Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att hälften av utbildningens kurser i sin helhet behandlar det förskolepedagogiska området, ämneskunskaperna samt forsknings- och utvecklingsarbete. Kursmålen som beskrivs för dessa kurser visar ett innehåll som är kopplat till examensmålet på ett relevant sätt, och lärosätet beskriver också en progression där studenterna får fördjupa och bredda sina kunskaper under utbildningen. Kurslitteraturen är forskningsbaserad, vilket gör att innehållet möjliggör kännedom om aktuellt forskningsarbete. Dock anser bedömargruppen att det är otydligt hur utbildningen säkerställer examensmålets kunskaper. I beskrivningarna av hur man säkerställer kunskaperna framkommer ett innehåll som är relevant i förhållande till examensmålet, men kravnivån för att nå godkänt betyg är otydlig.

Studenternas kunskaper och förståelse i förhållande till examensmålet prövas genom att de utför observationer av barn, gör individuella reflektioner över professionen, skriver individuella hemtentamina, motiverar didaktiska överväganden, kritiskt granskar och reflekterar över praktik, gör egna pedagogiska ställningstaganden, utför gestaltande examinationsformer, genomför undervisning i barngrupp, identifierar utvecklingsbehov i förskolan, planerar utvecklingsarbete och skriver ett självständigt arbete. Bedömargruppen uppfattar att dessa aktiviteter i stor utsträckning handlar om att examinera förmågor, det vill säga kunskapernas tillämpning. De examinerar inte i så stor utsträckning kunskap och förståelse. I självvärderingen beskriver lärosätet bedömningskriteriet för hur man säkerställer kunskap och förståelse i en kurs som förbereder studenten inför det självständiga arbetet. Bedömargruppen menar att kriteriet är otydligt när det gäller att säkerställa att studenterna har just kunskap och förståelse, eftersom det tar upp att studenterna ska strukturera uppgiften enligt instruktionen. Ett bedömningskriterium tar visserligen upp kunskaper och förståelse, på så vis att det i examinationsuppgiften klart ska framgå hur den litteratur som studenten använder bidrar till kunskapsområdet och vilka olika teoretiska perspektiv och metoder som diskuteras i texten. Bedömargruppen menar dock att det behövs fler bedömningskriterier för att kunna bedöma om studenterna har utvecklat den kunskap och förståelse som krävs inom det kunskapsområde som examensmålet beskriver.

Att det finns svagheter i att säkerställa kunskap och förståelse enligt examensmålet bekräftas också i bedömningen av det slumpvisa urvalet av självständiga arbeten. Nästan hälften visar på bristande kännedom om det aktuella forskningsläget och flera arbeten har en svag teoretisk förankring där vetenskaplig litteratur blandas ihop med populärvetenskapliga texter och policydokument.

I intervjuerna framkom att lärosätet arbetar med att utveckla examinationer som säkerställer examensmålet genom att göra en konstruktiv länkning från examensmålet till kursmål, aktiviteter och examinationer. Lärosätet gav också exempel på nya arbetssätt i form av seminarier där lärarna granskar varandras kurser och ger återkoppling. Det framkom också att lärosätet har börjat diskutera hur man kan höja kvaliteten i det vetenskapliga skrivandet. En workshop där studenter diskuterar sitt skrivande har gjorts obligatorisk.

Sammanfattningsvis visar de redan vidtagna åtgärderna och de planer som presenterades under intervjuerna att lärosätet är medvetet om behovet av utveckling. Bedömargruppen gör dock utifrån de samlade underlagen bedömningen att lärosätet inte säkerställer studenternas kunskap och förståelse inom examensmålet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

I självvärderingen beskriver lärosätet fyra kurser som ger studenterna möjlighet att utveckla kännedom om och förståelse för vetenskapsteori och forskningsmetoder. Exempel på kursmål är att studenterna ska kunna redogöra för genomförandet av och skillnader mellan olika vetenskapliga metoder. De ska också kunna välja och motivera relevanta metoder. Lärosätet beskriver även examinationer där studenterna tränas i att förstå hur forskningsresultat konstrueras, och där studenterna får reflektera över vad vetenskap är jämfört med annan typ av kunskap. Det framgår dock inte tydligt av självvärderingen hur utbildningen säkrar studenternas kunskaper och förståelse. Den övervägande delen av de självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat har en tunn metodbeskrivning och otydlig motivering av vald metod. Dessutom besvarar inte metoden frågeställningen, och det saknas resonemang om vetenskapsteori. Under intervjuerna framgick att lärarna erbjuds en kurs i teori och metod inbegripet kvantitativ metod, vilket breddar deras kompetens att handleda inom fler metoder. Lärosätet har också gjort en extra satsning på studenters skrivande.

Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet möter studenten enligt självvärderingen i ett flertal kurser men mer specifikt hur mötena ser ut beskrivs inte. Studenterna examineras mot denna del av examensmålet genom att göra kopplingar till egna upplevda erfarenheter och genom att visa förståelse för hur forskningsresultat konstrueras. Arbetet med relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behöver utvecklas enligt lärosätet, vilket bedömargruppen håller med om. Ett utvecklingsarbete pågår där tydligare lärandemål som hanterar relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet skrivs fram i kurser i såväl verksamhetsförlagd som högskoleförlagd utbildning.

Bedömargruppen menar utifrån bedömningsunderlagen att utbildningen inte säkerställer i tillräcklig grad att studenterna har kännedom om vetenskapsteori och forskningsmetoder. Samtidigt menar bedömargruppen att det är rimligt att anta att det påbörjade utvecklingsarbetet för att tydliggöra bedömningskriterierna har förutsättningar att på sikt påverka måluppfyllelsen i de självständiga arbetena positivt. Bedömargruppen rekommenderar därför att lärosätet fortsätter arbetet med att definiera vad som krävs för att bli godkänd och därigenom säkerställa att studenterna har utvecklat kunskap och förståelse enligt examensmålet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Av självvärderingen framgår att det finns kurser som möjliggör för studenterna att granska egna och andras texter, forskningsresultat och den praktik de möter på fältet. Till exempel beskriver lärosätet kursmål som handlar om studenternas förmåga att reflektera, analysera, tolka och kritiskt granska. Studenterna ska också reflektera över professionen, använda ett vetenskapligt förhållningssätt för att utveckla verksamheten och kunna identifiera utvecklingsbehov i förskoleverksamheten. Ett gott exempel på utformning och genomförande som rör kunskapsutveckling inom yrkesområdet är en uppgift där studenterna skriver en plan för ett utvecklingsprojekt under den verksamhetsförlagda utbildningen på den egna förskolan.

I likhet med examensmålen för kunskapsformen Kunskap och förståelse anser bedömargruppen att examensmålet inte säkerställs. Det framgår inte av självvärderingen i vilken grad lärosätet säkerställer att studenterna har utvecklat färdighet och förmåga enligt examensmålet. Dessutom visar nästan hälften av de självständiga arbetena brister inom kritisk reflektion och analys. Det framkommer ingen annan form av examination i det samlade underlaget som visar att utbildningen säkerställer studenternas färdigheter och förmågor. Kursmålen beskriver i viss mån vilka färdigheter och förmågor som studenterna förväntas utveckla, men det är oklart vilken förmåga som bedöms som tillräcklig eller inte. Studenterna ska till exempel visa förmåga att analysera, men det framgår inte hur en godkänd analys ska se ut. Underlaget möjliggör därför inte för bedömargruppen att kunna avgöra om utbildningen säkerställer studenternas färdigheter och förmågor.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet har identifierat ett utvecklingsområde som innebär att konkretisera hur teori och praktik integreras. Integreringsarbetet har resulterat i tydligare bedömningskriterier vid besök i den verksamhetsförlagda utbildningen och för handledare. Lärosätet har också upptäckt att studenterna har svårt att tillämpa teoretiska utgångspunkter i analysarbetet, vilket har lett till insatser i form av extra återkoppling, workshops och föreläsningar i ett flertal kurser. Bedömargruppen instämmer i att detta är ett utvecklingsområde som behöver fortsatt arbete för att säkerställa måluppfyllelsen. Dessutom vill bedömargruppen lyfta behovet av extrainsatser för att utveckla studenternas förmåga att göra analyser, eftersom det syns i de självständiga arbetena att många studenter har svårt med detta.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen beskriver lärosätet kursmål från fem kurser som rimmar med examensmålet, det vill säga kurser som behandlar färdigheter som relaterar till att etablera kontakt med barn, till undervisning, samspel med barn utifrån ett matematiskt innehåll och till att självständigt välja innehåll, arbetssätt och metoder för undervisning och verksamhetsutveckling i förskolan. Under högskoleförlagda kurser får studenterna träna på förmågor i linje med examensmålet genom gestaltning och genom att reflektera över olika fall, men examensmålet bedöms främst under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Under VFU-kurserna får studenterna många tillfällen att öva sig i att undervisa och göra medvetna didaktiska val.

