Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är inte välmotiverad och adekvat.

Institutionen för numerisk analys och datalogi (Nada) vid Stockholms universitet delar doktorandprogram med Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) vid Kungl. Tekniska högskolan (KTH). Stockholms universitet har inte skickat in någon egen självvärdering till UKÄ. Den självvärdering som Stockholms universitet har överlämnat till UKÄ bygger på den självvärdering som KTH har sammanställt och är i det närmaste identisk med KTHs.

I självvärderingen och under intervjuerna med Stockholms universitet framkom att institutionen för numerisk analys och datalogi (Nada) bildades 1977. Den placerades då formellt vid KTH. Institutionen tilldelades, enligt avtalet, utbildningsansvar för det som på den tiden kallades grund- och forskarutbildningsnivå även för Stockholms universitet. Stockholms universitet skriver i den självvärdering som har skickats in till UKÄ,"Nada har för matematisk-naturvetenskapliga fakultetens räkning vid Stockholms universitet skött grundutbildning i numerisk analys och datalogi, samt även forskarutbildning i dessa ämnen". Innebörden av detta är, att institutionen för numerisk analys och datalogi vid KTH bildade en gemensam institution mellan Stockholms universitet och KTH. Trots detta lyder Nada formellt under KTH. Vidare står det att Nada åtar sig,"att bedriva grundutbildning, forskarutbildning och forskning åt Stockholms universitet enligt särskilt budgetåtagande". Det är bedömargruppens bestämda åsikt att ansvaret för att examinera forskarstuderande är en del av myndighetsutövningen som generellt inte kan överlåtas från en myndighet till en annan. Varje lärosäte måste ta ansvar för, och säkerställa, att forskarutbildningen uppnår givna kriterier kopplade till examensordningen och utvärderingens olika aspektområden. Något som ytterligare försvårar bedömningen av forskarutbildningen vid Stockholms universitet är att självvärderingen tydligt beskriver att Nada sedan 2011 inte längre ligger under KTH utan istället är en gemensam institution med hemvist vid Stockholms universitet.

Stockholms universitet har skickat in en individuell studieplan för en doktorand till UKÄ.

Oaktat det ovanstående har samarbetet mellan de två lärosätena pågått sedan 1960-talet. Under intervjun med Stockholms universitet deltog även personal från KTH. Både lärare/forskare och ledning vid Stockhoms universitet och KTH säger att utbildningen är så integrerad att de har svårigheter med att beskriva den utifrån ett strikt Stockholms universitetperspektiv. Trots detta finns det tydliga skillnader mellan lärosätena kopplade till aspekten forskarutbildningsämne.

Enligt Stockholms universitets allmänna studieplan är målet för utbildningen: "att ge den studerande goda kunskaper i datalogi och förmåga att bedriva självständigt datatekniskt forsknings-, utvecklings-, undervisnings- och utredningsarbete inom skilda områden av samhället". Denna ämnesdefinition ligger i linje med nationella och internationella definitioner. Däremot skiljer den sig från KTHs ämnesdefinition som finns beskriven i den självvärdering som Stockholms universitet har översänt till UKÄ:

"Datalogin är metodvetenskapen för förståelse och utveckling av olika representationer av beräkningar. Ämnet har en teoretisk och en praktisk sida. Bland delområden kan nämnas analys och utveckling av algoritmer, konstruktion av programvara, analys och klassificering av beräkningsproblem, artificiell intelligens och maskininlärning, beräkningsbiologi, datorseende och robotik, system inom tal, musik och hörsel, kommunikation människa-dator, digitala medier, vetenskaplig visualisering, programvaruteknik, högprestandaberäkningar och beräkningsteknik, samt tillämpningar inom databehandlingsområdet av matematik och logik".

Stockholms universitets ämnesdefinition saknar även en beskrivning av forskarutbildningens eventuella inriktningar och avgränsningar samt en dokumenterad process för hur ämnesdefinitionen regelbundet ses över och uppdateras. I självvärderingen finns det inte heller någon beskrivning av Stockholms universitet och dess forskarutbildning. Det är endast KTH och deras nya system för doktorandstudier från 2011 som beskrivs i den självvärdering som Stockholms universitet har skickat till UKÄ.

Eftersom den självvärdering som Stockholms universitet har lämnat till UKÄ endast beskriver KTH och KTHs system för doktorandstudier samt KTH:s ämnesdefinition, ämnesområden, inriktningar, bredd och djup - och då de allmänna studieplanerna, inklusive ämnesdefintioner, skiljer sig åt mellan - lärosäten - anser bedömargruppen att Stockholms universitets avgränsning av forskarutbildnings-

ämnet inte är välmotiverad och inte heller adekvat.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

När det gäller Stockholms universitets och KTHs totala antal handledare och lärare samt deras sammantagna kompetens, utgör den en mycket stark och kompetent personalgrupp. Den samlade kompetensen står också i proportion till utbildningens innehåll och genomförande. Antal tillgängliga handledare i förhållande till antal doktorander är betryggande: det finns 77 aktiva handledare, varav 29 är huvudhandledare för 81 doktorander. Utöver detta finns det ytterligare 28 lärare/forskare och postdocs involverade i forskarutbildningen utifrån sina ämneskompetenser.

