Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Självvärderingen beskriver en variation av undervisningsformer som inbegriper reflekterande moment såsom kamratrespons, vilket ger studenterna möjlighet att fördjupa kunskaperna inom det förskolepedagogiska området. Det finns goda exempel på progression och lärosätet beskriver hur ett lärandemål för en kurs, genom utformning av kursmoment, genomförande och examination ger studenterna möjlighet att uppfylla examensmålet för utbildningen. Lärosätet ger exempel på undervisning i form av föreläsningar, litteraturseminarier och workshops med fokus på att stötta barns kommunikativa litteracitet samt skriv- och läslärande. Vidare genomför studenterna en fältstudie som bidrar till att konkretisera lärandemålet. Kursen examineras genom individuell skriftlig hemtentamen. Hemtentamens utgångspunkt är analysen av fältstudien, som har genomförts med stöd av teori och formativ kamratrespons. Lärandemålet konkretiseras genom betygskriterier där studenterna till exempel ska kunna använda och visa att de har förstått flera av kursens centrala begrepp. Andra exempel på betygskriterier som säkerställer måluppfyllelse är att studenterna beskriver och värderar hur den fysiska miljön på förskolan ser ut, samt vad i miljön som kan utmana barnen i deras lärande när det gäller språkutveckling. Studenterna ger även förbättringsförslag med stöd i kurslitteraturen.

Däremot råder det en ojämnhet mellan kurserna i hur lärandemålen formuleras och i hur progressionen framträder. Bland annat definieras måluppfyllelse med att "redogöra för" på alla tre progressionsnivåer. Även om det finns flera goda exempel på länkning mellan mål, genomförande och examination visar en del exempel i självvärderingen på denna möjliga svaghet. I intervjuerna förtydligades dock att det finns en uttalad progression med ett fördjupat innehåll och komplexitet som studenterna förväntas redogöra för. I intervjun hänvisade man även till studiehandledningar och en bilaga som ett återkommande dokument man har arbetat med under en längre tid och som konkretiserar och synliggör progressionslinjer i utbildningens lärandemål för både lärare och studenter. Detta ser bedömargruppen som ett gott exempel på att studenterna får möjlighet att förstå förväntningar och målsättningar i kurser och i utbildningen som helhet.

Utbildningens utformning gör att studenterna först möter det förskolepedagogiska området mer allmänt, sedan läser ämnesinriktade kurser och till sist självständigt fördjupar sig i det förskolepedagogiska området. Underlag för examinationerna är uppgifter som har genomförts under den verksamhetsförlagda utbildningen. I intervjuerna gavs exempel på hur studenterna tillämpar teoretisk kunskap om barns matematikutveckling i en reflektion utifrån autentiska observationer i förskolan. Uppgiften examinerar studenternas förmåga att tolka barns kunnande.

Aktuella forskningsarbeten ingår i de självständiga arbetenas litteraturöversikter. Det finns en tydlig koppling till forskningsarbete i kurserna som studenterna ska visa kännedom om, vilket i självvärderingen exemplifieras med kursinnehåll om språkutveckling. Examinationsuppgifter knyts även till pågående forskningsprojekt på lärosätet, vilket bör ses som en styrka och ett gott exempel. Utifrån detta bedöms utbildningen säkerställa att studenterna uppnår kännedom om aktuellt forskningsarbete. Studenterna får kännedom om olika utvecklingsarbeten genom att de jämför olika modeller för utvecklingsarbete och genomför ett eget utvecklingsarbete. En lärosätesintervju tydliggjorde att målet examineras i olika kurser och att kunskaperna slutligen ska tillämpas i ett eget självständigt arbete. De självständiga arbetena visar överlag att studenterna innehar kunskaperna de redogör för. Det kommer till uttryck genom en sammanhållen och välmotiverad hantering av uppsatsämnet och dess avgränsning, inklusive relationen till yrket och yrkesutövningen. Ett par självständiga arbeten visar dock brister i kunskaper om det förskolepedagogiska området. Det visar sig som bristande övergångar i redogörelserna för tidigare forskning och för hur det egna arbetet bidrar till kunskapsfältet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Lärandemålet som gäller vetenskapliga metoder konkretiseras i betygskriterier genom att studenterna till exempel ska visa att de hittar relevant statistisk information och visa att de kan redogöra för svaren på utvalda fallbeskrivningar med relevanta statistiska begrepp och vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter. Studenternas kännedom om kvantitativa och kvalitativa metoder examineras genom att de presenterar projekt muntligt respektive skriftligt genom såväl papers och posters som andra arbeten. Självvärderingen visar tillfredsställande belägg för måluppfyllelsen.

