Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Självvärderingen innehåller en trovärdig beskrivning av hur utbildningen både möjliggör och säkerställer måluppfyllelse. Detta bekräftades också av intervjuerna. Genomgående i självvärderingen presenterar lärosätet tydliga exempel som visar på samstämmighet mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktivitet, examination och bedömningskriterier. Bedömningen av de självständiga arbetena visar dock att några arbeten inte uppfyller kraven för examensmålet. Det som främst brister är kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, trots att studenterna enligt självvärderingen tar del av en aktuell avhandling samt vetenskapliga artiklar varje termin. De självständiga arbetena styrker alltså inte helt den bedömning som bedömargruppen gör utifrån självvärderingen när det gäller säkerställandet av studenternas kännedom om förskolepedagogiskt område och ämneskunskaper. I intervjuerna framkom att det finns en tydlig organisation och ett handledarkollegium för att hantera självständigt arbete, och därmed ser bedömargruppen att det finns goda förutsättningar för att komma tillrätta med problemet. Bedömargruppen vill uppmärksamma lärosätet på diskrepansen i de olika bedömningsunderlagen och föreslår en analys av vad som kan ligga till grund för att målet inte säkerställs i högre grad i de självständiga arbetena.

En styrka som bedömargruppen vill framhålla är lärosätets betoning på att hålla samman perspektiven yrke, ämne och forskning. Examensmålet behandlas enligt självvärderingen i utbildningens samtliga kurser. De exempel som lärosätet presenterar är dels från en kurs i den utbildningsvetenskapliga kärnan, dels från en ämnesdidaktisk kurs under termin två. Här visar beskrivningen på en samstämmighet i hela kedjan från mål till bedömningskriterier. Det framkommer att studenterna möter en undervisning som i sin struktur bygger på en serie föreläsningar med tillhörande seminarier. En lärare följer en till två studentgrupper genom seminarieserien, vilket bedöms som en styrka för att säkerställa progression och kontinuitet. De examinationsformer som presenteras är individuella och säkerställer varje enskild students måluppfyllelse.

I självvärderingen pekar lärosätet på att seminarierna inte är obligatoriska vilket gör att vissa studenter väljer bort att delta. Problemet hanteras genom att lärare betonar vikten av att i seminarier bidra till både sitt eget och andras lärande. För att ytterligare möta problemet har seminarier gjorts examinerande och därmed obligatoriska. Bedömargruppen vill i det sammanhanget understryka vikten av att ha tydliga bedömningskriterier som anger vilka kunskaper eller förmågor som examineras vid seminariet.

Det går i självvärderingen att utläsa en progression genom presenterade mål, utformning, genomförande, examination och kurslitteratur. Vad progressionsnivåerna består av eller relaterar till är dock något vagt formulerat. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att fortsätta förtydliga progressionsnivåerna.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

I enlighet med självvärderingen och intervjuunderlaget är utbildningen organiserad på ett sådant sätt att studenterna redan under de första kurserna möter vetenskapliga kunskapstraditioner och vetenskapliga förhållningssätt samt övningar i kritisk granskning. Det finns en progressionsplan för vetenskapligt skrivande och enligt självvärderingen behandlas examensmålen med progression i utbildningens samtliga kurser. Som nämnts ovan anser bedömargruppen att det finns en viss otydlighet i progressionsnivåerna utifrån beskrivningen i självvärderingen. I detta fall går nivån från "visa förståelse för" till "visa god förståelse för". Att enbart lägga till ett ord för att markera en högre nivå är ingen tydlig progression som bedömningsgrund enligt bedömargruppen. År 2016 gjorde lärosätet en översyn av hur utbildningen möjliggör och säkerställer examensmålen. Översynen resulterade i en handlingsplan för vetenskaplig progression och vetenskapligt skrivande inom utbildningen. Intervjuerna tydliggjorde att man ännu inte har följt upp effekterna av denna handlingsplan, men att en åtgärd har varit att arbeta för att få in mer kvantitativ metod i utbildningen. Det ser bedömargruppen som positivt.

