Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att detta examensmål behandlas i de flesta av utbildningens kurser. Det framgår också att lärosätet har en medveten strategi för under vilka kurser målet ska behandlas och på vilket sätt. Detta för att få en genomgående progression. En matris visar tydligt hur examensmålen bryts ner i kursmål i utbildningen. I självvärderingen finns tydliga exempel på vilka vetenskapliga begrepp som studenterna möter i de olika kurserna. Det finns också exempel på att studenterna examineras i målen med ökande svårighetsgrad, för att på så sätt nå fördjupade nivåer. Vidare beskriver lärosätet i självvärderingen förskolepedagogiskt innehåll såsom lek, omsorg, estetiska processer, yrkesetik, styrdokument etc. Lärosätet beskriver också innehåll som relaterar till ämneskunskaper inom fysik, kemi, biologi, teknik, språk, matematik, didaktik. Det bedöms som relevant och rimligt innehåll. Det finns också tydliga länkningar mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter, examination och betygskriterier.

Bedömargruppen noterar att lärosätet i självvärderingen redogör för sina kvalitetsöversyner av det förskolepedagogiska området. De beskriver också att man genomför insatser och förbättringar när det gäller litteraturlistor och kopplingen mellan kursinnehåll och lärandemål. Vidare planerar lärosätet en större genomlysning av var och hur förskolepedagogiken distribueras i hela utbildningen.

I självvärderingen beskriver lärosätet att det finns en ökande komplexitet i utbildningens innehåll, utformning och genomförande samt examination av den del av examensmålet som rör forsknings- och utvecklingsarbete. Dessutom möter studenterna forskande lärare och yrkesverksamma alumner som ger inblick i forskningsprojekt, utvecklingsarbeten etc. Både i självvärderingen och vid intervjuerna framhöll lärosätet sina ambitioner att det självständiga arbetet ska såväl handledas som examineras av forskande lärare med "matchande handledningskompetens inom det förskolepedagogiska området". Det vill bedömargruppen uppmärksamma som en styrka.

Överlag visar också de självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat på en tillfredsställande måluppfyllelse för detta examensmål. Några arbeten visar dock bristfälliga kunskaper inom det förskolepedagogiska området eftersom de inte visar tillräcklig kännedom om aktuell forskning inom det område studenterna avser att undersöka. Därmed visar de självständiga arbetena på vissa svagheter i lärosätets säkerställande av detta examensmål. Bedömargruppen menar att det självständiga arbetet är ett viktigt led i att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och systematiskt utforskande, och vill därför uppmärksamma lärosätet på att det behövs en översyn och en utveckling av kravnivåerna för de självständiga arbetena. Det gäller i synnerhet studenternas kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Utifrån självvärderingen bedömer bedömargruppen att lärosätet utformar, genomför samt examinerar utbildningen på ett tillfredsställande sätt så att studenterna uppnår kännedom om vetenskapsteori och forskningsmetoder. Lärosätet visar att det finns en klar struktur för och kontroll av var och hur denna kunskap och förståelse förvärvas. Detta realiserar lärosätet genom varierade undervisningsmetoder och examinationsformer. Det finns vidare en konstruktiv länkning mellan examensmål, lärandeaktiviteter, examination och betygskriterier som hjälp för att säkerställa examensmålet. Lärosätet har dock uppmärksammat, både i självvärderingen och vid lärosätesintervjuerna, att delmålet som handlar om studenternas kännedom om kvantitativa forskningsmetoder är eftersatt. Vid intervjuerna redogjorde lärosätet för ett påbörjat utvecklingsarbete för att stärka måluppfyllelsen. Bedömargruppen ser också detta som ett angeläget utvecklingsområde och menar att det är positivt att förbättringsarbetet redan har startat. I stort sett alla självständiga arbeten som bedömargruppen har bedömt visar på kännedom om vetenskapsteori och forskningsmetoder.

