Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

I självvärderingen och i intervjuunderlaget redogör lärosätet för en genomtänkt utbildning sett till såväl utformning som genomförande. Utbildningen är baserad på en pedagogisk idé om att integrera förskolepedagogik och ämnesinnehåll med ämnesdidaktik och träning i estetisk gestaltning. Som helhet visar lärosätet en medvetenhet om examensmålets relation till utbildningens olika kurser genom att tydligt presentera och exemplifiera hela kedjan från examensmål till lärandemål, genomförande, examination och bedömningskriterier. Bedömargruppen anser att en styrka i utbildningen är det sätt som estetiska och gestaltande former vävs in i teori och didaktik, vilket konkretiseras genom innovativa exempel i självvärderingen.

Bedömargruppen ser brister i säkerställandet av examensmålet utifrån de bedömningskriterier och examinationsformer som presenteras i självvärderingen och utifrån de självständiga arbetena. För att bedömningskriterier ska kunna säkerställa kunskap och förståelse vid examination behöver de peka ut vad studenten ska kunna. Med andra ord kan ett bedömningskriterium inte enbart definieras utifrån aktivt deltagande i ett kursmoment eller att studenten har följt instruktionen för en viss uppgift. Bedömargruppen menar att bedömningskriterier av sådant slag behöver revideras och tydligt kopplas till lärandemålen. I självvärderingen presenteras också bedömningskriterier som länkar till lärandemålen på ett adekvat sätt, men det är inte klart hur den enskilda studentens kunskaper säkerställs i gruppexaminationer. Eftersom enskild bedömning är varje students rättighet och varje lärosätes skyldighet föreslår bedömargruppen ett förtydligande på denna punkt.

Bedömargruppens bedömning av examensmålet baseras även på genomgången av ett slumpvist urval självständiga arbeten från utbildningen. En majoritet av dessa arbeten visar att examensmålet inte är säkerställt utan uppvisar bristande kunskaper inom förskolepedagogiskt område och brister i relevant forsknings- och utvecklingsarbete. Det betyder att det finns en diskrepans mellan den kunskap och förståelse som självvärderingen beskriver att studenterna ska uppnå och den kunskap och förståelse som de självständiga arbetena visar. Kvaliteten i arbetena styrker med andra ord inte självvärderingen. Bedömargruppen frågar sig om arbetenas bristande måluppfyllelse kan vara ett resultat av det låga antalet disputerade med professionskunskap, och råder därför lärosätet att se över hur disputerade med professionskunskap kan användas på ett mer strategiskt sätt för en högre grad av måluppfyllelse i de självständiga arbetena. I såväl intervjuunderlaget som i självvärderingen framkommer att det pågår ett relevant utvecklingsarbete för att nå högre kvalitet i de självständiga arbetena. Bedömargruppen ser detta utvecklingsarbete som högprioriterat för att komma tillrätta med att påfallande många självständiga arbeten inte visar att studenterna har tillräckliga ämneskunskaper eller kunskaper inom det förskolepedagogiska området.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Enligt självvärderingen möjliggör och säkerställer utbildningen måluppfyllelse av examensmålet. Självvärderingen presenterar lärandemål som också visar på en progression, och presenterar relevanta exempel på hur examensmålet genomförs och examineras. Det finns en samstämmighet i hela kedjan från examensmål till kursmål och slutligen till bedömningskriterier. Självvärderingen beskriver också ett undersökande arbetssätt som praktiseras genom hela utbildningen, vilket sannolikt innebär möjligheter för studenterna att tillägna sig kunskap om och förståelse för såväl innebörder i vetenskaplig grund som argumentationsteknik på vetenskaplig grund.