En majoritet av de bedömda självständiga arbetena visar att studenterna har kännedom om vetenskapsteori samt om kvalitativa och kvantitativa metoder, men ett fåtal arbeten visar på bristande kännedom. Lärosätet uppger att det ibland kan vara svårt att få rätt handledarkompetens till de självständiga arbetena. Det skulle kunna vara en förklaring till att vissa självständiga arbeten inte uppfyller de utvalda examensmålen, men lärosätet presenterar ingen plan för att förbättra situationen. Vad som däremot framstår som ett säkerställande av examensmålet är att examinatorn för det självständiga arbetet finns med studenten genom hela uppsatsprocessen. Det menar bedömargruppen utvecklar kompetensen också hos nya handledare.

I självvärderingen framkommer att relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behandlas explicit under termin sju, men enligt underlaget finns relationen med genom hela utbildningen - inte i minst inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenterna får studera former för utvärdering och utveckling av förskolans verksamhet och sätta dem i relation till forskning. I övrigt förankrar man beprövad erfarenhet genom kunskaper om och genomförande av pedagogisk dokumentation som sedan analyseras. Studenterna får även möjlighet att möta och utveckla beprövad erfarenhet genom fältstudier och handledning, vilket kan bidra till att de diskuterar och problematiserar förskollärarens uppdrag, yrkesrollen och yrkesrollens etiska aspekter. Progressionen för hur studenterna får möta och utveckla kunskap och förståelse för relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet framgår inte tydligt i självvärderingen. Det är inte heller tydligt hur progressionen säkerställs genom examination.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Enligt bedömargruppen är inte självvärderingen helt tydlig i sin beskrivning av kunskapsformen Färdighet och förmåga. Det första exemplet i självvärderingen beskriver lärandemålets och bedömningskriteriernas relation till examensmålet och kunskapsformen på ett otydligt sätt. Lärandemålet är beskrivet så att studenterna ska kunna diskutera förskoleklassen som skolform med särskilt fokus på lärande och utveckling relaterat till lek och undervisning. För godkänt ska studenterna bland annat välja och sedan diskutera en relevant frågeställning om lek och lärande, samt relatera den till teori och till barns perspektiv. För väl godkänt krävs att studenterna ska kunna med tydligt uttalad kunskap analysera och problematisera olika synsätt på förskoleklassens verksamhet. Bedömargruppen vill påtala otydligheten i hur kunskapsformen skrivs fram eftersom lärandemålet med tillhörande bedömningskriterier formuleras så att det finns en glidning mellan kunskapsformen Färdighet och förmåga och kunskapsformen Kunskap och förståelse. Dock visar lärandeaktiviteterna och examinationen på ett tydligare sätt hur det faktiskt handlar om just Färdighet och förmåga.

Det andra exemplet i självvärderingen är däremot tydligt i relation till examensmålet och kunskapsformen. Detta lärandemål handlar om att planera, genomföra och redovisa en empirisk vetenskaplig undersökning grundad i förskolans praktik. För godkänt betyg ska studenterna visa förmåga att formulera syfte och problemställning som är relevanta för området, väl avgränsade och konsekvent formulerade. Här presenterar utbildningen en tydlig samstämmighet i hela kedjan från mål till bedömningskriterier. Utifrån en viss oklarhet om kunskapsformen föreslår bedömargruppen att lärosätet ser till att avsedd kunskapsform blir synlig från mål till bedömningskriterier.

Även om examensmålet uppfylls i de flesta självständiga arbeten är det några arbeten som visar på svagheter i form av outvecklade och dåligt underbyggda argument, ofta av normativ karaktär. Sammantaget menar bedömargruppen att det finns frågor om hur utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelse, och lärosätet rekommenderas rikta ännu mer uppmärksamhet åt att utveckla studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter och forskningsresultat. Detta rekommenderas lärosätet att göra även om det i självvärderingen framgår att studenterna får träna på detta med ökad komplexitet genom utbildningen.