Det finns en tydlig progression i hur vetenskapsteoretiska grunder bearbetas mot allt bredare och mer tillämpbar kännedom genom utbildningen. Detta knyts även till yrkesutövningen genom kursinnehåll om aktionsforskning. Självvärderingen nämner aktionsforskningsstudier som ett exempel på utformning av innehåll och undervisning som möjliggör att studenterna uppfyller målet. Bedömargruppen anser att det är något oklart hur lärosätet tolkar "beprövad erfarenhet", och om aktionsforskning ska ses som något som representerar beprövad erfarenhet i stort. Kursen Värdering och verksamhetsutveckling ter sig dock väl utformad för att möjliggöra och säkerställa att studenterna kan relatera vetenskaplig grund till beprövade erfarenheter, bland annat genom att studenterna genomför ett eget utvecklingsarbete.

De självständiga arbetena visar generellt på en vetenskapsteoretisk medvetenhet. Empiriska undersökningar har genomförts med vetenskapliga metoder, främst kvalitativa. I de fall där brister finns handlar det om att syfte och metod inte följs åt och om att metodologiska eller teoretiska ramverk inte knyts till den undersökning som avses. Arbetenas kvalitet styrker dock bedömargruppens uppfattning att utbildningen möjliggör och även säkerställer att studenterna har kännedom om vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa metoder samt tillräcklig kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess relevans för yrkesutövningen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen har en tydlig progression i målen för självständighet och målen för att beakta egna och andras erfarenheter. I en lärosätesintervju framhölls kollegiala arbetssätt som ett genomgående moment i utbildningen, både för studenterna och lärarna, där arbetet organiseras i arbetslag. Från första terminen förväntas studenterna samarbeta kring utbildningens olika moment och uppgifter i arbetslag. Det förutsätter att studenterna övar upp förmågan att beakta och reflektera över egna och andras erfarenheter. Bedömargruppen menar dock att självvärderingen inte beskriver hur man tränar studenternas förmåga att systematiskt tillvarata erfarenheter och kunskaper (empiriska och vetenskapliga) om barns lärprocesser, det vill säga barns erfarenheter och utveckling över tid, som grund för att utveckla förskoleverksamheten och kunskapsområdet.

Ett gott exempel på hur studenterna får möjlighet att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet gavs i lärosätesintervjuerna. Förskolans praktiska verksamhet och de högskoleförlagda teoretiska studierna är länkade genom de så kallade Vi-dagarna (verksamhetsintegrerade dagar), där studenterna besöker någon övningsförskola 2-4 dagar per kurs. Vi-dagarna är länkade till kursernas lärandemål och studenterna inhämtar underlag från förskolorna som sedan kopplas direkt till kursexaminationer. Ett exempel som ges är en kurs om lek där Vi-dagarna används till fältarbete för att hämta in barns röster om och syn på lek genom olika typer av dokumentation, för att på så sätt undersöka och gestalta barnens röster. Detta mynnar ut i att studenterna skapar en lekmiljö som sedan redovisas vid en öppen konferens.