Det är dock problematiskt att det även inom detta examensmål finns en diskrepans mellan vad självvärderingen beskriver och bedömargruppens bedömning av självständiga arbeten. Majoriteten av de arbeten bedömargruppen har gått igenom visar bristande kännedom om vetenskapsteori och vetenskaplig systematik, och bristande kännedom om kvalitativ och kvantitativ metod. Trots att studenterna enligt självvärderingen tränas i ett forskningsaktivt arbetssätt uppvisar en majoritet av de självständiga arbetena bristande kvaliteter i vetenskaplighet, det vill säga förhållningssätt, design, analys och självständighet. Lärosätet påtalar i både självvärderingen och vid intervjutillfället att det pågår ett utvecklingsarbete runt självständiga arbeten eftersom det har framkommit i utvärderingar att studenter upplever vetenskapsteori och metod som svårt. Exempel på vidtagna åtgärder är laborativa moment och workshops. Enligt intervjuunderlaget finns ett stödsystem för handledare som innebär en form av bihandledarskap innan handledarna får ansvar för att på egen hand handleda ett självständigt arbete. Detta bedöms som en relevant strategi, särskilt med tanke på att samtliga handledare inte är disputerade. Vidare ser bedömargruppen grupphandledning under ledning av disputerad lärare som ett gott exempel. Enligt självvärderingen har lärosätet även vidtagit åtgärder för progressionen i vetenskapligt skrivande. Utifrån det sammantagna underlaget ser bedömargruppen att ett utvecklingsarbete pågår och uppmanar lärosätet att prioritera fortsatta åtgärder inom detta utvecklingsområde för att säkerställa måluppfyllelse av examensmålet.

För den del av målet som beaktar relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bedöms lärosätet ha en genomtänkt idé, där målet är att få studenterna att se teorin i praktiken och vice versa. Utifrån självvärderingen bedöms lärosätet medvetet problematisera dualismen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärosätet beskriver också en variation av undervisningsmoment. Bedömargruppen ser det som en styrka att studenterna får kontinuerliga veckouppgifter som går ut på att samla in material om ett förskolepedagogiskt fenomen och sedan analysera det i grupp utifrån teori. Det är även föredömligt att examinatorerna har kontinuerliga möten för att säkerställa och utveckla studenternas förståelse för relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Utifrån självvärderingen bedömer bedömargruppen att utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmålet. Det framkommer genom exemplifierade lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationer från kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Enligt bedömargruppen finns en progression som även säkerställer måluppfyllelsen, inte minst genom att studenternas egna självvärderingar ligger till grund för de trepartssamtal som examinerar de verksamhetsförlagda kurserna. Det finns enligt bedömargruppen en stor styrka i trepartssamtalen, som lärosätet ser som givande men också resurskrävande Genom att studenterna på ett systematiskt sätt samlar in och reflekterar över erfarenheter under den verksamhetsförlagda utbildningen möjliggör utbildningen på olika sätt egen professionsutveckling. Till exempel utför studenterna skrivuppgifter där egna erfarenheter relateras till andras och till tidigare forskning, samt gestaltande redovisningar.

När det gäller att möjliggöra och säkerställa den del av målet som handlar om kunskapsutveckling refererar lärosätet till de självständiga arbetena både i självvärderingen och i intervjuunderlaget. Majoriteten av de självständiga arbetena styrker att utbildningen säkerställer att studenten har förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över såväl egna som andras forskningsresultat samt föra ett resonemang om pedagogiska implikationer. Det finns dock arbeten som är normativa och saknar en kritisk vetenskaplig hållning. Såväl systematiseringen som reflektionen över egna och andras forskningsresultat brister. Detta är något som bedömargruppen rekommenderar lärosätet att arbeta vidare med.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

Lärosätet visar på ett tillfredsställande sätt att det ingår i samtliga kurser att tillämpa teoretiska kunskaper didaktiskt och metodiskt i förhållande till kursens ämne. Måluppfyllelse sker särskilt under kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen, där studenterna får många tillfällen att träna sina pedagogiska färdigheter och förmågor både individuellt och i samarbete i arbetslag. Bedömargruppens bedömning är att kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen följer en tydlig progression där studenterna systematiskt tränas i observation, planering, genomförande och utvärdering i relation till förskoledidaktik och ämnesdidaktik. Självvärderingen konkretiserar detta på flera sätt, där nallekonserten är ett exempel. Bedömargruppen understryker att en styrka i utbildningen är de kontinuerliga inslag av rollspel och drama som enligt självvärderingen är ett fokus i utbildningen. Utmaningen ligger dock i hur den enskilda studentens kunskaper säkerställs i gestaltande gruppexaminationer. Det framkommer inte tydligt i det samlade bedömningsunderlaget, och bedömargruppen föreslår därför lärosätet att se över hur man säkerställer detta.