Enligt självvärderingen finns en progressionsplan för vetenskapligt tänkande och skrivande. Trots det påtalar lärosätet svårigheten i att bedöma självständigheten i självständiga arbeten som skrivs parvis. En åtgärd lärosätet har vidtagit är ett handledarkollegium i syfte att kvalitetssäkra bedömningen. Det ser bedömargruppen som ett gott exempel på rättssäker bedömning.

Ett annat utvecklingsområde som lärosätet arbetar med och som beskrivs i självvärderingen handlar om att stärka studenternas färdighet och förmåga att bidra till verksamhets- och kunskapsutveckling. Bedömargruppen ser att insatser pågår i form av relevanta lärandeaktiviteter. Exempel på sådana lärandeaktiviteter är att studenterna ska presentera en poster för verksamma förskollärare och utforma ett utvecklingsprojekt.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

Lärosätet visar på ett tillfredsställande sätt i självvärderingen och i intervjuerna hur förskoledidaktik integreras med ämnesdidaktik enligt principen yrke, ämne och forskning. Metodik beskrivs i självvärderingen som en del i didaktiken och ämnesdidaktiken, men vad detta innebär mer konkret står inte klart för bedömargruppen. Intervjutillfället med lärosätet klargjorde inte heller metodikens plats i utbildningen. Bedömargruppen föreslår därför att också metodik bör göras synligt i kursplanemålen. Däremot beskriver lärosätet i självvärderingen en tydlig progression där förskoledidaktik och ämnesdidaktik integreras. De exempel som presenteras visar hur utbildningen både möjliggör och säkerställer examensmålet eftersom det finns en klar samstämmighet i hela kedjan från mål till bedömningskriterier. Bedömargruppen vill dock påpeka att vissa bedömningskriterier är relativt omfattande och därmed svåra att använda som verktyg vid bedömning. Vidare framgår det att det finns rikligt med tillfällen för studenterna att träna de färdigheter och förmågor som krävs för att planera och genomföra undervisning i förskolan, inte minst under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU:n) som återkommer varje termin förutom en. Examinator verkar bedöma VFU:n utifrån ett digert underlag som består av besök, trepartssamtal, skriftliga handledaromdömen, individuella mål, planering, dokumentation av olika slag (exempelvis från observationer av verksamheten) samt en skriftlig rapport. Utifrån vad som går att utläsa i självvärderingen och intervjuunderlaget ser bedömargruppen en styrka i valet att förlägga VFU:n till sex av utbildningens sju terminer. Detta stärker kopplingen mellan teori och praktik.

Bedömargruppen ser även positivt på att lärosätet kvalitetssäkrar examinationer genom att låta lärare med olika kompetenser, såväl förskoledidaktisk som ämnesdidaktisk, medverka vid examinationerna. På så vis finns goda förutsättningar för att säkerställa studenternas ämnesdidaktiska och förskoledidaktiska färdigheter och förmågor.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

I självvärderingen redovisar lärosätet tydligt samstämmigheten i hela kedjan från examensmål till bedömningskriterier. Bedömningen är att det finns en god progression från termin två och framåt när det gäller planering, genomförande, dokumentation, utvärdering och utveckling av undervisning och pedagogisk verksamhet som kan utmana och stimulera varje barns lärande. Under den sista terminen säkerställs examensmålet på en fördjupad nivå i form av ett utvecklingsprojekt. Bedömargruppen ser det som en styrka att studenterna i utvecklingsprojektet planerar och iscensätter ett identifierat utvecklingsområde i verksamheten, och därmed får träna på sådan verksamhetsutveckling som kommer att vara en del av deras kommande yrkesliv. Intervjuunderlaget styrker att lärosätet på ett tillfredsställande sätt förbereder studenterna väl för deras kommande yrke i fråga om såväl planering som genomförande, utvärdering och utveckling av förskolans verksamhet.

