvärderar kursdelen. Examinator godkänner tillgodoräknanden av kurser som examinerats vid andra lärosäten.

Det finns många styrkor med den nuvarande forskarutbildningen i pedagogik. En är till exempel uppföljningen, som visar att de doktorander som examinerats under senare år genomfört utbildningen inom angiven tid. Doktoranderna är dessutom anställningsbara. Utifrån underlaget är det i övrigt oklart hur arbetslivsperspektivet systematiskt följs upp, och om uppföljningarna leder till relevanta åtgärder. Det är även oklart hur återkoppling till relevanta intressenter går till. Eftersom antalet doktorander är så litet för närvarande, och två av tre redan har en anställning, utvecklades inte detta under intervjun.

Det finns rutiner och system för att bevaka doktorandernas intressen, bland annat för att säkerställa ett aktivt deltagande i utbildningens utveckling och beslutsprocesser. Doktorandernas synpunkter hämtas in, sammanställs och återkopplas till ledning, utbildningsansvariga och ämnesansvariga. Synpunkterna ligger sedan till grund för utvecklingsarbete på olika områden. Särskilt när det gäller arbetsmiljö sker aktiva insatser för att motverka ohälsa och för att bidra till en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Insatserna är både förebyggande och avhjälpande. Dock är det svårt att tillämpa detta systematiskt med så få aktiva doktorander. Arbetet bedöms bedrivas på ett bra sätt eftersom det finns rutiner, system och instanser för att tillvarata doktorandernas intressen och synpunkter, och eftersom det finns en tydlig ansvarsfördelning och arbetsgång för att sammanställa och återkoppla synpunkter. Bedömargruppen har dock noterat att den psykosociala miljön kan behöva utvecklas, med tanke på sjukskrivningar bland doktoranderna.

I självvärderingen hänvisas till den årliga kompetensförsörjningsplanen för uppföljning av jämställdhetsperspektivet. Statistik och styrmått som är gemensamma för hela universitetet används för att analysera jämställdheten. När det uppstår indikationer på avvikelser vidtas åtgärder som prefekten beslutar om.

Lärosätet har rutiner och strukturer på central nivå för utvärdera och följa upp forskarutbildningen, vilket bedömargruppen ser som en styrka. Ett problem som bedömargruppen identifierar är att doktoranderna i pedagogik till stor del deltar i kursverksamhet vid andra lärosätens forskarutbildningar. Det innebär att det är dessa lärosätens kvalitetssäkring som tar del av doktorandernas synpunkter istället för Luleå tekniska universitet. Bedömargruppen har dock inte funnit att lärosätet har några strategier eller vidtagit insatser för att åtgärda problematiken med få doktorander.