I självvärderingen betonar lärosätet betydelsen av beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, vilket är basen för kunskap och utveckling i den kommande yrkesutövningen. Hur studenternas kunskaper om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet säkerställs är klart beskrivet i självvärderingen. Dock är det svårt att utläsa hur utbildningen säkerställer kännedom om just relationen mellan den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten. Bedömargruppen vill rikta uppmärksamhet mot detta område och uppmanar lärosätet att arbeta med att tydliggöra relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Utifrån självvärderingen och intervjuerna gör bedömargruppen bedömningen att lärosätet möjliggör och realiserar måluppfyllelse på ett tillfredsställande sätt. Detta styrks av lärosätets arbete med konstruktiva länkningar som erbjuder studenterna rikligt med tillfällen att öva och visa färdigheter och förmågor till kritiskt granskande, systematisering och reflektion. Lärosätet ger exempel på granskningsuppgifter där studenterna läser olika texter som policydokument, systematiskt kvalitetsarbete, forskningspublikationer, populärvetenskapliga publikationer och erfarenhetsbaserade texter, för att på så sätt utveckla förmågan att hantera en bred variation av texter och forskningsarbeten. Studenterna övar sina färdigheter i både muntliga och skriftliga undervisningssammanhang, såväl individuellt som i grupp. Utbildningen har utformat en bred arsenal av varierande examinationer och de genomförs på ett sätt som också bidrar till måluppfyllelsen.

Både det självständiga arbetet och den verksamhetsförlagda utbildningen examinerar studenternas förmåga att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrket. Majoriteten av de granskade självständiga arbetena uppnår också detta mål, vilket styrker att examensmålet uppfylls på ett tillfredsställande sätt.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

Lärosätet visar i sin självvärdering på ett tillfredsställande sätt att studenterna får rikt med tillfällen att i flertalet kurser träna förskoledidaktiska och ämnesdidaktiska färdigheter och förmågor, det vill säga språkdidaktik, lekdidaktik, matematikdidaktik och estetiska lärprocesser. Det möjliggör och säkerställer examensmålet. Som en styrka vill bedömargruppen lyfta fram progressionen av kursmålen och de varierade examinationsformerna. Ett tydligt exempel på detta är kursen i matematikdidaktik.

Utifrån det sammantagna bedömningsunderlaget har bedömargruppen dock uppmärksammat svagheter i lärosätets arbete med målformuleringar inom metodik och undervisning. Det är tydligt att utbildningen arbetar med metodik, men det framgår inte alltid i lärandemålen. Möjligen är det så att lärandemålen använder andra termer än just metodik för att beskriva detta. Lärosätet beskriver både i självvärderingen och vid intervjuerna att metodikinslagen inkorporeras i kursmålen genom formuleringar som "arbetssätt", "förhållningssätt", "strategier" och "tillvägagångssätt". Samtidigt har det i lärosätets egna utvärderingar också framkommit att studenterna i vissa fall önskat mer metodik, och att de inte tydligt kan se att metodik behandlas i kurserna. Det menar bedömargruppen är en viktig signal till lärosätet att fördjupa arbetet kring metodik.

Även undervisningsbegreppet är svagt formulerat i kursmålen. Även om begreppet inte är synligt i kursmålen visar lärosätet att studenterna tränas i färdighet och förmåga att arbeta tematiskt, att organisera och skapa lek- och lärmiljöer, att delta i leksituationer samt att skapa och leda olika aktiviteter som är kopplade till ämnesområdena.

Lärosätet visar i självvärderingen att de har identifierat utvecklingsområden kring metodik och undervisning i förskolan. Bedömargruppen instämmer i att det är angelägna områden att utveckla, och menar att lärandemålen behöver synliggöra dessa begrepp.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Lärosätet visar i självvärderingen att detta examensmål behandlas i flertalet kurser i utbildningen, såväl inom den utbildningsvetenskapliga kärnan som i det förskolepedagogiska området och i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Exemplen i självvärderingen vittnar om en god progression relaterad till detta mål, vilket innebär att det finns en kontroll över var och hur lärandemål bearbetas, undervisas och examineras för att nå måluppfyllelse. Studenterna får på ett tillfredsställande sätt möjligheter att nå färdighet och förmåga, såväl enskilt som i grupp, i att planera, genomföra, utvärdera, dokumentera och utveckla förskolans aktiviteter. Dock läggs något mer fokus på att planera och genomföra än på att utvärdera och utveckla. I intervjuerna framkom tydligt att delmålet att utveckla förskolans verksamhet säkerställs genom att studenterna planerar och genomför ett tematiskt arbete under en av VFU-perioderna.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Bedömargruppen vill framhålla att lärosätet på ett tillfredsställande sätt utformar, genomför och säkerställer att studenterna övar och utvecklar sin förmåga att göra relevanta bedömningar och värderingar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter i det pedagogiska arbetet. I självvärderingen ger lärosätet exempel på att mänskliga rättigheter och barnkonventionen beaktas på ett tillfredsställande sätt i kurserna. Studenterna tränas i att värdera pedagogiska, etiska och demokratiska konsekvenser av olika metoder för bedömning, uppföljning och utvärdering.