Bedömargruppen vill uppmärksamma att färdigheten och förmågan att tillsammans med andra planera och genomföra undervisning inte explicit beskrivs i självvärderingen. Betoningen ligger i stället i hög grad på självständigheten. Bedömargruppen vill också rikta uppmärksamhet mot att undervisningsbegreppet inte används i de kursplanemål som lärosätet presenterar, med undantag för en kurs där detta behandlas avgränsat till förskoleklassen. I och med den förestående läroplansrevideringen föreslår bedömargruppen att lärosätet gör en översyn av hur undervisningsbegreppet kommer in i utbildningen också i kursplanernas mål.

Lärosätet har i självvärderingen identifierat två utvecklingsområden. Det ena rör det systematiska kvalitetsarbetet och det andra handlar om att stärka verksamhetsutvecklande aspekter genom formativa kommentarer på den pedagogiska utvecklingsplanen. Bedömargruppen ser detta som relevanta områden att arbeta vidare med.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Hållbar utveckling är ett profilområde på lärosätet. Det samlade underlaget ger tydliga exempel på hur studenterna får möjlighet att nå målet, till exempel genom att planera och utföra projekt med fokus på biologisk mångfald och ekologiska samband. Bedömargruppen anser att lärandemålen är tydliga utifrån kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt, medan bedömningskriterierna inte är lika uttalade. Även kunskap och förståelse skulle kunna komma i fråga utifrån rådande formuleringar som exempelvis handlar om att redogöra för begrepp. Som ett gott exempel vill bedömargruppen särskilt framhålla användningen av skönlitteratur för att analysera social hållbarhet.

Både självvärderingen och intervjuunderlaget beskriver varierade examinationsformer, såväl muntliga som skriftliga. Examinationsformerna bedöms stödja studenternas möjligheter att nå examensmålet och utveckla värderings- och argumentationsförmåga på metanivå. Etiska aspekter beskrivs i självvärderingen som återkommande i utbildningen med hänvisning till barnkonventionen, Salamancadeklarationen, forskningsetik, sekretess och yrkesetiska frågor i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen. Självvärderingen visar att målet säkerställs genom konstruktiv länkning mellan lärandemål, lärandeaktivitet, examination och bedömningskriterier.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömningen är att lärosätet beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Detta styrks och konkretiseras i självvärderingen genom exempel på hur jämställdhetsperspektivet kommer till uttryck i kurserna. Att det finns lärandemål som innefattar jämställdhet tyder på att utbildningen säkerställer att jämställdhetsperspektivet inte tappas bort, vilket annars kan vara en risk när det ligger som en integrerad del i utbildningen. Av självvärderingen framgår att lärosätet på ett förtjänstfullt sätt också problematiserar förskolan som könad institution.

Lärosätet redogör för att man under 2018 har arbetat systematiskt med att utveckla hur jämställdhetsperspektivet beskrivs och syns i kursplaner. I presenterade mål, genomförande och examination visar lärosätet hur jämställdhetsperspektivet integreras i olika kurser. Uppföljningsarbetet med kursplaner säkerställer att jämställdhetsperspektivet realiseras genom hela utbildningen. Dock framgår det inte hur detta följs upp systematiskt eller hur åtgärderna återförs till berörda instanser.