När det gäller att säkerställa förmågorna som definieras i detta examensmål skriver lärosätet i självvärderingen fram kriterier för bedömning på ett mer tydligt sätt än för tidigare examensmål. Bedömargruppen menar att det utvecklingsarbete med konstruktiv länkning mellan examensmål, kursmål, aktiviteter och examination som lärosätet har beskrivit som slutfört inom VFU också har gett utslag här. Studenterna ska visa färdigheter i att etablera kontakt med barn och vuxna, kunna samverka med barn och vuxna i förskola och förskoleklass utifrån ett språkligt ämnesinnehåll, kunna samspela med barn, elever och vuxna i förskola och förskoleklass utifrån ett matematiskt ämnesinnehåll, och självständigt kunna välja innehåll, arbetssätt och metoder för undervisning och verksamhetsutveckling i förskolan. Naturvetenskap, språk och matematik lyfts fram inom kursmålen.

Ett gott exempel på en aktivitet är studenternas arbete med boksamtal. Boksamtalen förbereds teoretiskt under en högskoleförlagd kurs och utförs sedan praktiskt under VFU:n. Ett annat exempel som beskrivs i självvärderingen är att studenterna planerar och genomför en aktivitet om biologisk mångfald med studiekamraterna som agerar fiktiv barngrupp. Dessa aktiviteter visar att studenterna får möjligheter att öva på färdigheter och förmågor även i de högskoleförlagda kurserna.

Det bedömningsunderlag som handledaren använder under VFU:n består enligt självvärderingen av en bedömningsmatris med tydliga bedömningskriterier inom tre områden: reflektions- och analysförmåga, didaktisk kompetens samt kommunikation och demokratiskt ledarskap. Efter varje genomförd undervisning utvärderar studenterna undervisningen tillsammans med sina handledare och drar slutsatser om hur aktiviteten skulle kunna utvecklas eller genomföras på ett annat sätt. Bedömningsmatrisen gör det tydligt både för lärare och för studenter vilka färdigheter och förmågor som ska bedömas, vilket också säkrar att studenterna har nått examensmålets innehåll.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

I självvärderingen beskriver lärosätet en progression i studenternas färdighet och förmåga att undervisa och bedriva verksamhet i förskolan. Det finns också en progressionsplan för den verksamhetsförlagda utbildningen. I flera kurser finns kursmål som går i linje med examensmålet: att kunna planera, genomföra och utvärdera verksamheten, att kunna analysera undervisning och att kunna analysera hur man kan främja alla förskolebarns förutsättningar att utvecklas. Studenterna examineras på olika sätt, till exempel genom att de skriftligt beskriver hur de har genomfört sin undervisning och de överväganden de har gjort under genomförandet. Studenterna ska också analysera och utvärdera planeringen och den genomförda undervisningen. Att studenterna visar färdighet och förmåga säkras genom bedömningskriterier som innebär att det i redovisningen ska framgå om studenterna anser att syftet uppnåddes eller inte. Studenterna ska också ge en förklaring av utfallet. Alltså ska studenterna visa på självreflektion och ett kritiskt förhållningssätt till den egna förmågan.

Genomförandet visar på varierande aktiviteter. Studenterna observerar samspelssituationer mellan barn, analyserar situationerna och planerar och genomför undervisning utifrån analyserna. Studenterna genomför också samtal om barns utveckling och behov. Vidare granskar de om förskolans arbete har en helhetssyn på barnet, och ger förslag på hur de själva kan arbeta utifrån en sådan helhetssyn. Studenterna får en mängd tillfällen att utveckla förmågan att självständigt planera, men det framgår inte tydligt om det också finns möjligheter att utveckla förmågan att planera tillsammans med andra utöver den egna handledaren.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

I flera kurser finns kursmål som går i linje med examensmålet. Exempel på detta är kurser där målet är att studenterna ska visa grundläggande kunskaper om barns rättigheter och etik i det pedagogiska arbetet, visa kunskaper om och reflektera över förskolans värdegrundsarbete, kunna problematisera utifrån ett genusperspektiv, kunna identifiera konflikter och kränkningar samt föreslå strategier för att hantera och motverka dem. Kurserna innehåller vetenskaplig litteratur som behandlar områdena i examensmålet. I en kurs ska studenterna i en skriftlig uppgift redogöra för vilken betydelse social klass, etnicitet och kön kan ha för barns villkor i förskolan. Kriterierna för godkänt betyg är att studenterna kan göra egna analyser av hur förskollärarrollen kan påverka det som studenterna redogör för i uppgiften. Studenterna ska också kunna identifiera en kränkning och kunna föreslå strategier för att motverka den. Studenterna observerar vidare samspelssituationer, som sedan analyseras utifrån aspekterna genus, inflytande, delaktighet, jämställdhet och jämlikhet. Hållbar utveckling beskrivs som innehåll i en kurs och examineras och säkerställs genom tydliga bedömningskriterier.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Utbildningen har ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Studenterna får möjlighet att kritiskt granska förskolans verksamhet och sin egen roll i förhållande till genus, social klass och etnicitet. Studenterna använder också observationer av samspelssituationer för att planera undervisningen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I en kurs medvetandegörs studenterna om ojämlikhetsstrukturer, och de förbereds för att kunna motverka ojämlikhet och andra maktordningar. Studenterna ska bland annat kunna redogöra för möjliga förklaringar till varför gemenskap och utanförskap skapas, men de ska också kunna kritiskt granska sitt eget förhållningssätt utifrån ett likvärdighetsperspektiv.