I självvärderingen beskrivs också lärosätets arbete med att hållbarhetsmärka utbildningen, och på vilket sätt hållbar utveckling genomsyrar hela utbildningen. De flesta av utbildningens kurser är hållbarhetsmärkta vilket innebär att det finns ett kursmål som relaterar till hållbar utveckling. Några kurser är hållbarhetsfokuserade med flera kursmål som relaterar till hållbar utveckling. Bedömargruppens intryck är att detta är ett av lärosätets styrkeområden, eftersom studenterna får många tillfällen att arbeta med frågor om hållbar utveckling och träna på att göra bedömningar och värderingar utifrån denna utgångspunkt.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Självvärderingen ger en tydlig bild av att studenterna arbetar med jämställdhet, genus och normkritik, både teoretiskt och innehållsligt. Dessutom problematiserar utbildningen förskolans tradition som kvinnligt könskodad, det vill säga att de yrkesverksamma mestadels är kvinnor. Lärosätet belyser också att studenterna möter en ojämn könsrepresentation i lärar- och handledarpersonalen på utbildningen.

Vidare redogör lärosätet för att man vid systematiska utvärderingar har uppmärksammat frågor om olika kvalitativa innehållsområden om jämställdhet och i vilken utsträckning man problematiserar ämnen som till exempel våld i nära relationer, kränkande särbehandling och frågan om att bära slöja under den verksamhetsförlagda utbildningen. Åtgärder har vidtagits på program- och institutionsnivå.

I självvärderingen beskriver lärosätet pilotprojektet Könsbundna utbildningsval och utbildningsgångar. Projektet gav insyn i jämställdhetsfrågor genom att man kartlade och tog fram statistiskt material och studentintervjuer om jämställdhetsarbete vid förskollärarutbildningen. Resultatet har sedan implementerats i utbildningen, till exempel i arbetet med studentrekrytering och i marknadsföring av utbildningen.

Bedömargruppens intryck är att jämställdhetsperspektivet genomsyrar hela utbildningen, inklusive dess innehåll.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utifrån det samlade bedömningsunderlaget konstaterar bedömargruppen att lärosätet har ett välutvecklat system för att systematiskt följa upp förskollärarutbildningen. Dessutom genomförs systematiska och kollegiala kvalitetsgranskningar i utbildningen. Granskningarna utförs till exempel av programrådet som har huvudansvar för kvalitets- och utvecklingsarbete och för att säkerställa av examensmålen. Bedömargruppen ser en styrka i lärosätets granskningsmetoder där hela lärarkollektivets kompetenser nyttjas i utvecklingsarbetet. Ett exempel är att lärosätet använder kollegiegranskning av kurser.

Lärosätet redogör i självvärderingen för de programrapporter som fungerar som instrument för att genomlysa utbildningen. Programrapporterna innehåller kursrapporter, kursvärderingar, programvärderingar, examensmålsmatriser samt statistik över avhopp och betyg. Programrapporten bearbetas på flera nivåer och återkopplas till ansvarig fakultet som sedan påbörjar åtgärder och utvecklingsarbete. Studentdialoger ger studenterna möjlighet att framföra synpunkter och påverka sin utbildning. Dock har programvärderingarna, som studenterna gör mot slutet av sin utbildning, låg svarsfrekvens. Det finns planer på ett vidare utvecklingsarbete kring detta.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid.

Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet gör lärosätet kontinuerliga genomströmningsanalyser, och programrapporten redovisar betygsfördelningen för att belysa studenternas prestationsgrad. Bedömargruppen noterar att kvarvaron vid termin två i utbildningen inte avviker från riksgenomsnittet. Studenter i behov av stöd får individuella stödinsatser.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömargruppen bedömer att utbildningens utformning och genomförande möjliggör och säkerställer att studenterna när examen utfärdas har kunskaper och förståelse inom det förskolepedagogiska området och ämnesområden som krävs för yrkesutövningen samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Under det självständiga arbetet både handleds och examineras studenterna av forskande lärare med matchande handledningskompetens inom det förskolepedagogiska området. Det ser bedömargruppen som en styrka. Trots detta finns det ändå några arbeten som visar på svag kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet genomför förbättringsinsatser på detta område, eftersom det självständiga arbetet är ett viktigt led för att studenterna ska utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och systematiskt utforskande. När det gäller vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder bedöms lärosätet möjliggöra och säkerställa att studenterna har denna kännedom, vilket även de självständiga arbetena vittnar om. Bedömargruppen uppmanar dock lärosätet att påbörja ett utvecklingsarbete för att tydliggöra relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelse inom kunskapsformen Färdighet och förmåga, det vill säga färdighet och förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera, granska och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, förmåga att tillämpa förskoledidaktik och ämnesdidaktik, inklusive metodik, samt förmåga när det gäller planering, genomförande och utveckling av undervisning och pedagogisk verksamhet. Som en styrka vill bedömargruppen lyfta fram progressionen av kursmålen och de varierade examinationsformerna. Ett tydligt exempel på detta är kursen i matematikdidaktik. Lärosätet har redan identifierat utvecklingsområden som rör metodik och undervisning i förskolan, vilket också bedömargruppen ser som angelägna områden att utveckla. Dessutom behöver begreppen metodik och undervisning synliggöras i lärandemålens formuleringar.

Examensmålet för kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms som uppfyllt på ett tillfredsställande sätt. Lärosätet utformar, genomför och säkerställer att studenterna övar och utvecklar sin förmåga att i det pedagogiska arbetet göra relevanta bedömningar och värderingar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Exempelvis beaktas mänskliga rättigheter och barnkonventionen på ett tillfredsställande sätt i kurserna. Bedömargruppens intryck är att ett av lärosätets styrkeområden är arbetet med frågor kring hållbar utveckling, och att studenterna också tränas i att göra bedömningar och värderingar utifrån denna utgångspunkt. De flesta av utbildningens kurser är hållbarhetsmärkta, vilket innebär att det finns ett kursmål som relaterar till hållbar utveckling. Några kurser är dessutom hållbarhetsfokuserade med flera kursmål som relaterar till hållbar utveckling.

Bedömargruppens intryck är att jämställdhetsperspektivet genomsyrar hela utbildningen, inklusive dess innehåll. Vid systematiska utvärderingar av utbildningen har lärosätet uppmärksammat frågor kring olika kvalitativa innehållsområden om jämställdhet, och i vilken utsträckning utbildningen problematiserar ämnen som till exempel våld i nära relationer, kränkande särbehandling och frågan om att bära slöja under den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätet har vidtagit åtgärder på program- och institutionsnivå. Lärosätets pilotprojekt Könsbundna utbildningsval och utbildningsgångar gav insyn i jämställdhetsfrågor genom att man kartlade och tog fram statistiskt material och studentintervjuer om jämställdhetsarbete vid förskollärarutbildningen. Resultatet har implementerats i utbildningen, till exempel i arbetet med studentrekrytering och i utbildningens marknadsföring.

För att säkerställa måluppfyllelsen följer lärosätet upp och kvalitetsgranskar utbildningen. Resultatet omsätts sedan i åtgärder för kvalitetsutveckling. Bedömargruppen ser en styrka i lärosätets granskningsmetoder, till exempel att man använder kollegiegranskning av kurser. Hela lärarkollektivets kompetenser används i utvecklingsarbetet. Lärosätet verkar för att studenterna genomför sin utbildning inom den planerade studietiden.