Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Utifrån ett helhetsperspektiv gör bedömargruppen bedömningen att utbildningen både möjliggör och säkerställer måluppfyllelse av examensmålet. Lärosätet presenterar moment som är relevanta för examensmålet och beskriver på vilket sätt dessa genomförs. De exempel som presenteras i självvärderingen belyser såväl teoretiska som praktiska examinationsformer. Vid intervjun framkom också hur examinationerna, till exempel seminarier och gestaltning i grupparbeten, utformas för distansstudenterna.

De självständiga arbetena visar att studenterna har god kunskap inom det ämne som det självständiga arbetet behandlar inom det förskolepedagogiska området. De självständiga arbetena visar också att studenterna har god kännedom om aktuellt forskningsarbete. På liknande sätt stärks också säkerställandet av att det vid intervjuerna framkom att lärosätet arbetar strukturerat med att länka samman examensmål, kursmål, aktiviteter, examination och bedömning. Vid intervjutillfället beskrev lärosätet att lärarlag och kursansvarig har betygskonferenser, och att man samlas för att gemensamt diskutera examinationsuppgifters innehåll och lägstanivå utifrån betygskriterier. Det framkom också vid intervjun att en utbildningsledare följer vad som händer i kurserna. Vidare framkom att examinatorer erbjuds att gå en examinatorskurs.

Bedömargruppen ser lärosätets strukturerade arbete som en styrka, men vill lyfta fram att lärosätet, förutom att göra det möjligt för studenterna att nå målen, också behöver utveckla sättet att tala och skriva om examinationer och bedömningar av examinationsuppgifter som ett säkerställande att studenterna når målen. Ett tydligare resonemang från lärarna om vad det innebär att säkerställa kunskaper kan också bidra till en större förståelse hos studenter när det gäller rättvis, likvärdig och rättssäker bedömning. Bedömargruppen vill också peka på ett utvecklingsområde inom progressionen mellan de lärandemål som presenteras under examensmål 1 i självvärderingen. Här beskriver lärosätet att den första nivån är "redogöra för". De följande nivåerna är "förklara" och "beskriva", men den sista kursen innefattar "redogöra" igen. Det framkommer inte i nuvarande formuleringar på vilket sätt detta är en progression.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

I självvärderingen framkommer självkritiskt att forskningsmetoder behandlas svagt i utbildningen när det gäller studenternas egen tillämpning av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Lärosätet ger exempel på hur studenterna i dagsläget får möjlighet att öva på kvalitativ och kvantitativ analys genom att observera och analysera barns förändringar av miljöer vid lek, och genom att i en workshop samla in data i form av egna utsagor som sedan bearbetas analytiskt.

Lärosätet anger att progression som bidrar till utveckling av ett vetenskapligt förhållningssätt behöver synliggöras för studenterna. Det finns också ett pågående arbete med att tydliggöra denna progression rent konkret i programhandboken. Lärosätet planerar även för att utveckla övningar som hjälper studenterna att förstå kvalitativ analys, samt för att rekrytera lärare med kunskap i analys av enkätdata. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att fortsätta utveckla detta arbete för att på så sätt erbjuda studenterna större möjlighet att nå målet.

I cirka hälften av de självständiga arbeten som bedömargruppen har bedömt visar inte studenterna kännedom om kvalitativ och kvantitativ metod. När det gäller vetenskapsteori är bedömningen att knappt hälften av de självständiga arbetena visar att studenterna har sådan kännedom. Bedömningen överensstämmer med lärosätets bild eftersom man i självvärderingen uppmärksammar att vetenskapsteori och forskningsmetoder är utmaningar för studenterna. Det är också positivt att behovet av lärare med kvantitativa kunskaper lyfts fram och att det finns planer för att engagera lärare med denna kompetens.

Bedömargruppen bedömer utifrån detta att lärosätet i dagsläget inte möjliggör och inte säkerställer att studenterna har kännedom om kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om vetenskapsteori. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet har uppmärksammat utvecklingsområdet kring studenternas egen tillämpning av både kvantitativ och kvalitativ metod samt progression, lärandeaktiviteter och examination riktat mot vetenskapliga forskningsmetoder. Bedömargruppen anser dock att det är nödvändigt att lärosätet fortsätter att utveckla arbetet med forskningsmetoder, och vill här också lägga till vikten av att utveckla arbetet med vetenskapsteori i utbildningen.

