Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom sin utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Doktoranden måste ta kurser som motsvarar 60 högskolepoäng, av vilka minst 45 måste vara på forskarnivå. Därutöver kan ytterligare 60 högskolepoäng kurser inkluderas i forskarutbildningen. I den obligatoriska kursen Forskning: teori, metod, praktik får doktoranden utveckla sin kunskap och förmåga när det gäller vetenskaplig metod i den egna forskningen. Lärosätet erbjuder doktoranderna två kategorier av kurser inom varje specialisering: kärnkurser och skalkurser. Kärnkurser omfattar den senaste kunskapen inom specialiseringarna, medan skalkurser är något bredare och täcker ämnen som inte är helt nödvändiga för specialiseringen. Skalkursernas innehåll är mer dynamiskt än vad som är fallet med kärnkurserna. Kursutbudet inkluderar även kurser från andra avdelningar och andra lärosäten såsom Stockholms universitet, Karolinska institutet och Uppsala universitet. Av självvärderingen framgår att majoriteten av CSC-doktoranderna vid examenstillfället har cirka tio procent av sina högskolepoäng från sommarskolor och forskarskolor.

Bedömargruppen noterar att det finns en stor variation i antalet kurser som erbjuds inom de fyra specialiseringarna. Enligt den allmänna studieplanen finns det betydligt färre kurser i teoretisk datavetenskap än inom specialiseringen högpresterande beräkningar och visualiseringar.

Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) har varit proaktiv genom en intern självvärdering och genom att genomföra förbättringar i doktorandprogrammet inte minst vad gäller kursutbudet för att säkra balansen mellan specialiserade kurser och mer generella kurser. Bedömargruppens uppfattning är sammantaget att lärosätet erbjuder doktoranderna ett kursutbud av hög kvalitet som svarar mot den allmänna och de individuella studieplanerna.

Doktorandernas möjlighet till att bredda sin kunskap och förståelse av ämnet sker också genom att de ges möjligheter att delta i forskningsseminarier och forskningsgrupper, även om lärosätet menar att det är en utmaning att försöka få doktorander att läsa ämnen utanför den egna specialiseringen. Att delta i EU-projekt resulterar också ofta i att doktoranderna får bredare perspektiv på forskning som inkluderar både akademiska och praktiska värden. Detsamma gäller för de doktorander som samarbetar med industrin inom ramen för externfinansierade projekt.

Statistik från Universitetskanslersämbetet visar att nettostudietiden för doktoranderna i datavetenskap vid KTH under perioden 2011-2016 var 4,5 år vilket motsvarar den genomsnittliga nettostudietiden för doktorander i datavetenskap för riket som helhet.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att handledaren och handledargruppen har centrala roller när det gäller att följa upp och verifiera doktorandens progression under hela forskarutbildningen. Vid de årliga möten som doktoranderna har med sin handledargrupp förs diskussioner om deras progression på basis av den progressionsrapport som doktoranden själv skriver. I självvärderingen framkommer att dessa möten är mycket värdefulla eftersom de ger en direkt återkoppling inte bara till handledaren och handledargruppen, utan även till programansvarig.

De individuella studieplanerna är ett annat viktigt instrument för att följa upp doktorandernas arbete och resultat. Den individuella studieplanen revideras årligen. Det finns också särskilda progressionsseminarier för att säkra doktorandernas progression när de fullgjort 30 procent, 50 procent och 80 procent av forskarutbildningen. Dessa seminarier avslutas normalt med att doktoranden skriver en rapport som utvärderas av handledarna, ibland i närvaro av en extern utvärderare. Själva avhandlingen utgör senare det slutliga beviset på att studenten har uppnått erforderliga kunskaper och bidragit med egna forskningsresultat.

Doktoranderna förväntas också publicera sina arbeten i olika tidskrifter och konferenssammanhang. På det sättet breddas doktorandernas kunskap om den omvärld som forskningen befinner sig i samtidigt som publiceringen säkrar en extern kvalitetssäkring av forskning. Doktoranderna deltar ofta i externt finansierade projekt där den externa finansieringen utgör en del av kvalitetssäkringen.