Bedömargruppen riktar också kritik mot bedömningskriterier som inte specificerar ett innehåll och länkar tydligt till ett lärandemål utan fokuserar på att följa instruktioner, delta aktivt, reflektera muntligt etc. Bortsett från kriterier av detta slag innehåller självvärderingen tydliga exempel på konstruktiv länkning mellan examensmål och bedömningskriterier. Enligt självvärderingen har lärosätet initierat ett arbete med att utveckla bedömningskriterier med fokus på progression i förmågan att leda och utvärdera pedagogiska aktiviteter respektive relationskompetens i kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Detta ser bedömargruppen som positivt. Det finns också planer på att utveckla kriterierna för progressionen i färdighetsmoment i de högskoleförlagda kurserna. I och med det arbete som pågar menar bedömargruppen att examensmålet både möjliggörs och säkerställs.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Det är inte tydligt utifrån självvärderingen och intervjuunderlaget hur utbildningen säkerställer examensmålets delar "självständigt" och "tillsammans med andra". Det saknas en presentation av lärandemål med formuleringar om att studenten "självständigt ska". Progressionen i de beskrivna lärandemålen går från "under handledning" till "i samverkan", och därför kan inte bedömargruppen se hur lärosätet möjliggör och säkerställer studentens självständiga förmåga att planera, genomföra utvärdera och utveckla verksamheten. Undervisningsbegreppet får inte heller en tydlig plats, vilket bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att förhålla sig till på ett tydligare sätt. Vidare efterfrågar bedömargruppen tydlighet om studenternas möjlighet att utveckla färdigheter och förmågor i att initiera, planera och genomföra utvecklingsarbeten.

Samtidigt understryker bedömargruppen att det i självvärderingen också finns tydliga exempel som belyser hela kedjan från mål till genomförande och examination för delar av examensmålet. Positivt är att det finns exempel på lärandemål som uttalat riktar uppmärksamheten mot varje enskilt barns lärande och utveckling. Utbildningen bedöms även ge studenterna en variation i såväl lärandeaktiviteter som examinationsformer, vilket är en styrka i utbildningen.

Sammantaget gör bedömargruppen bedömningen att den andra delen av examensmålet uppfylls medan den första delen har brister som rör den självständiga förmågan att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten. Detta behöver åtgärdas.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Enligt självvärderingen möjliggör och säkerställer utbildningen måluppfyllelse. Bedömargruppen framhåller att det i det samlade bedömningsunderlaget finns beskrivningar som styrker hur studenterna får möjlighet att utveckla sin förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga aspekter, till exempel genom att läsa och tolka vetenskapliga artiklar samt göra litteratursökning. Exempelvis beskriver självvärderingen ett moment som innebär att studenterna söker vetenskapliga texter som är grundläggande i en examinerande gruppuppgift, där erfarenheter relateras till teorier om barn och barndom, förskolans praktik och professionens förutsättningar och styrdokument. Det menar bedömargruppen lägger en god grund för det komplexa förskolläraruppdraget.

Demokratiuppdraget, värdegrundsfrågor, likabehandling och barns rättigheter är starka inslag i utbildningens innehåll enligt bedömargruppen. Självvärderingen beskriver även hållbar utveckling som ett tema. Det kopplas främst till demokratifrågor, men även ekologiska aspekter beaktas. Bedömargruppen noterar att ekonomiska aspekter inte nämns. Examinationsformerna varierar, men vad som faktiskt examineras framgår inte av självvärderingen. För detta examensmål innehåller självvärderingen endast en ren beskrivning utan värdering, och därmed saknas också identifierade utvecklingsområden.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet ger i självvärderingen en tydlig och relevant beskrivning av hur studenterna har möjlighet att tillgodogöra sig förhållningssätt och perspektiv på jämställdhet, normkritik, mångfald, genus och likabehandling som är viktiga för professionen. Detta styrks med exempel på lärandemål, genomförande, examination och bedömning. Bedömargruppen understryker ännu en gång att bedömningskriterier som är av karaktären aktivt deltagande bör utgå och ersättas med kriterier som fokuserar på vad studenten ska kunna. En styrka är att en genusvetenskaplig och normkritisk teorigrund introduceras redan första terminen. Kurslitteraturen indikerar att utbildningen uppmärksammar förskolan som könad institution, vilket bedöms som högst relevant.