Jämställdhetsperspektivet finns även med på en strukturell nivå genom att det pågår ett projekt för att öka andelen män på utbildningen. I projektet vill lärosätet synliggöra att förskolläraryrket är möjligt för både män och kvinnor. Lärosätet som helhet arbetar dessutom med jämställdhetsintegrering på ett systematiskt sätt på alla nivåer i verksamheten. Det gör att bedömargruppen anser att lärosätet såväl beaktar som kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen. Som resultat har handlingsplaner upprättats vilket bland annat innebär att samtliga salstentor nu bedöms anonymt. Lärosätet har också anordnat pedagogiska dagar om värdegrundsfrågor och normkritik. Ytterligare en kurs för personalen om normkritik är på gång. I förlängningen bedöms innehållet i de pedagogiska dagarna påverka innehållet i utbildningen, och bedömargruppen vill därför lyfta detta som ett gott exempel.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur utbildningen följs upp systematiskt, bland annat genom programrådets funktion och arbete och genom kvalitetskonferenser och kollegial granskning av lärarutbildningarnas kurser. Ett särskilt kvalitetsprogram ska säkra kvaliteten inom samtliga kurser och program. Det finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan kursansvarig, examinator, programansvarig, utbildningsledare för den verksamhetsförlagda utbildningen, programrådsordförande, utvecklingsledare, avdelningschefer med flera. De olika aktörerna träffas kontinuerligt för att få en ändamålsenlig styrning av utbildningarna. Till varje kurs skrivs ett kurs-PM med innehåll, upplägg, examinationsuppgifter och betygskriterier. Syftet är att skapa transparens i studenternas förväntningar. Varje kurs följs upp genom en kollegial granskning där lärarna granskar varandras kurser och dokumenterar granskningen i en kursrapport. Rapporterna lämnas sedan till programrådet och prefekten, och resultatet påverkar de terminsvisa kvalitetskonferenserna.

Under lärosätesintervjuerna framgick det att lärosätet genomlyser kurserna utifrån en utvald aspekt, och vid den senaste genomgången var aspekten "bedömning". Bedömargruppen har redan identifierat just bedömningar och bedömningskriterier som en svaghet utifrån beskrivningen i självvärderingen. Att lärosätet har identifierat bedömning som ett utvecklingsområde anses därför som mycket relevant och bedömargruppen menar att det kan bidra till att säkerställa kvaliteten på utbildningen framöver. Exempel på andra utvecklingsområden som lärosätet ser är kvalitetsgranskning av examinationer, vetenskaplig progression, forskningsanknytning och digitalisering. Kvaliteten på de självständiga arbetena är också ett utvecklingsområde, vilket går väl i linje med bedömargruppens granskning av ett urval av självständiga arbeten.

Resultaten från till exempel de kursvärderingar som studenterna gör återkopplas via en lärplattform. Både de studenter som har avslutat kursen och de som ska påbörja den får ta del av resultaten. Det är programrådet som har hand om kurs- och programrapporterna. Rapporterna lämnas sedan till prefekten, men det framgår inte vilka fler intressenter som får dem. Lärosätet ser det som ett utvecklingsområde att fler intressenter får ta del av kurs- och programrapporterna, något som bedömargruppen instämmer i.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Som ett led i arbetet med att utveckla utbildningen gör lärosätet genomströmningsanalyser på kurs- och programnivå. Analyserna fokuserar på hur många studenter som har påbörjat och fått godkänt resultat på kurserna. Man undersöker då bland annat vilka kurser studenterna har mest problem med, vilket bedömargruppen menar är en styrka. De flesta avhoppen sker under den första terminen. Under intervjuerna framkom att lärosätet kommer att intervjua de sökande som antingen har tackat nej eller hoppat av under första terminen. Detta ska lärosätet göra för att fördjupa analysen av orsakerna bakom avhoppen. Kvarvaron för läsår två är i nivå med riket i övrigt.