När det kommer till systematisk uppföljning menar bedömargruppen att det sker ett gediget arbete för att säkerställa och systematiskt följa upp studenternas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Denna systematiska uppföljning ger doktoranderna goda förutsättningar att slutföra utbildningen inom den planerade tidsramen.

Den systematiska uppföljningen av utbildningen som helhet är inte lika väl beskriven. I själv-värderingen nämns dock att det 2014-2015 genomfördes en intern utvärdering av forskarutbildningen, benämnd "Forskarutbildningssatsningen" (FUS). Självvärderingen hänvisar bland annat till lärosätets årsredovisning där det uppges att den genomsnittliga studietiden för doktorander i datavetenskap motsvarar studietiden i genomsnitt för riket som helhet. Detta, menar bedömargruppen, visar att doktoranderna överlag visar att de klarar av att avsluta sina studier inom utsatt tid.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Bedömargruppen rekommenderar dock att en grundkurs i pedagogik görs obligatorisk för assisterande lärare.

Enligt självvärderingen sker måluppfyllelsen genom att doktoranderna kontinuerligt deltar i att planera och dokumentera forskningsrelaterade aktiviteter. Självständigheten ökar över tid. Det kan exempelvis betyda att doktoranderna gradvis tar allt större ansvar för formulering och motivering av forskningsfrågor/problem. De presenterar sin forskning och sina forskningsresultat i olika akademiska eller icke-akademiska fora. En typ av progression kopplad till detta är att doktoranderna i början av forskarutbildningen får genomföra presenterationer vid interna sammankomster, för att därefter avancera till att presentera forskningsresultat i samband med nationella och sedermera internationella evenemang.

Exempel på andra aktiviteter som kräver planering från doktorandens sida är artikelskrivande och publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter och/eller konferenser. Här sker progression och ökad självständighet genom att doktoranden tar ett ökat ansvar för planering och skrivande av artiklar över tid, att doktoranden efter en tid i forskarutbildningen självständigt författar någon artikel, samt att artiklarna publiceras i alltmer välrenommerade tidskrifter och konferenser. Självvärderingen anger att varje doktorand i genomsnitt publicerar fyra artiklar under sin studietid.

De flesta doktorander deltar under sin utbildning i ett antal olika forskningsprojekt som ofta är externfinansierade. Projektarbeten bidrar oftast på ett positivt sätt till träning av viktiga färdigheter och förmågor, exempelvis att planera för att kunna leverera inom utsatt tid och att kommunicera muntligt såväl som skriftligt även utanför akademin. Samtidigt kan det finnas en risk, menar bedömarna, att vissa externa projekten är så väldefinierade och detaljplanerade redan från början, att möjligheterna för doktoranderna att självständigt planera sin forskning är begränsade. Detta är en risk som också framkommer i självvärderngen. Av självvärderingen framgår också att lärosätet uppmuntrar sina doktorander att särskilt söka EU-finansierade projekt eftersom de har en kortare leveranstid jämfört med doktorsavhandlingar. Lärosätet identifierar just finansiering av forskning som ett område där det finns utrymme för mer träning för doktoranderna. I kursen Forskning: teori, metod, praktik ingår moment som behandlar finansiering av forskning.

Omfattningen av aktiviteter som riktar sig till samhället i övrigt är dock relativt begränsade i utbildningen. Den varierar från doktorand till doktorand delvis beroende på forskningsfokus och projekt. Deltagande i EU-projekt resulterar ofta i bredare perspektiv på värdet av forskningen som inkluderar både akademiska och praktiska värden. Detsamma gäller de doktorander som samarbetar med industrin. Ett fåtal doktorander är involverade i mer publik spridning av forskningsresultat som innebär att delta i offentliga föreläsningar, öppet hus-visningar, museiutställningar och intervjuer med mera. Det framgår av självvärderingen att lärosätet självt anser att det finns ett behov av att i större utsträckning systematisera kontakterna med samhället utanför akademin och att få doktoranderna att förstå värdet av dessa kontakter. Bedömargruppen håller med om detta och uppmuntrar lärosätet att gå vidare i denna ambition.

