Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Den sammantagna vetenskapliga kompetensen hos personalen bedöms vara adekvat och stå i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande. Av självvärderingen och lärartabellen framgår att knappt hälften av de undervisande lärarna är disputerade, men bedömargruppen konstaterar att många av de disputerade lärarna har en synnerligen liten andel undervisning i utbildningen.

Den professionsrelaterade kompetensen hålls uppe av tillsvidareanställda adjunkter med förskollärarbakgrund och av adjungerade adjunkter, det vill säga adjunkter som har adjungerats från förskoleverksamheten på tidsbegränsade anställningar. Det är i mångt och mycket denna lärargrupp av icke disputerade som bär upp utbildningens yrkesmässiga relevans. Tillsammans står de för drygt en tredjedel av undervisningstiden i utbildningen. Lektorer med förskollärarbakgrund är mycket få i utbildningen, vilket även lärosätet lyfter fram i sin självvärdering. Få vetenskapligt kvalificerade lärare med professionsbakgrund som undervisar i utbildningen kan ge studenterna bristfällig kännedom om pågående professionsrelaterad forskning vid lärosätet, eftersom deras lärare bara i liten utsträckning är engagerade i sådan verksamhet själva. Det kan innebära en risk även på lång sikt, och därför vill bedömargruppen råda lärosätet att kraftfullt fortsätta med rekryteringsarbetet för en hållbar uppsättning av lärarkraft som ger goda förutsättningar för utbildningen även i framtiden.

Utifrån lärartabellen kan bedömargruppen vidare utläsa att lärosätet har ett stort lärarkollegium med knappt 200 anställda. Av dessa har en tredjedel tidsbegränsade anställningar, vilket även gäller adjungerade adjunkter och doktorander. Det är ytterligare en risk för stabiliteten i lärarkåren på lång sikt.

Lärosätet arbetar aktivt med en kompetensförsörjningsplan för att säkerställa att utbildningen håller en hög kvalitet. Lärarnas individuella kompetensutveckling kartläggs och följs upp systematiskt genom utvecklingssamtal med prefekt. Det sker också kompetenshöjande insatser på flera nivåer och lärosätet vidtar åtgärder för att höja kvaliteten i utbildningen. Alla lärare har kompetensutvecklingstid om 10 procent i sin tjänst, lektorer något mer. Kompetenshöjande åtgärder kan till exempel vara att medverka i nationella forskarskolor, att söka kompetensutvecklingsmedel inom utbildningen, att gå handledarutbildningar inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt gemensam kollegieverksamhet som anordnas för handledarna och lärarna. Lärosätet beskriver också de interna kompetensutvecklingssatsningar mot licentiatexamen som pågår. Pedagogisk kompetens är ett krav vid nyanställningar, och alla lärare erbjuds stegvisa högskolepedagogiska kurser vid lärosätet.

Bedömargruppen vill uppmärksamma att i gruppen av handledare för VFU:n, de så kallade lokala lärarutbildarna, är andelen med handledarutbildning relativt låg (63 procent). I en av intervjuerna betonade lärosätet att eftersom det gäller studenternas professionsutveckling är det avgörande om handledaren har handledarutbildning eller inte. Bedömargruppen menar att det är viktigt att studenterna möter handledare som har utbildning för detta betydelsefulla uppdrag. Detta eftersom studenterna placeras i samma förskoleområde och möter samma handledare vid samtliga fyra kurser inom sin VFU. Bedömargruppen bedömer det som nödvändigt att utbildningen ser över och kvalitetssäkrar handledarkompetensen vid lärosätet.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I självvärderingen ger lärosätet en tydlig bild av att flera miljöer medverkar i att realisera förskollärarutbildningen, nämligen de samhällsvetenskapliga, konstnärliga och utbildningsvetenskapliga fakulteterna. Det bedöms vara ett sätt att låta hela lärosätets kompetenser komma studenterna till godo i utbildningen. Förskollärarutbildningen är också nära knuten till så kallade kompletta akademiska miljöer där utbildning, samverkan och forskning är väl integrerade. Dessa forskningsmiljöer är väl förankrade i sin forskning om förskolans verksamhet, lärande, didaktik, kommunikativa processer, barns meningsskapande, lek, policy- och kunskapsfrågor, IT etc. Forskare och professorer från dessa miljöer deltar i undervisningen både på grundnivå och avancerad nivå och vitaliserar på det sättet utbildningens direkta kontakt med forskare och forskning. Vidare har forskande lärare också uppdrag som handledare och examinatorer för de självständiga arbetena, vilket gör att forskningsanknytningen kommer utbildningen till del.

I självvärderingen beskriver lärosätet en pågående omorganisation av lärarutbildningen. Omorganisationen innebär att varje program ska komma närmare sina centrala forskningsmiljöer. Bedömargruppen ser positivt på lärosätets ambitioner att förbättra det nära samarbetet mellan forskning och utbildning.

Lärosätet beskriver inte den professionsinriktade miljön lika grundligt, men den bedöms vara tillfredsställande. Vid intervjuerna kompletterades denna bild genom att lärosätet gav flera exempel på insatser, till exempel kring yrkeskompetens och praktiknära forskning. Det pågår också insatser för att involvera verksamma förskollärare i utbildningen och för samarbete kring övningsskolorna.

I självvärderingen tar lärosätet också upp vikten av att utbildningens ledningsfunktion stärker såväl forskningsanknytningen som professionsanknytningen. Lärosätet framhåller vidare att programledaruppdraget kräver en disputerad person med professionskompetens från förskola eller förskoleklass, samt att programrådsordförandeskapet kräver minst docentkompetens eftersom det inkluderar ansvar för kvalitetssäkringsuppföljning och forskningsförankring. Bedömargruppen ser detta som en styrka och ett gott exempel på förskollärarutbildningens ledningskompetens. En annan styrka som framkom vid intervjuerna är att lärosätet har ökat fakultetsanslagen med 10 procent som stöd för förskoleforskning.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömargruppen bedömer att antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Dock vill bedömargruppen understryka vikten av att intensifiera det påbörjade strategiska rekryteringsarbetet för lektorer med professionskompetens. Detta skulle realisera de kort- och långsiktiga rekryteringsplanerna för personal som är disputerad och har professionskompetens, och samtidigt öka professionskompetensen hos lärarna i ämneskurserna. Vidare bedömer bedömargruppen att kontinuiteten i lärarkåren behöver förbättras och stabiliseras genom färre tidsbegränsade anställningar. Ett annat angeläget utvecklingsområde är att säkerställa handledarkompetensen genom utbildning för handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen.

Utbildningen har en vetenskaplig och professionsinriktad miljö, vilket ger ett gott och kreativt utbildningssammanhang för studenterna. Bedömargruppen uppmärksammar att de starka forskningsmiljöer som är kopplade till utbildningen är en styrka eftersom de fungerar som ett sätt att nyttja hela lärosätets kompetenser. Bedömargruppen ser positivt på lärosätets ambitioner att förbättra det nära samarbetet mellan forskning och utbildning genom den pågående omorganisationen. Det ökade anslaget för förskoleforskning noterades också som en styrka.