Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Enligt självvärderingen och lärartabellen har lärosätet en sammanhållen lärarkår som realiserar utbildningen. Hälften av de undervisande lärarna är disputerade och dessa står för en tredjedel av undervisningen. Graden av den sammantagna vetenskapliga kompetensen bedöms därmed som tillfredsställande. När det gäller vetenskaplig kompetens med professionsbakgrund visar lärartabellen att det i nuläget finns åtta disputerade lärare med professionsbakgrund, varav tre undervisar 25 procent eller mer av sin tjänst.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har en god organisation som gynnar överblicken av personalförsörjningens planering och uppföljning. Även rekrytering av högre vetenskaplig kompetens inom förskoleområdet är ett prioriterat område. Lärosätet har exempelvis nyligen tillsatt en strategisk resurs för att skapa attraktiva tjänster. Enligt lärosätesintervjuerna är det svårt att i dagsläget uttala sig om hur denna resurs har fallit ut. Svårigheten att rekrytera hanteras på kort sikt av lärosätet genom riktad kompetensutveckling, kontinuitet i bemanningen av kurser samt genom samarbete och kompetensutbyte inom lärarlagen. På lång sikt är strategin att använda närliggande vetenskaplig kompetens och knyta den till professionen, och att anslå medel till personal som vill meritera sig till docent eller professor.

Utifrån självvärderingen och lärartabellen bedömer bedömargruppen professionskompetensen hos personalen som tillfredsställande. En tredjedel av lärarna har förskollärarbakgrund. Professionskompetensen säkerställs genom arbetslagens sammansättning eftersom man i varje lärarlag eftersträvar såväl yrkeskompetens som ämneskompetens och forskningskompetens. Det ser bedömargruppen som en styrka och ett gott exempel. I intervjuerna betonade lärosätet att det finns en god kontinuitet när det gäller de adjungerade adjunkterna, som inte ses som ett kortsiktigt säkerställande av professionskompetensen.

En styrka är att samtliga VFU-handledare inbjuds en gång per kurs och termin till VFU-handledardagar. Med utgångspunkt i utbildningens organisation och respektive kursinnehåll syftar handledardagarna till samverkan och utveckling av förskollärarprogrammet med studenternas yrkesutbildning i fokus. En referensgrupp bestående av ett tiotal VFU-handledare ansvarar för inslag på handledardagar.

I självvärderingen framkommer att all personal tilldelas kompetensutvecklingstid individuellt. Tiden inkluderar såväl mötestid som annan tid för kompetensutveckling, men en större del ska vara frigjord för kompetensutveckling, vilket bedömargruppen ser som positivt. Enligt självvärderingen följer lärosätet upp personalens kompetensutveckling på individnivå vid årliga medarbetarsamtal. En fördel som framhålls i såväl intervjuunderlaget som i självvärderingen är att all personal organiseras inom en fakultet med direkt personalansvar, vilket ger lärosätet möjlighet att styra och följa upp kompetensutvecklingens riktning. Exempelvis har lärosätet gjort en kollektiv, obligatorisk satsning på digitalisering.

Enligt självvärderingen får samtliga lektorer en månads forskningstid. Biträdande professorer får en och en halv månad, och professorer får tre månader. Ytterligare interna medel kan tilldelas baserat på aktivitetsgrad. Totalt fördelas 17 miljoner kronor till lärosätets forskare. Vidare prioriterar lärosätet högskolepedagogisk utbildning för samtliga undervisande lärare.

Lärarnas sammantagna kompetens bedöms som tillfredsställande och står i proportion till utbildningens volym även på lång sikt. Lärosätet gör systematiska uppföljningar för att säkerställa personalens kompetens och sammansättning så att utbildningen håller hög kvalitet.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I självvärderingen presenterar lärosätet tre forskningsmiljöer och tre forskningsplattformar, varav en miljö och en plattform bedöms ha tydlig koppling till förskollärarutbildningen. I lärosätesintervjun framhöll dock lärosätet att samtliga tre miljöer är relevanta för lärarutbildningarna och i synnerhet förskollärarutbildningen. Praktiknära forskning står i fokus, vilket bedöms som högst relevant för förskollärarutbildningen. En av forskningsplattformarna, Lärande i samverkan, har i uppdrag att identifiera professionsutmaningar som kan ligga till grund för studenters självständiga arbeten. Det ser bedömargruppen som en styrka. Ytterligare en styrka är att lärosätet varje år satsar medel på kvalitetshöjande projekt i olika utbildningar. Det framgår av underlagen att förskollärarutbildningen har fått sådana medel för kvalitetshöjande projekt de senaste tre åren. Syftet med projekten är att identifiera utvecklingsområden. I självvärderingen presenterar lärosätet projekt som bedöms som relevanta för förskollärarutbildningen.

Av det sammantagna bedömningsunderlaget framgår tydligt att studenterna deltar i den forskande kontexten, särskilt inom det naturvetenskapliga området. Lärosätet betonar dock att studenterna möter lärare som representerar såväl yrke som ämne och forskning i samtliga kurser. Aktiva forskare undervisar utifrån sin forskning, vilket ger studenterna inblick i både pågående projekt och i forskningsprocessen i sig.

Den professionsinriktade miljön är inte lika tydligt framträdande i självvärderingen som den vetenskapliga miljön är. Bedömargruppen menar dock att betoningen på praktiknära och deltagarorienterad forskning, liksom olika samarbeten med verksamma inom professionen, vittnar om att lärosätet också värnar om det professionsinriktade sammanhanget. Ett exempel på det är hur man arbetar för att stärka de självständiga arbetenas förankring i professionen. Detta gör man genom att samarbeta med förskolor i regionen, vilket bedömargruppen ser som ett styrkeområde. Samarbetet innebär att verksamma förskollärare identifierar behov av forskning och enligt lärosätets beskrivning har detta genererat projekt som involverar studenter. Lärosätets beslut att alla terminer utom en ska innefatta verksamhetsförlagd utbildning (VFU) bidrar enligt självvärderingen och intervjuunderlaget till att upprätthålla god kontakt med verksamheterna. Bedömargruppen ser positivt på lärosätets nära samarbete med verksamheten, bland annat genom besök och trepartssamtal under VFU.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Lärosätet bedöms ha en välorganiserad utbildning med god struktur och en medveten verksamhet som fokuserar på kvalitet och innovation som går hand i hand med samhällets utveckling och behov av yrkeskunniga förskollärare. Förutsättningarna bedöms som tillfredsställande inom personal och utbildningsmiljö. Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Bedömargruppen ser positivt på lärosätets medvetna arbete med rekryteringsbasen för högre akademisk kompetens inom förskoleområdet.

Bedömningen är att det finns en rik utbildningsmiljö som är såväl vetenskaplig som professionsinriktad. Den ger goda förutsättningar för studenternas lärande och professionsutveckling. Enligt bedömargruppen bedrivs utbildningen på ett sådant sätt att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram lärarlagens sammansättning av olika kompetenser som ett gott exempel på att säkerställa de tre perspektiven yrke, ämne och forskning. Goda exempel på hur studenterna får del av både den vetenskapliga och professionsinriktade miljön är forskningsplattformen Lärande i samverkan. Den har i uppdrag att identifiera professionsutmaningar som kan ligga till grund för studenternas självständiga arbeten.