I självvärderingen påtalar lärosätet utbildningens ojämna könsfördelning och behovet av insatser för att bryta könsstereotypa studieval. Lärosätet har vidtagit åtgärder i form av att stödja utvecklingsarbeten om genus och jämställdhet i flera utbildningar. En plan är att göra en översyn av antagningsprocessen ur ett jämställdhetsperspektiv. En redan genomförd åtgärd är en litteraturinventering i kurserna med fokus på jämställdhet. Denna inventering har bidragit till medvetna val av litteratur utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv. Bedömningen är att lärosätet har jämställdhetsperspektivet högt på agendan och tar det i beaktande på olika sätt.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen framkommer det att lärosätet har en central stödorganisation för systematiskt kvalitetsarbete. Det framkommer också att utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt. Uppföljningen sker årligen, och två gånger per år skriver man en självvärdering för programområdet. Självvärderingsrapporten ligger sedan till grund för verksamhetsplanen. Dessutom har lärosätet en handlingsplan med riktlinjer för den utvärdering och uppföljning som ska ske på olika nivåer inom utbildningens ram. Lärosätet påtalade i intervjuerna att ett uppdaterat kvalitetssäkringssystem skulle implementeras höstterminen 2018. Målet som framgår i självvärderingen är att effektivisera samtliga kvalitetsprocesser med fokus på uppföljnings-, åtgärds- och återkopplingsrutiner på såväl organisations- som utbildningsnivå.

Resultaten omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Dock är det inte helt tydligt hur återkoppling sker till studenterna. På programnivå använder man flera utvärderingsinstrument, vilket innebär många utvärderingar för studenterna varje termin. Studenterna får sedan återkoppling när nästa kurs börjar. Studenterna har då möjlighet att lägga till och komma med förklaringar. Bedömarna menar att det är oklart vilka studenter som tar del av återkopplingen, alltså om det är de studenter som ska gå kursen och därmed inte har fyllt i kursvärderingen eller om det också är de studenter som har utvärderat kursen. Det framkommer i självvärderingen att man utifrån kursvärderingarna identifierar utvecklingsområden vilket vidare leder till att man upprättar handlingsplaner. Kursansvariga ansvarar för att synpunkterna tas tillvara.

En strävan som lärosätet presenterar i självvärderingen är att öka svarsfrekvensen för utvärderingarna, men någon konkret plan för detta presenteras inte. Även intervjuunderlaget gör det tydligt att låga svarsfrekvenser är ett bekymmer.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Enligt självvärderingen finns det en högskoleövergripande service som stöd för studenterna i form av Rådet för studieadministration och studentstöd. Rådet hanterar frågor med anknytning till studenternas utbildning. Vidare finns också Lärandecentrum, som stödjer studenternas lär- och skrivprocesser. Dock saknas konkret information om hur man hanterar icke avklarade kurser, studieuppehåll, dispenser, tillgodoräknande och så vidare. Bedömargruppen noterar dock utifrån det samlade underlaget att lärosätet värnar om den direkta dialogen mellan lärare och student.

Utbildningen kartlägger och bearbetar genomströmning och avhopp. Lärosätet bedöms ha en konstant och relativt hög kvarvaro av studenter i nivå med andra förskollärarutbildningar i Sverige. Även genomströmningen bedöms som konstant.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen är att lärosätet bedriver en välplanerad och strukturerad förskollärarutbildning av tillfredsställande kvalitet. Utbildningen sammanfogar på ett utmärkt sätt yrke, ämne och forskning. Studenter får rikligt med tillfällen att på olika sätt nå de utvalda examensmålen i examensordningen, vilket styrks genom konkreta exempel i det samlade bedömningsunderlag som bedömargruppen har att tillgå. Utbildningens ämnesinnehåll, lärandeaktiviteter och examinationer möjliggör och säkerställer måluppfyllelse i de tre kunskapsformerna.

Utbildningens utformning och genomförande bedöms möjliggöra och säkerställa att studenterna har den kunskap och förståelse som krävs för yrkesutövningen. I självvärderingen finns flera goda exempel på genomförande. Ett exempel är att studenterna erbjuds en serie föreläsningar med tillhörande lärarledda seminarier där en och samma lärare följer en till två studentgrupper genom seminarieserien. Det bedöms gagna säkerställandet av måluppfyllelse, progression och kontinuitet.