Den länkning mellan kursmål, undervisningsformer och examination som presenteras i självvärderingen ger belägg för att man både möjliggör och säkerställer att studenterna kan bidra till utveckling av yrkesverksamheten, bland annat genom uppgifter som inbegriper observation, analys och förslag på utveckling. Det självständiga arbetet säkerställer ytterligare detta mål i och med en förväntad didaktisk implikation av de studier studenterna gör. I stort sett alla självständiga arbeten som har granskats visar också på att målet uppfylls genom att de uppvisar reflektion över didaktiska

implikationer och kritiskt, självständigt reflekterande förmågor hos studenterna, vilket visar på potential att studenterna kan bidra till utveckling av sin framtida yrkesverksamhet och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

Verksamhetsintegrerade moment (till exempel Vi-dagarna) med tillhörande seminarier med handledare bedöms säkra att studenterna får möjlighet att pröva och tillämpa förskoledidaktisk kunskap och metodik. Detta examineras sedan under högskoleförlagda kurser. En styrka i utbildningen är att studenterna får möjlighet att utveckla sådana didaktiska förmågor som krävs för yrkesutövningen genom förberedande färdighetsträning, till exempel i estetiska uttryck. Bedömargruppen menar att förhandledning, praktisk tillämpning och efterföljande reflektion med handledning ger rimliga möjligheter för studenterna att utveckla nödvändiga färdigheter och förmågor. Den avslutande kursen i den verksamhetsförlagda utbildningen, där studenterna självständigt ska planera och genomföra undervisning i förskolan, bedöms säkerställa att målet uppfylls. Under kursen ska studenten, på fördjupningsnivå, identifiera egna och förskolans utvecklingsbehov och genom att problematisera och kritiskt granska sig själv och verksamheten ta aktivt ansvar för sin egen utveckling till blivande förskollärare.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Av självvärderingen framgår att studenterna ska öva sig i att undervisa i mindre och större barngrupper som en förberedelse för yrkeslivet. Det antyds att undervisningen då ska ske ämnesintegrerat och att den ska utgå från barns erfarenheter, vilket länkar till examensmålet. Kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen bedöms som välutvecklade mot detta mål. De verksamhetsintegrerade Vi-dagarna, uppföljningar och utvärderingar med trepartssamtal bedöms stötta studenternas utveckling av färdigheter mot examensmålet.

De underlag som lärosätet använder för att bedöma och säkerställa att studenterna uppnår målet i de verksamhetsförlagda kurserna består av studenternas egna genomförda undervisningsmoment, som är allt ifrån planering och genomförande till utvärdering och reflektion. Lärandemålen och genomförandet är tydliga. Till exempel stöttas studenternas undervisning under den verksamhetsförlagda utbildningen med handledning och trepartssamtal med lärare från lärosätet, där studenternas planering och genomförande av undervisning i förskolan också bedöms formativt och summativt. Lärandemålet konkretiseras genom betygskriterier som handlar om att studentens planering visar god samstämmighet mellan mål, undervisning och dokumentation och tar barns perspektiv som utgångspunkt på både grupp- och individnivå. Vidare finns det betygskriterier som säkrar att studenterna tillämpar förskoledidaktiska och ämnesteoretiska kunskaper för att leda undervisning som främjar demokratiska lärprocesser. Studenterna ska också reflektera och kommunicera kring förskolans utvecklingsområden, och bidra till egen och gemensam utveckling utifrån vetenskaplig grund. Bedömargruppen menar att detta är ett gott exempel på hur mål, genomförande och examination utformas för att säkerställa måluppfyllelse.

Bedömargruppen vill nämna ett utvecklingsområde ur ett arbetslivsperspektiv, nämligen att förskollärare bör ha färdigheter och förmågor i olika delar av det systematiska kvalitetsarbetet. Bedömargruppen menar att studenterna därför bör få möjlighet under utbildningen att också utveckla förmågan att följa barns lärprocesser och lärstrategier över tid, för att utifrån dessa kunna utvärdera förskolans verksamhet ur ett bredare perspektiv än enbart kopplat till enskilda undervisningssituationer.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Barns rättigheter, likvärdighet och differentiering samt värdegrundsfrågor och förhållningssätt behandlas främst i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det sker både genom utåtriktade analyser utgående från statistiska underlag av omvärlden respektive barns villkor och genom inåtriktade analyser om det egna förhållningssättet i det didaktiska arbetet. Studenter undersöker exempelvis i grupp med en kritisk ansats ett eget valt problemområde med koppling till intersektionalitet, social och ekonomisk hållbarhet, skillnader i barns uppväxtvillkor och de eventuella åtgärder förskolan och förskollärare kan vidta som kan inverka positivt på barns uppväxtvillkor. Detta behandlas även i det förskolepedagogiska området och inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Dock saknar självvärderingen en beskrivning av progression och av i vilken utsträckning alla aspekter av hållbar utveckling ingår i utbildningen utöver ekonomisk och social hållbarhet. Enligt självvärderingen examineras studenternas förmåga att beakta värdegrundsfrågor som innehåll för förskoleverksamheten under den sista kursen inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätet har infört innovativa examinationsformer, bland annat radiosändningar och konferenser där förskolor bjuds in, och hävdade i intervjun att man genom dessa säkerställer att lärandemålen uppnås. Bedömargruppen ser variationen av examinationsformer som en styrka, men vill dock framhålla en potentiell risk att formen examineras på bekostnad av målets innehåll.