Vidare redogör lärosätet för problematiken med den låga andelen manliga studenter. Lärosätet redovisar detta som ett identifierat utvecklingsområde, och bedömargruppen ser de vidtagna åtgärderna som relevanta. Exempelvis kan manliga studenter placeras i samma studiegrupp och med en manlig grupplärare för att möjliggöra erfarenhetsutbyte. Vidare påtalar självvärderingen den låga andelen manliga undervisande lärare. Lärosätet understryker möjligheten att använda hela lärosätets kompetens i utbildningen, exempelvis från Centrum för genusforskning.

Lärosätet bedöms ta jämställdhetsperspektivet i beaktande på många olika sätt, och självvärderingen visar hur jämställdhetsfrågor genomsyrar hela utbildningen. Detta styrks genom de lärandemål, lärandeaktiviteter och varierade examinationsformer som lärosätet presenterar.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det är lärarutbildningsnämnden alternativt programrådet som har ansvar för att följa upp utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination och att se till att uppföljningens resultat vid behov omsätts i kvalitetsutvecklande åtgärder. I självvärderingen framkommer att det finns en stödorganisation för det systematiska kvalitetsarbetet vid lärosätet, och att program och kurser följs upp kontinuerligt med hjälp av enkäter. En styrka enligt bedömargruppen är att kursutvärderingar ibland kompletteras med så kallade kursinvärderingar för att förtydliga studenternas mål, förkunskaper och förväntningar under pågående kurs. I självvärderingen framkommer en tydlig samverkan mellan olika intressenter, från student till institution och beredande organ, vilket möjliggör uppföljning, åtgärder och återkoppling. Återkoppling sker genom att resultatet presenteras på lärosätets webbplats. Bedömargruppen vill dock påpeka att fokus ligger på uppföljning, genomförande och återkoppling på kort sikt, och att systematiken i utvärderingarna inte framkommer tydligt. I självvärderingen lyfter lärosätet att kursutvärderingarna har låg svarsfrekvens, och det framgår inte om den är tillräcklig för att göra valida tolkningar.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet har enligt bedömningsunderlaget högre kvarvaro av studenter läsår två än riket i övrigt och hög genomströmning. I självvärderingen och i intervjuerna framkommer att studenterna får möjlighet att påverka den egna lärprocessen under kurser. Utifrån intervjuunderlaget framstår dialogmötena som ett viktigt forum för studenterna att göra sina röster hörda.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen är att utbildningen möjliggör men inte fullt ut säkerställer måluppfyllelse av examensmålen i kunskapsformen Kunskap och förståelse. Det samlade bedömningsunderlaget som bedömargruppen har att tillgå ger inte en entydig bild. Det är problematiskt att en majoritet av de självständiga arbetena inte visar på måluppfyllelse för examensmålen, och därför inte styrker det säkerställande som beskrivs i självvärderingen I såväl intervjuunderlaget som i självvärderingen framkommer dock att lärosätet arbetar aktivt med relevanta strategier för att utveckla kvaliteten på de självständiga arbetena. Bedömargruppen uppmanar till fortsatt utvecklingsarbete med särskild uppmärksamhet riktad mot att arbetena visar att studenten har kunskaper inom förskolepedagogiskt område och innefattar relevant aktuell forskning. Utbildningen ska också säkerställa att studenten har kännedom om vetenskapsteori samt om kvantitativ och kvalitativ metod. Samtidigt noterar bedömargruppen att den del av examensmålet som behandlar relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bedöms som genomtänkt i utbildningen. Utbildningens upplägg med att få studenterna att se teorin i praktiken och vice versa ses dessutom som en styrka. Detta görs genom kontinuerliga veckouppgifter där studenterna i grupp studerar och samlar in material om ett förskolepedagogiskt fenomen som sedan analyseras utifrån teori.

När det gäller måluppfyllelse av examensmålen i kunskapsformen Färdighet och förmåga bedöms utbildningen möjliggöra och säkerställa färdigheter och förmågor i att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera. Utbildningen bedöms också möjliggöra och säkerställa förmågan att tillämpa förskoledidaktik och ämnesdidaktik. Det finns en progression i hur färdigheter och förmågor examineras genom trepartssamtal under den verksamhetsförlagda utbildningen. Som en styrka i utbildningen vill bedömargruppen nämna studenternas systematiska sätt att samla in och reflektera över erfarenheter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Detta görs genom en självvärdering som ligger till grund för det examinerande trepartssamtalet och som möjliggör den egna professionsutvecklingen.