Vidare framkommer det i självvärderingen en progression genom mål, utformning, genomförande, examination och kurslitteratur. Dock är det något vagt formulerat vad progressionsnivåerna består av och vad de relaterar till. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att fortsätta förtydliga progressionsnivåerna.

Majoriteten av de självständiga arbetena har bedömts visa på måluppfyllelse, men bedömargruppen vill uppmärksamma lärosätet på att det finns svagheter i kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt i kännedom om vetenskapsteori och forskningsmetoder. Bedömargruppen uppmuntrar till fortsatt utvecklingsarbete när det gäller de självständiga arbetena och ser positivt på att lärosätet har inrättat ett handledarkollegium för att kvalitetssäkra bedömningarna.

Utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelse inom kunskapsformen Färdighet och förmåga. Bedömargruppen vill dock påtala att det finns en glidning mellan kunskapsformen Färdighet och förmåga och kunskapsformen Kunskap och förståelse utifrån hur lärandemålen är formulerade. Studenterna tränas i förmågan att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras forskningsresultat med ökad komplexitet genom utbildningen, men lärosätet uppmuntras till fortsatt utvecklingsarbete inom denna förmåga.

Vidare föreslår bedömargruppen att lärosätet ser till att begrepp som metodik och undervisning tydligt framkommer i lärandemålen. När det gäller bedömningskriterier finns det exempel i självvärderingen där kriterierna är relativt omfattande och därmed svåra att använda som konkreta verktyg vid bedömning. Lärosätet föreslås göra en översyn av bedömningskriterierna. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet kvalitetssäkrar examinationer genom att låta lärare med såväl förskolekompetens som ämnesdidaktisk kompetens medverka vid examinationerna. När det gäller förmågan att planera och genomföra undervisning och pedagogisk verksamhet ser bedömargruppen en styrka i att studenterna i utvecklingsprojekt planerar och iscensätter ett identifierat utvecklingsområde i verksamheten. Därmed får studenterna träna på sådan verksamhetsutveckling som kommer vara en del av deras kommande yrkesliv.

Examensmålet för kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms som uppfyllt. De varierade examinationsformerna, både muntliga och skriftliga, bedöms stödja studenternas möjligheter att utveckla sin värderings- och argumentationsförmåga och nå examensmålet. Hållbar utveckling är ett profilområde för utbildningen och lärandemålen är tydliga utifrån kunskapsformen. Som ett gott exempel vill bedömargruppen särskilt framhålla användningen av skönlitteratur för att analysera social hållbarhet.

Jämställdhetsperspektivet bedöms vara närvarande i utbildningen. Lärosätet har systematiskt utvecklat hur jämställdhetsperspektivet beskrivs och synliggörs i kursplanerna. På så sätt visar man i mål, genomförande och examinationer hur jämställdhetsperspektivet integreras i olika kurser. Bedömargruppen noterar att det också finns lärandemål som innefattar jämställdhet, vilket säkerställer att jämställdhetsperspektivet inte tappas bort. Det kan annars vara en risk när jämställdhetsperspektivet är en integrerad del i utbildningen. Av självvärderingen framgår att lärosätet på ett förtjänstfullt sätt också problematiserar förskolan som könad institution.

Lärosätet har ett väl utvecklat kvalitetssystem för systematisk utvärdering och uppföljning av utbildningen på organisationsnivå. Det finns också ett utvecklat, systematiskt kvalitetsarbete baserat på dialoger mellan lärare och student. Dessutom genomför lärosätet kurs- och programvärderingar. Resultatet analyseras och åtgärder genomförs vid behov. Utbildningen utvärderas och återkoppling sker till relevanta intressenter, även om det är något oklart hur återkopplingen till studenter går till. Lärosätet verkar genom olika stödsystem för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade tiden.