Styrkan i utbildningen för detta mål är att man bearbetar målet mångsidigt, både inåtriktat och utåtriktat. Lärandemålet omsätts i konkret utbildningsinnehåll.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Enligt självvärderingen är jämställdhetsperspektivet närvarande i utbildningen och lärosätet arbetar med frågorna på olika nivåer, dels i kursernas innehåll, dels strategiskt. Det gör man bland annat för att öka andelen manliga studenter. På utbildningsnivå ser lärosätet över kurslitteraturen med hänsyn till jämställdhet och man lyfter fram manliga alumner som bjuds in som gästlärare. Det pågår ett utvecklingsarbete för att rekrytera fler män till utbildningen och för att under utbildningen förbereda manliga studenter för den kvinnodominerade arbetsmiljön. Ett utvecklingsområde som lärosätet har börjat arbeta med är att tydliggöra kursplanernas skrivningar om jämställdhetsperspektivet. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har identifierats som ett angeläget område att analysera och utveckla ur ett jämställdhetsintegreringsperspektiv.

Ett gott exempel på jämställdhet som kursinnehåll är hur jämställdhet vävs in i lärandemålen om lek. Kursinnehållet visar på en medvetenhet om problematiken och en avsikt om att bättre förbereda studenterna inför yrket.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet visar i självvärderingen att de identifierar problemområden och aktivt arbetar på olika sätt för att åtgärda och förebygga problem. Ett gott exempel är utbildningens satsning på att utveckla den egna kompetensen för att möta en förändrad, mer studieovan, studentgrupp. Dramalärare har knutits till de flesta kurser för att lärarna ska bli bättre handledare genom dramaövningar. Ett flertal åtgärder planeras också för att utveckla utbildningens kvalitet, särskilt när det gäller kommunikationen mellan högskoleförlagda och verksamhetsförlagda kursmoment. Lärosätet arbetar därmed aktivt med att utveckla verksamheten. Uppföljningar av genomförda åtgärder genomförs också för att utvärdera resultaten och eventuellt sätta in fortsatta åtgärder. Det finns rutiner för hur olika perspektiv tas tillvara, men självvärderingen beskriver frågan om återkoppling till relevanta intressenter något otydligt. I lärosätesintervjuerna framkom det dock att studenterna får återkoppling vid kursstart samt via webbportalen och programrådet.

Självvärderingen framhåller att studenternas röster hörsammas i och med att man genomför förändringar utifrån de erfarenheter som framkommer i studenternas kursutvärderingar. I intervjuerna lyfte lärosätet också fram att det finns en ambition att studenterna även ska kunna ha inflytande över pågående kursers innehåll och utformning. Detta öppnar man upp för genom ett initiativ att inrätta studentambassadörer som fungerar som språkrör och som en alternativ kanal för att både ge respons från och återkoppling till berörda studenter.