Genomströmningsanalysen har bland annat resulterat i att lärosätet har identifierat ett behov av att hjälpa studenterna med det vetenskapliga förhållningssättet och det vetenskapliga skrivandet. Därför har man satt in stöd via Språk- och textcentrum, Mattejouren och andra undervisningsinsatser. Satsningen på att utveckla studenternas vetenskapliga förhållningssätt och skrivande är ny, och det finns ännu inga resultat som visar hur satsningen har fallit ut. Vidare har lärosätet tagit fram en progressionsplan för att kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätet har också satt in särskilda resurser för att stötta studenter med funktionsnedsättningar.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Bedömargruppens bedömning utifrån det sammantagna underlaget är att lärosätet möjliggör men inte säkerställer att studenterna når examensmålen för kunskap och förståelse inom det förskolepedagogiska området och ämnesområdet respektive inom aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Lärosätet behöver genomföra de utvecklingsarbeten och åtgärder som lärosätet har beskrivit i självvärderingen och i intervjuerna för att säkerställa studenternas kunskaper framöver. Utvecklingsarbetena handlar bland annat om att höja kvaliteten på de självständiga arbetena. Bedömargruppen noterar bristande kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsområde i arbetena, och ser att studenterna blandar ihop forskning med populärvetenskapliga texter och policydokument. Dessutom har flera arbeten svag metodbeskrivning, använder en metod som inte är relevant för att besvara frågeställningen och bristande resonemang om vetenskapsteori.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga möjliggör utbildningen studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera, granska och reflektera över egna och andras forskningsresultat. Förmågan säkerställs dock inte. De självständiga arbetena visar att studenterna har svårt att genomföra djupare analyser och använda dessa för kunskapsutveckling.

När det gäller examensmålen om att tillämpa förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik samt när det gäller examensmålet om förmågan att planera, genomföra och utveckla undervisning är bedömningen att utbildningen både möjliggör och säkerställer måluppfyllelsen. Bedömargruppen menar att det utvecklingsarbete med konstruktiv länkning mellan examensmål, kursmål, aktiviteter och examination som lärosätet beskriver som slutfört inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) också har gett utslag här. Lärosätet har även arbetat fram tydligare bedömningskriterier inom VFU:n som nu finns i en bedömningsmatris. Bedömargruppen vill lyfta fram följande utvecklingsarbeten som viktiga för att hålla en hög kvalitet på utbildningen: utvecklingsarbete med konstruktiv länkning mellan kursinnehåll, kursmål och examination inklusive tydliga bedömningskriterier, kvalitetsgranskning av examinationer, moment för att utveckla studenternas akademiska skrivande, och lärarnas kunskaper inom kvantitativa och kvalitativa metoder.

Inom examensmålet för kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms lärosätet möjliggöra och säkerställa studenternas förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Det finns kurser där målet är att studenterna ska visa grundläggande kunskaper om barns rättigheter och etik i det pedagogiska arbetet, visa kunskaper om och reflektera över förskolans värdegrundsarbete, kunna problematisera utifrån ett genusperspektiv, och kunna identifiera konflikter och kränkningar samt föreslå strategier för att hantera och motverka dem. Det finns också tydliga bedömningskriterier som säkerställer att studenterna har utvecklat värderingsförmåga och förhållningssätt i linje med examensmålets innehåll.

Utbildningens innehåll, utformning och genomförande beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv. Lärosätet som helhet arbetar med jämställdhetsintegrering på ett systematiskt sätt på alla nivåer i verksamheten, vilket ger avtryck också i förskollärarutbildningen. Lärosätet har till exempel upprättat handlingsplaner som bland annat innebär att samtliga salstentor nu bedöms anonymt. Lärosätet har också anordnat pedagogiska dagar för anställda om värdegrundsfrågor och normkritik. En till kurs för personalen om normkritik är på gång. I förlängningen bedöms innehållet i de pedagogiska dagarna påverka innehållet i utbildningen, och bedömargruppen vill därför lyfta detta som ett gott exempel.

Inom bedömningsområdet Uppföljning, åtgärder och återkoppling menar bedömargruppen att det finns ett tillfredsställande kvalitetsarbete där lärosätet arbetar systematiskt och på så vis kan upptäcka svagheter. När lärosätet identifierar en svaghet sätter man igång ett utvecklingsarbete för att utveckla utbildningen eller lärarnas kunskaper. Resultat och åtgärder återkopplas till berörda intressenter, men bedömargruppen noterar att återkopplingen kan förtydligas vilket lärosätet också arbetar med.