Arbetet med att möjliggöra och säkerställa studenternas kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet lyfts inte i självvärderingen. Vid intervjuerna redogjorde dock lärosätet för hur man arbetar med att göra det möjligt för studenterna att få kännedom om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Några av de självständiga arbetena har också bedömts visa på kännedom om denna relation. Bedömargruppen ser det ändå som nödvändigt att lärosätet fortsätter arbetet med att tydliggöra vad relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan innebära utöver tolkningen att det är att kunna koppla samman teori och praktik.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen beskriver lärosätet tydligt flera kursers relevanta innehåll. Lärosätet beskriver också progressionen mellan kurser som riktas mot studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat. Sammantaget visar lärosätet i sin självvärdering hur kurserna möjliggör att studenterna kan tillägna sig förmåga att kritiskt och delvis också självständigt tillvarata, systematisera, granska och reflektera över andras erfarenheter. Den del av målet som fokuserar på egna erfarenheter samt relevanta forskningsresultat framkommer dock inte lika tydligt i självvärderingens presentation.

Lärosätet beskriver också hur man säkerställer att studenterna har kunskaper genom att ge exempel på en examinationsuppgift. I uppgiften ska studenterna kunna tolka och systematisera ett samtal med barn med hjälp av ett teoretiskt tolkningsverktyg. Majoriteten av de självständiga arbetena visar att lärosätet säkerställer att studenterna har de förmågor som förväntas i examensmålet.

Lärosätet beskriver att yrkesrelevansen, det vill säga att studenter ska kunna bidra till utveckling av yrkesverksamhet och till yrkesområdets kunskapsutveckling, främst framkommer i de självständiga arbetena. Trots att detta innehåll delvis framkom på ett positivt sätt vid intervjun vill bedömargruppen här påtala att dessa delar även bör lyftas fram formellt tidigare i utbildningen. Granskningen av de självständiga arbetena visar dessutom att flera av arbetena har en normativ utgångspunkt och saknar ett kritiskt förhållningssätt samt en tydlig diskussion om hur det självständiga arbetet bidrar till yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen, även om de flesta av arbetena i övrigt visar på god målluppfyllelse.. Ett utvecklingsområde som framkommer i läsningen av självvärderingen är därmed behovet av att synliggöra yrkesrelevansen i lärandemål, lärandeaktiviteter och examination genom hela utbildningen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur man erbjuder ett innehåll i utbildningen som bidrar till att förbereda studenterna för att planera ämnesinriktad undervisning under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Lärosätet beskriver också att innehållet ger studenterna förutsättningar att tillämpa ämnesdidaktik. Denna presentation visar att lärosätet utformar och genomför sin utbildning så att det blir möjligt för studenterna att visa förmåga att tillämpa den ämnesdidaktik som krävs för yrket.

De mål som exemplifieras i självvärderingen handlar främst om ämnesdidaktik och ämneskunskaper, vilket innebär att förskoledidaktik, metodik och det förskolepedagogiska området hamnar i bakgrunden. Vid intervjuerna kompletterades dock denna bild av innehållet och goda exempel på kunskaper inom det förskolepedagogiska området framkom tydligt.

En styrka i utbildningen är den tydliga och väl genomtänkta progression som framkommer av beskrivningen av utbildningens upplägg riktat mot det aktuella examensmålet. Bedömargruppen vill däremot betona att erbjuda studenterna möjlighet att tillämpa inte är detsamma som att säkerställa att studenterna visar förmåga att tillämpa. Lärosätet erbjuder exkursion, laboration och muntliga seminarier. Dessa moment beskrivs som examinerande, men det är otydligt på vilket sätt lärosätet säkerställer att studenterna visar förmåga att tillämpa det som förväntas i detta mål.