Problemet är att personalresurserna är mycket ojämnt fördelade mellan lärosätena. Endast två av handledarna, en professor och en docent, är för närvarande anställda vid Stockholms universitet. Den vetenskapliga kompetensen är oomtvistat hög hos dessa två handledare; de är aktiva och publicerande forskare i det internationella vetenskapssamhället. Doktoranderna publicerar sig också väl i konferenser och tidskrifter; avhandlingarna är företrädesvis sammanläggningsavhandlingar. På grund av den låga numerären handledare och lärare anser bedömarna dock att personalresurserna vid Stockholms universitet är otillräckliga och att lärosätet inte kan säkra den stabilitet och den bredd som är förenliga med den ämnesdefinition för forskarutbildningen som antagits där. Under intervjun förklarades den ojämna personalfördelningen mellan lärosätena av att KTH de senaste åren har haft en betydligt högre beviljandegrad på sina ansökningar jämfört med Stockholms universitet. Under intervjun var både ledningen och lärargruppen från Stockholms universitet tydliga med att de inte har kapacitet att självständigt genomföra en forskarutbildning inom datavetenskap. Trots detta saknas det en beskrivning och reflektion över hur Stockholms universitet arbetar med att långsiktigt och systematiskt säkra handledarresurser som stärker utbildningens olika områden och inriktningar. Inte desto mindre anges i självvärderingen rekrytering som en av de viktigaste strategierna för att säkra en samlad handledarkompetens som är anpassad till utveckling och trender inom forskningssamhället och samhället i stort. Det saknas också beskrivningar över hur Stockholms universitet säkerställer att doktorander kommer i kontakt med lärare och forskare av blandad nationalitet och olika kön. Detta trots att andelen kvinnliga handledare vid KTH ligger på 14 procent medan den vid Stockholms universitet är noll procent.

Bedömargruppen anser, som nämnts, att personalresurserna vid Stockholms universitet är otillräckliga. Det stora antalet lärare och handledare som finns tillgängliga vid KTH kan inte kompensera för obalansen mellan lärosätena och för den risk som obalansen innebär för Stockholms universitet och för den forskarutbildning som lärosätet ansvarar för.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs inte systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen.

I den självvärdering som Stockholms universitet har avlämnat är den kontinuerliga kompetens-utvecklingen vid KTH, inklusive bland annat kunskap om samhällsutvecklingen, väl beskriven. Den sker genom dagliga akademiska aktiviteter som exempelvis ansökningsskrivande och deltagande i externfinansierade forskningsprojekt, författande av konferens- och tidskriftsartiklar och presentation av dessa, deltagande i ledarskapsutbildningar, handledarutbildning och seminarier samt genomförande av doktorandkurser. Handledarna är aktiva och publicerande forskare i det internationella vetenskapssamhället. Det saknas en liknande beskrivning för Stockholms universitet i självvärderingen, men övrig dokumentation och lärosätesintervjuerna pekar på att kontinuerlig kompetensutvecklingen av handledare och lärare sker på liknande sätt även vid Stockholms universitet.

Det saknas i underlaget beskrivningar av hur rekryteringar används som ett strategiskt verktyg för att säkerställa framtida kompetensbehov. Självvärderingen som Stockholms universitet avlämnat beskriver bara KTH och KTHs rekryteringsprocess.

Även om antalet handledare och lärare samt deras sammantagna kompetens i förhållande till utbildningens innehåll och genomförande är kärnan för detta aspektområde finns det flera personalrelaterade processer och områden som också är av stor vikt för utbildningens kvalitet. I den självvärdering som Stockholms universitet har överlämnat saknas en beskrivning av hur dessa processer och områden ser ut på universitetet. Det saknas exempelvis

· beskrivning av handledarbyten

· beskrivning av handledarutbildningar och andra ledarskapsutbildningar som Stockholms universitet ansvarar för. Under intervjun framkom dock att handledare som är anställda vid Stockholms universitet har möjlighet att delta i de utbildningar som KTH anordnar, men det framgår inte om dessa utbildningar är obligatoriska eller i vilken utsträckning handledare och lärare nyttjar denna tillgång till utbildning

· kvalitetskontrollen som kallas "de tre pelarna" är också väl beskriven och tydlig i KTHs självvärdering, men även här saknas det i Stockholms universitets självvärdering information om hur lärosätet hanterar de delar som beskrivs i doktorandtrappan och programbeskrivningen och de delar som involverar forskarutbildningsansvarig.

