Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Högskolan har utvecklat en allmän modell för systematisk uppföljning som avses gälla även för forskarutbildningen i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik. Modellen bedöms som tillfredsställande. Självvärderingen visar flera exempel på hur uppföljning och återkoppling av forskarutbildningens olika delar går till. Eftersom forskarutbildningsmiljön är så begränsad ser bedömargruppen dock att lärosätet har stora utmaningar när det gäller att säkerställa en verksamhet med kurser och andra inslag som stödjer doktoranden att nå måluppfyllelse i utbildningens alla delar. Utmaningarna har inte med högskolans modell för systematisk uppföljning att göra, utan med den mycket begränsade forskarutbildningsmiljön.

Underlagen visar att handledarnas och lärarnas kompetens och kompetensutveckling följs upp systematiskt, och att åtgärder vidtas för att främja hög kvalitet i utbildningen. Samtidigt konstaterar bedömargruppen att handledargruppen inte lever upp till de krav som högskolan själv har ställt för att bedriva forskarutbildning inom pedagogik med inriktning mot specialpedagogik. Ett nyligen inrättat handledarkollegium ska stödja kollegialt lärande. Detta handledarkollegium är ett exempel på åtgärder som främjar kvalitet i utbildningen. Ett annat exempel är den utvecklade processen för de individuella studieplanerna. Forskarutbildningsmiljön följs upp på olika sätt. Arbetet med kursutvärderingar samt de årliga avstämningarna med lärare och utbildningsledare i samband med att de individuella studieplanerna revideras borgar för att forskarutbildningsmiljön följs upp. Uppföljning sker också genom ledningsorgan där även doktorander bidrar, och det finns dessutom en central överklagandenämnd.

Den individuella studieplanen och dess årliga revidering fyller en viktig funktion för den systematiska uppföljningen av aspektområdet utformning, genomförande och resultat. Utbildningsledaren spelar en viktig roll i att kontinuerligt följa progressionen och föra samtal med doktorander.

Den individuella studieplanen ger förutsättningar att visa hur kopplingen mellan arbetsliv och utbildning ser ut och följs upp. Hela den modell som högskolan har byggt upp med yrkesverksamma doktorander ger möjligheter till systematisk återkoppling mellan högskola och arbetsliv, och bedöms kunna bidra till att stärka sambandet mellan forskning och yrkesverksamhet.

Av självvärderingen framgår att utbildningsledaren har en central roll i att följa doktorandernas progression och i att ge återkoppling till både doktoranderna och organisationen. Att synpunkter som framkommer tas till vara i utvecklingsarbetet med hänsyn till doktorandernas behov synliggörs i självvärderingen på flera sätt. Exempelvis diskuteras de sammanställda kursutvärderingarna i forskningsnämnden, och sammanställningarna är en grund för kursplaneringen. Vidare framgår det att arbetet med de individuella studieplanerna fungerar som ett underlag vid planering av kursutbud och handledarresurser. Dessutom revideras den allmänna studieplanen, studiehandboken och de individuella studieplanerna regelbundet för att tydliggöra förväntningar och rättigheter.

HLK:s ledning och utbildningsledaren ansvarar för att vid behov sätta in åtgärder för att främja jämställdhet i utbildningen. Det gäller till exempel kursutbudet, kursplanearbetet, seminarier och frågor som berör handledarkollegiets arbete. Vidare nämns att utbildningsledaren tar upp jämställdhetsfrågor i de individuella samtalen med doktoranderna.