Bedömargruppen anser att rutiner och struktur för säkerställande beskrevs vid intervjuerna på ett sådant sätt att det blir rimligt att anta att målet säkerställs. I självvärderingen presenteras dock målet främst som en del i studenternas möjlighet att lära sig att tillämpa kunskaper, och de examinationer som lärosätet redogör för blir inte specifikt kopplade till kriterier som bedömer tillämpning.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur utbildningen ger studenterna möjlighet att visa de färdigheter och förmågor som förväntas i det aktuella examensmålet. Lärosätet exemplifierar detta genom att beskriva ett moment som kräver såväl egen som gemensam reflektion, planering, genomförande, utvärdering och utveckling. I detta moment får studenterna bland annat stöd av lokala lärarutbildare både före och under perioder av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), samt stöd av den dagliga loggbok som bland annat är underlag för reflektion. Loggboken, som har observationsfokus för reflektion och utvärdering, ligger till grund för trepartssamtal och VFU-rapport. Genom att skriva loggbok över praktiska erfarenheter ökar studenternas möjlighet till reflektion och utvärdering under utbildningen. Loggboken kan även ge möjlighet till reflektion och utvärdering i arbetslivet när förskolläraren ska ta ställning till hur innehållet i arbetet ska planeras, genomföras och utvecklas för att möta varje barns lärande och utveckling samt möta de krav och förväntningar som ställs på förskolan. Studenterna får även specifika uppgifter som handlar om att planera och genomföra aktiviteter som sedan ska utvärderas. Det ger studenterna möjlighet att utveckla förmågor som är relevanta för målet. Bedömargruppen vill i detta sammanhang lyfta fram den tydliga och även här väl genomtänkta progression som framkommer i den VFU-relaterade matrisen.

Lärosätet beskriver inte närmare i självvärderingen hur utbildningen säkerställer studenternas förväntade färdigheter och förmågor. Dock framkom bedömningsprocessen och även vem som gör dessa bedömningar tydligt under intervjuerna. Det är därför rimligt att anta att denna process säkerställer att studenterna har förväntade förmågor och färdigheter.

Som en god utvecklingsmöjlighet att arbeta vidare med vill bedömargruppen lyfta självvärderingens beskrivning av påbörjade diskussioner för att utveckla arbetet med förskolans systematiska kvalitetsarbete.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Det som framkommer i självvärderingen för detta mål handlar till stora delar om hur lärosätet gör det möjligt för studenterna att få förmåga att göra bedömningar utifrån barnkonventionen, värdegrunden och barns rättigheter. Det bedömer bedömargruppen att utbildningen gör med god progression. Självvärderingen innehåller flera goda exempel på hur utbildningen är utformad för att göra det möjligt för studenterna att visa förmåga att göra bedömningar som särskilt beaktar barns rättigheter.

Hur lärosätet säkerställer att studenterna har de förmågor som förväntas vid examen tydliggjordes under intervjuerna, det vill säga hur arbetet med kedjan som håller samman kursmål, innehåll och kriterier struktureras. Vid intervjun gav också lärosätet exempel på hur arbetet med betygskriterier och hur diskussioner under gemensamma möten går till. Sammantaget visar lärosätet på detta sätt hur utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter och som särskilt beaktar de mänskliga rättigheterna och barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Det framgår relativt samstämmigt av självvärderingen och intervjun att ett vidare utvecklingsområde för lärosätet är att på ett mer uttalat sätt lyfta fram hållbar utveckling i utbildningens utformning och genomförande. När det gäller hållbar utveckling är det främst social hållbarhet som lyfts fram i självvärderingen, och då genom att lärosätet beskriver hur man möjliggör för studenterna att nå målet. Det innebär att den ekonomiska och den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling saknas i presentationen. Lärosätet har påbörjat ett arbete där man lyfter fram vikten av att synliggöra hållbar utveckling i kursplaner och i undervisning. Arbetet innefattar att ta fram en vägledning för att stödja kursansvariga lärare och examinatorer när de planerar och utformar kurser. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet arbetar vidare med detta utvecklingsområde så att alla dimensioner av hållbar utveckling införlivas i hela utbildningen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömningen är att ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Detta grundar sig dock främst på att lärosätet planerar för att inom en snar framtid tydliggöra jämställdhet på ett mer stringent sätt än vad som görs i dagsläget. Det som lärosätet presenterar i självvärderingen är att utbildningen ser jämställdhet som ett viktigt innehåll och att man tar upp jämställdhet i vissa delar av kurserna. Beskrivningarna av uppgifter och mål tenderar att bli vaga. Det är dock en styrka att lärosätet är medvetet om bristerna, och det finns en åtgärdsplan.