I och med att den kärna av lärare som studenterna möter är sammanhållen men relativt liten möjliggörs informativa och täta möten där man kan ventilera och följa upp kursinnehåll och studentfrågor. Detta är en styrka enligt bedömargruppen, eftersom det borgar för kontinuitet och transparens i utbildningen. Samtidigt är det en svaghet i och med att kurser kan bli personbundna och isolerade i förhållande till enskilda lärares spetskompetens. I intervjuerna framhölls detta trots allt som en fördel i och med att kurserna på så sätt kan formas utifrån den kompetens som lärosätet besitter. För att minska risken för personbundenhet tillämpar man arbetslag och arbetar i par med kursansvar för att tillgodose specifik kompetens inom ämnesområden, professionskompetens och jämn könsfördelning. Bedömargruppen vill dock betona att det är nödvändigt att kurslärarlagen upprätthåller och utvärderar en genuin samsyn och tolkning av kursinformation, innehåll och mål.

Nyanställda introduceras i kursarbetet genom bokbordsmöten och internat, vilket verkar vara ett väl fungerande forum för uppföljning och utveckling.

Återkoppling utifrån den årliga utvärderingen med åtgärdsplan formuleras och återkopplas till programrådsmöten för genomförande. Programrådet är sammansatt av studenter, lärare, alumner och representanter från arbetslivet. Utifrån självvärderingen saknar bedömargruppen en bredare återkoppling till andra intressenter än studenterna, däribland handledarna i den verksamhetsförlagda utbildningen. I intervjuerna uppgav lärosätet dock att dialog med övningsförskolorna är en ständigt pågående process. Därmed ter sig inte bristen allvarlig.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet följer upp orsakerna till studieavbrott. Av självvärderingen framgår ingen uttrycklig plan för att minska avhopp, men lärosätet har en mindre andel avhopp än riket i övrigt. Andelen avhopp har dock ökat under senaste åren, vilket enligt intervjuerna har sin grund i en förändrad studentgrupp där fler studenter är ovana vid akademiska studier. Lärosätet har därmed vidtagit åtgärder för att stötta studenterna. Till exempel genomförs mentorssamtal när studenterna har klarat av 75 procent av utbildningen. Samtalen sammanställs sedan i en rapport och diskuteras vidare i programrådet. Andra åtgärder inbegriper dramaövningar, som har införts för att lärarlaget ska lära sig att hantera konflikter i svåra handledningssituationer. Lärosätet har även infört workshops inför hemtentamina för att säkerställa att studenterna vet vad som förväntas av dem och hur tentamensfrågor ska besvaras för att visa på måluppfyllelse. Dessa åtgärder är goda exempel där utbildningen satsar på att utveckla den egna kompetensen för att möta en förändrad, mer studieovan, studentgrupp.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Utbildningens utformning, genomförande och resultat bedöms som tillfredsställande. Studenterna får överlag goda möjligheter att tillägna sig de kunskaper, färdigheter och den värderingsförmåga som är nödvändiga för yrkesutövningen, och examinationerna säkerställer att målen uppnås.

Utbildningen uppnår måluppfyllelse inom kunskapsområdet Kunskap och förståelse genom att studenterna erbjuds en variation av undervisningsformer. Undervisningsformerna inbegriper olika reflekterande moment som ger studenterna möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom det förskolepedagogiska området. Lärosätet har identifierat ett behov av att se över progressionen i lärandemålen, och arbetar kontinuerligt med att utveckla dem. Målen konkretiseras i dokument som är lättillgängliga för både studenter och lärare. Självvärderingen ger också goda exempel på progression och beskriver hur ett lärandemål för en kurs ger studenterna möjlighet att uppfylla examensmålet för utbildningen genom utformning av kursmoment, genomförande och examination. Examinationsuppgifter knyts till pågående forskningsprojekt på lärosätet, vilket ses som en styrka och ett gott exempel på hur kännedom om pågående forsknings- och utvecklingsarbete säkerställs i utbildningen. Det finns en tydlig progression i hur vetenskapsteoretiska grunder bearbetas mot allt bredare och mer tillämpbar kännedom genom utbildningen. Detta knyts även till yrkesutövningen genom kursinnehåll om aktionsforskning. De självständiga arbetenas kvalitet styrker bedömargruppens uppfattning att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna har kännedom om vetenskapsteori, om kvalitativa och kvantitativa metoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess relevans för yrkesutövningen.