Doktoranderna deltar i undervisande aktiviteter - ofta i form av handledning av master- och magisteruppsatser - och stödjer på det viset andras lärande samtidigt som de också bidrar till samhällets utveckling. Bedömargruppen skulle i detta sammanhang vilja peka på det goda exemplet att lärosätet har tagit initiativ till att gå ut till gymnasieskolor för att få möjlighet att berätta om forskning. Det finns ett par kurser i pedagogik tillgängliga för doktoranderna: Basic Communication and Teaching och Teaching and Learning in Higher Edcuation. Dessa kurser är dock valbara och bedömarna förslår att en av dem görs obligatorisk för doktorander som ska undervisa.

När det gäller färdigheter och förmågor kopplade till att kommunicera forskningsresultat utanför akademin, finns det en kurs som fokuserar på detta: Communicating Research Beyond the Academy. Doktoranderna uppmuntras också att delta i kursen Writing Scientific Articles och att delta i sommarskolor vilka ofta innebär stora möjligheter att träna muntlig förmåga, inte minst i samband med presentation av egna forskningsresultat.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Handledaren spelar alltid en central roll när det gäller att kontrollera och verifiera doktorandens progression. När det gäller att säkerställa måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga pekar lärosätet också i sin självvärdering på den individuella studieplanen, mötena med handledargruppen och de så kallade progressionsseminarierna. Doktoranderna ska regelbundet dokumentera i den individuella studieplanen om huruvida de undervisar, lär sig att planera med givna tidsramar och muntligt och skriftlig kommunicerar även utanför akademin. Den individuella studieplanen uppdateras årligen och diskuteras vid möten mellan doktoranden och handledargruppen. Dessa möten är viktiga eftersom de resulterar i en direkt återkoppling också till den programansvariga personen. Utbildningen säkerställer således att doktoranderna har dessa färdigheter och förmågor genom uppföljningar av de individuella studieplanerna, handledning och kvalitetssäkringen av de avhandlingar som går till disputation.

När det kommer till systematisk uppföljning sker ett gediget arbete för att säkerställa och systematiskt följa upp studenternas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Den systematiska uppföljningen av utbildningen som helhet är dock inte lika tydligt beskriven för detta kunskapsmål. I självvärderingen nämns dock att det 2014-2015 genomfördes en intern utvärdering av forskarutbildningen, benämnd "Forskarutbildningssatsningen" (FUS). Ett exempel på åtgärder som vidtagits till följd av resultat från den utvärderingen är att samtliga forskarutbildningskurser har gjorts tillgängliga elektroniskt. Självvärderingen hänvisar också till lärosätets årsredovisning där det uppges att den genomsnittliga studietiden för doktorander i datavetenskap ligger nära genomsnittstiden för doktorandutbildningar i datavetenskap i hela Sverige Detta, menar bedömargruppen, visar att doktoranderna överlag i stort sett visar att de klarar av att avsluta sina studier inom utsatt tid.

De så kallade progressionsseminarierna vid 30, 50 respektive 80 procents fullgjord forskarutbildning verkar inte vara dokumenterade. Ett sätt att effektivisera dessa seminarier och göra dem mer utvecklande vore att dokumentera dem.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

I självvärderingen framgår att doktoranderna kontinuerligt deltar i forskningsrelaterade aktiviteter där den intellektuella självständigheten och det kritiska tänkandet successivt stärks. När det gäller publiceringar av artiklar är det vanligt att doktoranders första artiklar är sampublicerade med handledarna. Därefter kan publicering ske med forskare vid andra lärosäten, varpå det slutligen är vanligt att doktoranden är ensamförfattare i någon eller några publikationer. På liknande sätt är det vanligt att doktorander i början av sin forskarutbildning får försvara sin forskning på interna seminarier för att senare övergå till granskning, försvar och diskussion av andras artiklar och forskningsresultat vid externa workshops och konferenser. Inom ramen för projektarbeten förväntas doktoranden planera och genomföra arbetet med ett gradvis ökat ansvar för att definiera forskningsfrågor och lägga upp arbetet på bästa sätt. I samband med försvaret av avhandlingen är enligt självvärderingen intellektuell självständighet och förmåga till kritisk diskussion en av de nyckelaspekter som granskningskommittén bedömer.