Vid intervjutillfället styrktes det ytterligare att arbetet med jämställdhet är ett prioriterat område, både övergripande vid lärosätet och specifikt i utbildningen. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet satsar på jämställdhet som ett särskilt prioriterat område utifrån de planer som beskrivs i självvärderingen. I detta arbete behöver också hela kedjan synliggöras så att utbildningen säkerställer att studenterna har didaktiska kunskaper om undervisning ur ett jämställdhetsperspektiv vid examen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det framgår av lärosätets beskrivning att det sker ett systematiskt utvärderings- och utvecklingsarbete internt. Uppföljningen av utbildningens utformning och genomförande bedöms fungera mycket väl i relation till målen inom samtliga kunskapsområden. Utbildningsledarkollegiet verkar för att följa upp, åtgärda och utveckla de olika utbildningarna, och förskollärarutbildningen har ett programkollegium för lärare och examinatorer som behandlar aktuella frågor om utbildning, samverkan och forskning. Kontinuerliga möten samt lärplattformen Blackboard är grundläggande för detta systematiska kvalitetssäkringsarbete. Det finns därmed en systematik i uppföljningsprocessen, med återkommande utvärderingar av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och en cykel för kursvärderingsprocesser. Självvärderingen ger intrycket av att lärosätet ser kvalitetsutveckling som en viktig fråga.

Det finns utvecklade system både för webbaserade och muntliga kursvärderingar. Enkäter ligger till grund för kvalitetsutveckling, både för kurser och för VFU. Lärosätets uppföljnings- och återkopplingsrutiner för VFU bidrar till att utveckla samverkan och kvalitet. Tidigare kursvärderingar och eventuella åtgärder är tillgängliga för studenterna vid kursstart och lärosätet återkopplar kursvärderingarna till studenterna via e-post. Lärosätet har vidtagit åtgärder för sådant som visar sig vara problem, till exempel problemen med att få svar på webbenkäter.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

I självvärderingen beskriver lärosätet att man har påbörjat ett särskilt utvecklingsarbete för samtliga lärarutbildningar. I detta är ökad genomströmning en del av det som lärosätet arbetar med. Arbetet påbörjades 2017 och vissa åtgärder är redan genomförda. Lärosätet redovisar en ambitiös insats och arbetar aktivt med detta utvecklingsarbete, som har generat utvecklade programintroduktioner, en handbok för programstudenter, en policy för kursvärderingsarbetet och ett strukturerat arbetssätt för validering. Arbetet har också lett till att man tidigt har kontaktat studenter med otillräckliga studieresultat från termin ett. Utbildningsledaren följer upp studenter med rester och planerar en individuell studiegång (ISG). Studenter med behov av särskilt pedagogiskt stöd informeras om lärosätets stödfunktioner och studenterna erbjuds fem examinationstillfällen. Kvarvaron för läsår två är i nivå med riket i övrigt.

När det gäller problemet med att studenter inte kommer på icke-examinerande föreläsningar eller seminarier, och får sämre studieresultat som följd, rekommenderar bedömargruppen att lärosätet fortsätter arbetet med åtgärder för genomströmning. Det arbetet bidrar till att tydligare väva samman föreläsningarnas innehåll med seminarier, examinerande uppgifter och bedömningen av uppgifter, så att kursinnehållet ses som relevant av studenterna.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse möjliggör och säkerställer utbildningen genom utformning, genomförande och examination att studenterna vid examen visar erforderliga kunskaper inom det förskolepedagogiska området, i ämnesområden, i ämnesdidaktik och förskoledidaktik samt om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Trots viss problematik i målformuleringarna under detta lärandemål anser bedömarna att progressionen är väl genomtänkt utifrån nivåerna grundlägga, befästa och fördjupa, och bedömargruppen ser lärosätets strukturerade arbete med denna aspekt av utbildningen som en styrka.