Utbildningen uppfyller examensmålen inom kunskapsområdet färdighet och förmåga i och med att kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen har en tydlig progression i examensmålet som gäller självständighet och att beakta egna och andras erfarenheter. Vid de så kallade Vi-dagarna bearbetas lärandemålen i kurserna utifrån underlag som studenterna inhämtar från förskolorna. Den länkning mellan kursmål, undervisningsformer och examination som presenteras i självvärderingen ger belägg för att lärosätet både möjliggör och säkerställer att studenten kan bidra till utveckling av yrkesverksamheten, bland annat genom uppgifter som inbegriper observation, analys och förslag på utveckling. Det självständiga arbetet säkerställer ytterligare detta examensmål i och med en förväntad didaktisk implikation av de studier studenterna gör.

Vidare bedöms de verksamhetsintegrerade momenten (till exempel Vi-dagarna) tillsammans med examinationer i högskoleförlagda kurser säkerställa färdighet och förmåga att tillämpa förskoledidaktisk kunskap och metodik. I relation till examensmålet att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt för att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling bedöms den verksamhetsförlagda utbildningen vara välutvecklad med trepartssamtal. Samtalen bedöms stötta studenternas utveckling av färdigheter mot examensmålet. Genom betygskriterier säkerställer utbildningen att studenten tillämpar förskoledidaktiska och ämnesteoretiska kunskaper för att leda undervisning som främjar demokratiska lärprocesser. Studenterna får också tillfälle att reflektera och kommunicera kring förskolans utvecklingsområden, och på så sätt bidra till egen och gemensam utveckling utifrån vetenskaplig grund. Bedömargruppen menar att detta är ett gott exempel på hur mål, genomförande och examination utformas för att säkerställa måluppfyllelse. Trots många styrkor i utbildningen ser bedömargruppen ett utvecklingsområde, särskilt ur ett arbetslivsperspektiv: förskollärare bör ha färdigheter och förmågor i olika delar av det systematiska kvalitetsarbetet, dvs ur ett bredare perspektiv än enbart kopplat till enskilda undervisningssituationer.

Måluppfyllelse av examensmålen i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt uppnås genom att studenterna behandlar barns rättigheter, likvärdighet och differentiering samt värdegrundsfrågor och förhållningssätt genom både utåtriktade analyser av omvärlden respektive barns villkor och genom inåtriktade analyser av det egna förhållningssättet i det didaktiska arbetet. Bedömargruppen ser variationen av examinationsformer som en styrka, men vill dock framhålla en potentiell risk att formen examineras på bekostnad av målets innehåll.

Jämställdhetsperspektivet bedöms vara närvarande i utbildningen och lärosätet arbetar med jämställdhetsfrågor på olika nivåer. Det pågår ett utvecklingsarbete för att rekrytera fler män till utbildningen och förbereda manliga studenter för den kvinnodominerade arbetsmiljön. Ett utvecklingsområde som lärosätet har börjat arbeta med är att tydliggöra kursplanernas skrivningar om jämställdhetsperspektivet. Jämställdhet vävs in i lärandemålen för kurser om lek och är ett gott exempel på medvetenhet om problematiken med att bättre förbereda studenterna inför yrket.

Lärosätet arbetar aktivt med att utveckla verksamheten och med att följa upp genomförda åtgärder.. Styrkor i utbildningen är de verksamhetsintegrerade dagar som återkommer i varje kurs och genomförs i anslutning till de teoretiska kurserna. De bidrar till att länka samman teoretisk och praktisk kunskap i utbildningen. I och med att den kärna av lärare som studenterna möter är sammanhållen men relativt liten möjliggörs informativa och täta möten för att ventilera och följa upp kursinnehåll och studentfrågor, vilket borgar för kontinuitet och transparens i utbildningen. Samtidigt är det en svaghet i och med att kurser kan bli personbundna och isolerade i förhållande till enskilda lärares spetskompetens. Bedömargruppen vill vidare framhålla ett gott exempel på självinsikt och utvecklingsvilja i och med utbildningens satsning på att utveckla den egna kompetensen för att möta en förändrad, mer studieovan, studentgrupp.