Bedömargruppens intryck är att det sker kontinuerlig kompetensutveckling av lärare och handledare vid Stockholms universitet. Däremot saknas det helt beskrivningar i underlaget av hur personalens sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs upp på ett systematiskt sätt i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Följaktligen saknas också beskrivningar över hur resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkopplas till relevanta intressenter.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har inte en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker inte med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Sammantaget är forskningen vid Stockholms universitet och KTH utan tvekan av sådan kvalitet att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Det som brister är omfattningen och därmed bredden vilket till stor del beror på personalgruppens storlek. När det gäller utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt och samverkan med omgivande samhälle nationellt och internationellt finns det i underlaget inte några beskrivningar kopplade till Stockholms universitet, undantaget samarbetet med KTH. Det saknas i självvärderingen beskrivningar och exempel på nationella och internationella samarbeten, samarbetspartners eller nätverk kopplade till utbildningen och utbildningsmiljön. Inte heller under intervjun framkom några exempel på samarbetsavtal, nätverk eller studentutbyten som drivs av eller inkluderar Stockholms universitet. Detsamma gäller doktorandkurser, integrationsarbeten och övriga aktiviteter som syftar till att skapa en god forskarutbildningsmiljö för doktoranderna.

Under intervjuerna framkom emellertid att både personal och doktorander vid Stockholms universitet kan ta del av KTHs forskarutbildningsmiljö och att de anser att den formella hemvisten för samarbetena inte påverkar det operativa arbetet. Det saknas dock beskrivningar över hur, och i vilken omfattning, lärare och studenter från Stockholms universitet de facto inkluderas i KTHs forskarutbildningsmiljö. Det saknas även en beskrivning och reflektion över den forskarutbildningsmiljö som Stockholms universitet ansvarar för, då universitetet är påtagligt beroende av KTH, och hur denna påverkar utbildningen och dess kvalitet.

Bedömargruppen menar att trots att kvaliteten på den forskning som bedrivs vid Stockholms universitet är hög, så är omfattningen och bredden otillräcklig. Avsaknaden av beskrivningar och exempel på nationella eller internationella samarbeten, doktorandkurser och övriga aktiviteter anordnade av eller kopplade till Stockholms universitet är dock den största bristen när det gäller aspekten forskarutbildningsmiljö. Det saknas i självvärderingen även beskrivningar gällande rekryteringsprocessen för doktorander vid Stockholms universitet, vilka antagningsformer som dominerar och hur könsfördelningen har sett ut över tid.

Forskarutbildningsmiljön följs inte systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet.

När det gäller den systematiska uppföljningen finns det ett antal viktiga processer och områden som det saknas information om avseende Stockholms universitets hantering av den egna kvalitetssäkringen av forskarutbildningen. Det saknas också information om kvalitetssäkring avseende doktorandernas progression samt hur kvalitetssäkring går till för doktorandkurser.

Bedömargruppen menar att det saknas beskrivningar över vem som ansvarar för doktorandutbildningen och säkerställer att utbildningen, dess verksamhet och miljö bedrivs i linje med Stockholms universitets regler och riktlinjer. Följaktligen saknas också beskrivningar över hur resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkopplas till relevanta intressenter.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget inte vara tillfredställande.

Den ämnesdefinition som ligger till grund för forskarutbildningen vid Stockholms universitet ligger väl i linje med nationella och internationella definitioner. Stockholms universitets ämnesdefinition skiljer sig dock från KTHs bland annat genom att inte några inriktningar eller avgränsningar anges. När det gäller det datavetenskapliga forskarutbildningsämnets djup och bredd är det främst genom den verksamhet som bedrivs på KTH som utbildningen säkrar en god kvalitet - och då i förhållande till KTHs ämnesdefinition. I intervjun framkom att Stockholms universitet inte har kapacitet att på egen hand bedriva forskarutbildning inom det ämne som de själva definierat. Den sammantagna bedömningen är att avgränsningen av forskarutbildningsämnet inte är tydlig, av ovan nämnda skäl. Däremot är dess koppling till vetenskapliga grund och till beprövad erfarenhet välmotiverad och adekvat.

När det gäller personal och forskarutbildningsmiljö är Stockholms universitet helt beroende av KTH. Personalstyrkan vid Stockholms universitet är för liten för att säkerställa stabilitet och långsiktig kvalitet i forskarutbildningen och det saknas helt en forskarutbildningsmiljö vid universitetet. Det totala antalet handledare och lärare för utbildningen och deras sammantagna kompetens, utgör en mycket stark och kompetent personalgrupp vars samlade kompetens står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande. Personalresurserna är dock mycket ojämnt fördelade mellan de två lärosätena. Bedömargruppen menar att Stockholms universitet, på grund av den låga numerären handledare och lärare vid lärosätet, inte kan säkra den stabilitet och bredd som är förenliga med den ämnesdefinition för forskarutbildningen som antagits av Stockholms universitet.

I den självvärdering som Stockholms universitet har skickat till UKÄ beskrivs KTHs forskarutbildningsmiljö. Den är mycket internationell och karaktäriseras av omfattande nationella och internationella samarbeten med ett stort antal lärosäten och företag. KTH erbjuder också ett relativt stort utbud av doktorandkurser, seminarier och workshops. Det finns inte några motsvarande beskrivningar för Stockholms universitet i självvärderingen. Därför har det inte varit möjligt för bedömargruppen att avgöra vilka partnerskap och samarbeten som Stockholms universitet bidrar med, vilka doktorandkurser, seminarier och workshops som lärosätet självt arrangerar eller hur de aktiviteterna bidrar till den samlade forskarmiljön.