Utbildningen möjliggör däremot inte och säkerställer inte att studenterna har kännedom om vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vid examen. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet har uppmärksammat utvecklingsområdet kring studenternas egen tillämpning av både kvantitativ och kvalitativ metod samt progression, lärandeaktiviteter och examination riktat mot vetenskapliga forskningsmetoder. Bedömargruppen vill dock betona nödvändigheten av att lärosätet fortsätter att utveckla arbetet med forskningsmetoder och vetenskapsteori i utbildningen. Det är också ett viktigt utvecklingsområde för lärosätet att i utbildningen tydliggöra vad relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan innebära utöver att kunna koppla samman teori och praktik.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga möjliggör och säkerställer utbildningen genom utformning, genomförande och examination att studenterna vid examen har uppnått samtliga mål. Studenterna ges möjlighet att tillägna sig förmåga att kritiskt och delvis också självständigt tillvarata, systematisera, granska och reflektera över andras erfarenheter. Den del av målet som fokuserar på egna erfarenheter samt relevanta forskningsresultat bör dock enligt bedömargruppen tydliggöras i utbildningen. Vidare utvecklar studenterna sin förmåga att tillämpa den ämnesdidaktik som krävs för yrket. Bedömargruppen anser dock att lärosätet behöver stärka studenternas förmåga att kritiskt och självständigt bearbeta erfarenheter och forskningsresultat med syfte att bidra till utveckling av yrket och till kunskapsutvecklingen. Studenterna tränas också i att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla sin undervisning. Bedömargruppen vill i detta sammanhang lyfta fram som en styrka den tydliga och genomtänkta progression som framkommer i utbildningens VFU-relaterade matris.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt möjliggör och säkerställer utbildningen i synnerhet att studenterna att utvecklar förmåga att göra bedömningar utifrån barnkonventionen, värdegrunden och barns rättigheter. Examensmålet som behandlar hållbar utveckling behöver däremot stärkas och synliggöras i utbildningen. Det gäller både i utbildningen och som ett didaktiskt perspektiv i förskolans verksamhet. I fråga om hållbar utveckling ser därför bedömargruppen som ett utvecklingsområde att lärosätet fortsätter sitt påbörjade arbete med att synliggöra samtliga dimensioner av hållbar utveckling i kursplaner och i undervisning och vill lyfta fram som ett gott exempel på detta den vägledning som tas fram för att stödja kursansvariga lärare och examinatorer i deras kursplanering.

Utbildningen säkerställer att ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Utbildningen säkerställer också att studenterna vid examen visar förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Även om jämställdhetsperspektivet bedöms som något otydligt i dagsläget finns planer vid lärosätet för hur detta ska åtgärdas. Bedömargruppen ser detta som positivt och uppmuntrar lärosätet att fortsätta stärka jämställdhetsperspektivet i utbildningen.

Utbildningen följs upp systematiskt och bedömargruppen vill lyfta fram som ett gott exempel lärosätets tydliga och systematiska utvärderings- och uppföljningsprocess, kopplad till kvalitetsutvecklingsmål. Resultaten av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling. och återkoppling sker till relevanta intressenter. Utbildningens utformning och genomförande främjar studenternas lärande och erbjuder studenterna en aktiv roll i lärandeprocesserna. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Till detta bidrar lärosätets studentnära perspektiv där studenterna blir sedda och hörda.

Bedömargruppen vill lyfta fram som ett övergripande utvecklingsområde för utbildningen som helhet att lärosätet bör ha ett fortsatt fokus på att tydliggöra sambanden mellan examensmål, kursmål, innehåll, examination och bedömning och genom hela utbildningen synliggöra yrkesrelevansen. Lärosätet behöver enligt bedömargruppen också fortsätta att utveckla arbetet med att få studenterna mer delaktiga i den vetenskapliga utbildningsmiljön.