Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Samlat omdöme Förskollärarexamen

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Karlstads universitet
Ämne: Förskollärarexamen
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms som tillfredsställande.

Det finns goda förutsättningar inom personal och utbildningsmiljö för att utforma, genomföra och säkerställa en förskollärarutbildning av hög kvalitet. Lärosätet bedöms arbeta strategiskt för att ta vara på lärosätets samlade högre akademiska kompetens, och det finns även en väl utvecklad samverkan med lokala skolhuvudmännen genom den så kallade Värmlandsmodellen. Vidare ser bedömargruppen positivt på lärosätets strävan att öka den högre akademiska kompetensen inom förskoleområdet för att stärka förskollärarutbildningen som en akademisk professionsutbildning. Ett styrkeområde är det arbete som bedrivs för att låta forskning, utbildning och verksamhet närma sig varandra.

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms som inte tillfredsställande.

Det finns många goda exempel på hur utbildningens utformning, genomförande och resultat möjliggör måluppfyllelse av examensmålen, men det finns samtidigt brister i säkerställandet av examensmålen. Inte minst finns brister när det gäller de examensmål om kunskap och förståelse som examineras i de självständiga arbetena. För att säkerställa examensmålen vill bedömargruppen peka ut utvecklingsområden som rör kvaliteten i självständiga arbeten, säkerställande av den enskilda studentens kunskap vid gruppexamination och utformningen av bedömningskriterier. För att bedömningskriterier ska kunna säkerställa en viss kunskap vid examination behöver de peka ut vad studenterna ska kunna. Det betyder konkret att ett bedömningskriterium inte kan bygga på aktivt deltagande eller på att studenterna har följt instruktionen för en uppgift. Bedömargruppen rekommenderar därför en översyn av bedömningskriterier av sådant slag. Vidare menar bedömargruppen att det är otydligt hur den enskilda studentens kunskap och förståelse samt färdighet och förmåga säkerställs vid gestaltande och laborativa gruppexaminationer. Eftersom enskild bedömning är varje students rättighet och varje lärosätes skyldighet rekommenderar bedömargruppen ett förtydligande på denna punkt. Bedömargruppen uppmanar också lärosätet att beakta påvisade brister i de självständiga arbetena, och vidta åtgärder så att de examensmål som lärosätet ska säkerställa genom de självständiga arbetena också uppnås.

Ett annat förbättringsområde som bedömargruppen har pekat ut rör progressionen i utbildningen. Bedömargruppen föreslår en översyn av progressionsnivåerna och av hur dessa synliggörs med hjälp av aktiva verb i kursplanemålen. Examensmålet som definierar färdigheter och förmågor att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet ifrågasätts av bedömargruppen. Bedömargruppen rekommenderar att de lärandemål som relaterar till detta examensmål ses över så att även studenternas självständiga förmåga att planera, genomföra, utvärdera och utveckla verksamheten innefattas i målformuleringarna. Vidare anser bedömargruppen att lärosätet på ett förtjänstfullt sätt arbetar för att få studenterna att se teorin i praktiken och vice versa. För att uppnå detta beskriver självvärderingen att studenterna får kontinuerliga veckouppgifter där de i grupp studerar och samlar in material om ett förskolepedagogiskt fenomen som sedan analyseras utifrån teori. I intervjuunderlaget framkommer att projekt som är lärandeaktiviteter inom utbildningen ofta har sin grund i pågående forskningsprojekt. Bedömargruppen ser det som en styrka att studenterna därigenom får träna sig i ett forskande arbetssätt, inte minst inför de självständiga arbetena. Utmaningen är att få lärandeaktiviteter av detta slag att också falla väl ut i form av högre måluppfyllelse i de självständiga arbetena.

Ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar utbildningen och konkretiseras genom lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationsformer. Som en styrka noterar bedömargruppen att en genusvetenskaplig och normkritisk teorigrund introduceras redan under den första terminen i utbildningen. Litteraturen indikerar att utbildningen uppmärksammar förskolan som könad institution, vilket bedöms som högst relevant. Vidare görs bedömningen att utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt och att resultatet återkopplas till berörda intressenter. Vid behov vidtar utbildningen åtgärder för kvalitetsutveckling.

Bedömningsområdet Studentperspektiv bedöms som tillfredsställande.

Lärosätet bedöms verka för att studenterna tar en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningen, vilket styrks med konkreta exempel. Studenterna bedöms ha möjlighet både att göra sina röster hörda och att få dem beaktade.

Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan bedöms som tillfredsställande.

Arbetslivsperspektivet bedöms som centralt i utbildningen, och enligt bedömargruppen samverkar lärosätet på ett tillfredsställande sätt med huvudmän och verksamma förskollärare i syfte att utveckla utbildningen, hålla den uppdaterad och säkerställa att utbildningen tydliggör de krav och förväntningar som arbetslivet ställer på en förskollärare.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)