Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Bedömargruppen har inte kunna finna någon gemensam definition av datavetenskap, varför lärosätet rekommenderas att utarbeta en sådan. Definitionen av forskarutbildningsämnet i relation till dess standarddefinition är emellertid väl avpassad, fastän relationen mellan forskarutbildningsämnet och doktorandprogrammet är något oklar. Antalet handledare är tillräckligt med avseende på antalet doktorander och deras kompetens för att kunna handleda doktorander är likaledes tillräcklig. Det är dock inte helt klart för bedömargruppen i vilken utsträckning som handledarnas sammantagna kompetens har en tillräcklig balans för att kunna täcka alla de olika forskningsområdena inom inriktningen. I syfte att stödja handledarnas kompetensutveckling erbjuds personalen pedagogikutbildning och ämnesrelaterade seminarier. Det finns även fakultetsmedel som kan användas för vetenskaplig kompetensutveckling. Bland handledarna finns flera ledande, internationella forskare. Forskargruppen har goda resultat när det gäller publicering. De har också goda externa kontakter både nationellt och internationellt med såväl näringsliv som andra lärosäten. Bedömargruppens intryck är sammantaget att lärosätet tillhandahåller en forskarutbildningsmiljö av hög kvalitet.

Lärosätet erbjuder doktoranderna ett kursutbud av hög kvalitet som svarar mot den allmänna och de individuella studieplanerna. Det finns en god balans mellan specialiserade kurser och mer generella kurser. Måluppfyllelse vad gäller bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet kan således säkerställas. Artikelskrivande och publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter och/eller konferenser, presentationer av forskningsresultat i olika akademiska eller icke-akademiska fora och deltagande i undervisande aktiviteter bidrar sammantaget till måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga. Det finns ett par valbara kurser i pedagogik tillgängliga för doktoranderna, men bedömargruppen föreslår att en grundkurs i pedagogik görs obligatorisk för doktorander som undervisar. Lärosätet ger en obligatorisk kurs där etiska aspekter på forskning behandlas. Beträffande doktorandens fördjupade insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används utgör detta en naturlig del i de diskussioner som sker vid konferenser, granskningsprocesser, forskningsprojekt och andra akademiska aktiviteter. Måluppfyllelse av de aktuella examensmålen kan därmed säkerställas.

Den internationella forskningsmiljön och de starka inslagen av samverkan med nationella såväl som internationella lärosäten och globala företag gör att doktoranderna är väl förberedda för både en nationell och internationell karriär inom såväl som utanför akademin. Eftersom utbildningen innehåller bland annat pedagogiskt arbete i form av undervisning, projektarbete, nätverkande aktiviteter, artikel- och rapportskrivande samt muntlig presentation förbereds doktoranderna väl för en karriär både inom akademin och industrin. Det är emellertid främst en akademisk karriär som forskarutbildningen förbereder doktoranderna för. Ett viktigt inslag härvidlag är institutionstjänstgöringen på 20 procent som i stor utsträckning innebär undervisningsrelaterade arbetsuppgifter. Eftersom det är viktigt att utrusta doktoranderna med sådan kunskap som kan hjälpa dem att undervisa med hög kvalitet, efterlyser bedömargruppen en obligatorisk kurs i pedagogik i forskarutbildningen.

Varje avdelning inom CSC (Skolan för datavetenskap och kommunikation, sedan början av 2018 ingående i Skolan för elektroteknik och datavetenskap) har en doktorandrepresentant i programrådet för forskarutbildningen. Doktoranderna är också representerade i skolans ledningsgrupp och i det strategiska rådet. De är också representerade på flera ställen på fakultetsnivå, bland annat i FA-gruppen där studierektorerna från samtliga doktorandprogram vid lärosätet träffas varje månad. Doktoranderna deltar i planeringen av CSC:s forskningsaktiviteter - exempelvis det stora forsknings-evenemanget som hålls två gånger om året - samt frukost- och lunchseminarier. Det finns även introduktionsaktiviteter och olika fora för doktorander där de kan framföra synpunkter av olika slag. Bedömargruppen rekommenderar CSC att underlätta för doktoranderna att kombinera familjeliv med studier. Huvudhandledares och bihandledares respektive ansvar bör också tydligare definieras, för att underlätta för doktoranden att se var gränsen går mellan de olika ansvarsområdena.

Lärosätet ger en grundkurs i pedagogik som behandlar bland annat jämlikhet och jämställhet. Också i en lärosätesgemensam, obligatorisk kurs för handledare finns ett avsnitt om jämställdhetsperspektiv inlagt. Lärosätet har även under senare år anordnat flera seminarier med temat likabehandling och jämställdhet. Vidare har ett arbetsplatsråd särskilda resurser för att finansiera aktiviteter och initiativ i syfte att minska obalanser mellan könen eller på andra sätt främja likabehandling och jämställdhet. Fördelningen i antal manliga och kvinnliga handledare, lärare/forskare och doktorander är emellertid, i likhet med det nationella mönstret, mycket ojämn. Vid lärosätet har alla anställda som arbetar med rekrytering deltagit i en kurs som involverar jämställdhet och kultur. Dessutom har en så kallad uppförandekod för hållbar arbetsmiljö utarbetats, samt kvinnliga mentorsprogram. Bedömargruppens intryck är sammantaget att ett jämställdhetsperspektiv är på ett tillfredsställande sätt integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Det sker en regelbunden och systematisk uppföljning av personalens kompetensutveckling såväl inom pedagogik, ledarskap och handledning som inom olika vetenskapliga ämnesområden. När det gäller den systematiska uppföljningen av forskarmiljön, utvärderade lärosätet sina olika forskningsmiljöer genom RAE (Research Assessment Exercise) både 2008 och 2012. Årliga enkäter till doktorander och medarbetare är ett annat exempel på systematisk uppföljning på lärosätesnivå där återkoppling från medarbetare också på forskarutbildningsmiljön kan ske. Doktoranden ska regelmässigt redogöra för sina reflektioner avseende alla de tre kunskapsformerna i den individuella studieplanen, vilken uppdateras årligen och diskuteras under mötena mellan doktoranden och handledargruppen. Det finns också särskilda progressionsseminarier för att säkra doktorandernas progression när de fullgjort 30 procent, 50 procent och 80 procent av forskarutbildningen. Bedömargruppen anser att det sker ett gediget arbete för att säkerställa och systematiskt följa upp doktorandernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Lärosätet följer sina tidigare doktorander

efter examen på ett både formellt och mer informellt sätt. Genom dialog med strategiska samarbetspartners från industrin kan lärosätet identifiera styrkor och svagheter hos utbildningen samt förbättringsmöjligheter. Den individuella studieplanen, mötena med handledargruppen och de så kallade progressionsseminarierna bidrar till säkerställandet av att utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i att utveckla utbildningen. Mötena mellan doktoranden och handledargruppen är betydelsefulla så till vida att de innefattar en direkt återkoppling också till programansvarig. Det genomförs därutöver lärosätesgemensamma medarbetarundersökningar regelbundet. Alla lärosätesgemensamma undersökningar innefattar resultat och statistik uppdelade på kön. Inom datavetenskap förefaller emellertid inte någon sådan könsuppdelad uppföljning ske, varför uppföljning av jämställdhetsperspektivets integrering i utbildningen är att betrakta som ett utvecklingsområde.