Lärosätet ger en obligatorisk kurs om 7,5 högskolepoäng - Forskning: teori, metod, praktik - där etiska aspekter behandlas. I denna kurs ingår att doktoranderna tränas i att reflektera över etiska frågeställningar i allmänhet och över etiska aspekter relaterade till det egna forskningsområdet i synnerhet. Vid doktorandträffar och seminarier tas etiska frågeställningar också upp. Varje medlem i granskningskommittén och opponenten går igenom prövningar för att undvika eventuella jävsförhållanden. Lärosätet granskar alla avhandlingar med hjälp av plagiatsystem innan de trycks och publiceras. Vissa tidskrifter har också etiska riktlinjer som doktoranderna måste förhålla sig till vid publicering av artiklar. Dessutom förväntas doktoranden i egenskap av anställd vid högskolan bekanta sig med relevant nationell lagstiftning, med EU:s regelverk på området såväl som med KTH:s uppförandekoder. Lärosätet har också en så kallad Code of Honour för studenter på grundnivån. Den kursen kan också räknas i de obligatoriska 60 högskolepoängen som ingår i forskarutbildningen. Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer doktorandernas förmåga att göra forskningsetiska bedömningar.

När det kommer till doktorandens fördjupade insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, så framgår det av självvärderingen att lärosätet menar att detta är en naturlig del i de diskussioner som sker vid konferenser, granskningsprocesser, forskningsprojekt och andra akademiska aktiviteter. Deltagande i EU-projekt resulterar ofta i bredare perspektiv på värdet av forskning som inkluderar både akademiska och praktiska värden. Detsamma gäller för de doktorander som samarbetar med industrin.

Bedömarna uppfattar det som något oklart huruvida etiska överväganden inkluderas i avhandlingarna. Om inte, bör lärosätet säkerställa att så görs. Det kan ibland, till följd av ämnets art, vara svårt att hitta skarpa etiska aspekter i avhandlingarna. Doktoranden bör då i vilket fall förklara varför sådana inte finns med.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att handledaren och handledargruppen har centrala roller när det gäller att checka och verifiera doktorandstudentens progression under hela doktorandens utbildning. Vid de årliga mötena som doktoranden har med sin handledargrupp förs diskussioner om doktorandens progression på basis av den progressionsrapport som doktoranden skriver. Doktoranden ska regelmässigt redogöra för sina reflektioner avseende alla de tre kunskapsformerna i den individuella studieplanen, vilken uppdateras årligen och diskuteras under mötena mellan doktoranden och handledargruppen. I självvärderingen framkommer att dessa möten är särskilt viktiga eftersom de resulterar i en direkt återkoppling till den programansvariga personen.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet erbjuder doktoranderna ett kursutbud av hög kvalitet som svarar mot den allmänna och de individuella studieplanerna. Lärosätet erbjuder doktoranderna två kategorier av kurser inom varje specialisering: kärnkurser och skalkurser. Kärnkurser omfattar den senaste kunskapen inom specialiseringarna, medan skalkurser är något bredare och täcker ämnen som inte är centrala för den egna specialiseringen. Det finns en god balans mellan specialiserade kurser och mer generella kurser. Måluppfyllelse vad gäller bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet kan således säkerställas.

Artikelskrivande och publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter och/eller konferenser, presentationer av forskningsresultat i olika akademiska eller icke-akademiska fora och deltagande i undervisande aktiviteter bidrar sammantaget till måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga. Det finns inom inriktningen en ambition om att i större utsträckning systematisera kontakterna med samhället utanför akademin och att få doktoranderna att förstå värdet av sådana. Bedömargruppen ser positivt på denna ambition. Det finns ett par valbara kurser i pedagogik tillgängliga för doktoranderna, men bedömargruppen föreslår att en grundkurs i pedagogik görs obligatorisk för doktorander som deltar i undervisningen.

I självvärderingen framgår att doktoranderna kontinuerligt deltar i forskningsrelaterade aktiviteter där den intellektuella självständigheten och det kritiska tänkandet successivt stärks. Lärosätet ger en obligatorisk kurs där etiska aspekter på forskning behandlas. När det kommer till doktorandens fördjupade insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, så framgår det av självvärderingen att lärosätet menar att detta är en naturlig del i de diskussioner som sker vid konferenser, granskningsprocesser, forskningsprojekt och andra akademiska aktiviteter. Bedömargruppen instämmer i detta.