Däremot bedöms utbildningen varken möjliggöra eller säkerställa måluppfyllelse för examensmålet för förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet. Progressionen i de beskrivna lärandemålen går från "under handledning" till "i samverkan", och bedömargruppen kan därför inte se hur lärosätet möjliggör och säkerställer studenternas självständiga förmåga att planera, genomföra, utvärdera och utveckla verksamheten. Undervisningsbegreppet bedöms inte heller ha en tydlig plats, vilket bedömargruppen rekommenderar lärosätet att förtydliga. Vidare efterfrågar bedömargruppen en tydlighet i studenternas möjlighet att utveckla färdigheter och förmågor i att initiera, planera och genomföra utvecklingsarbeten.

Utbildningen bedöms möjliggöra och säkerställa examensmålen för kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt. Studenterna får möjlighet att utveckla sin förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga aspekter, till exempel genom att läsa och tolka vetenskapliga artiklar samt göra litteratursökning. Exempelvis beskriver självvärderingen ett moment som innebär att studenterna söker vetenskapliga texter som är grundläggande i en examinerande gruppuppgift och som relaterar erfarenheter till teorier om barn och barndom, förskolans praktik och professionens förutsättningar och styrdokument. Det bedöms lägga en god grund för det komplexa förskolläraruppdraget. Enligt bedömargruppen är demokratiuppdraget, värdegrundsfrågor, likabehandling och barns rättigheter styrkor i utbildningens innehåll.

Generellt har lärosätet redan identifierat utvecklingsområden i självvärderingen när det gäller att möjliggöra och säkerställa examensmålen i de tre kunskapsformerna. Åtgärderna bedöms vara relevanta. Ett sådant utvecklingsområde rör progressionen i utbildningen, vilken behöver förtydligas. Inom vissa områden har åtgärder redan vidtagits vilket har resulterat i tydliga progressionsnivåer, exempelvis inom vetenskapligt skrivande. Bedömargruppen uppmuntrar till fortsatt arbete med progressionen i utbildningen, och vill särskilt rikta uppmärksamhet mot användningen av aktiva verb i lärandemålen. I de exempel på lärandemål som självvärderingen presenterar, oavsett nivå, används "redogöra för" som aktivt verb. Ett förslag är att anpassa det aktiva verbet i lärandemålen till den nivå som kursen befinner sig på, och på så sätt tydliggöra progressionen mellan utbildningens kurser.

Vidare rekommenderar bedömargruppen en översyn av samstämmigheten mellan lärandemål och bedömningskriterier, samt av att kriterierna faktiskt anger vad studenten ska kunna. Flera bedömningskriterier som presenteras i självvärderingen riktar fokus mot aktivt deltagande eller att studenten har följt instruktionen för uppgiften, i stället för att fokusera på innehållet. För att säkerställa måluppfyllelse behöver sådana betygskriterier revideras. Bedömargruppen efterfrågar även ett klargörande av hur den enskilda studentens kunskap och förståelse samt färdigheter och förmågor säkerställs vid gestaltande och laborativa gruppexaminationer. Eftersom enskild bedömning är varje students rättighet och varje lärosätes skyldighet föreslår bedömargruppen att lärosätet förtydligar hur detta slags examinationer examinerar den enskilda studentens kunskaper, färdigheter och/eller förmågor. Samtidigt noterar bedömargruppen att examinationsformerna varierar mellan individuella och gruppexaminationer samt mellan muntliga, gestaltande och skriftliga examinationer, vilket är en styrka.

Enligt bedömargruppen genomsyrar jämställdshetsperspektivet utbildningen. Det konkretiseras i självvärderingen genom tydliga lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationsformer. Som en styrka noterar bedömargruppen att en genusvetenskaplig och normkritisk teorigrund introduceras redan under den första terminen i utbildningen. Litteraturen indikerar att utbildningen uppmärksammar förskolan som könad institution, vilket bedöms som högst relevant.

Vidare görs bedömningen att utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt och att resultatet återkopplas till berörda intressenter. Vid behov vidtar utbildningen åtgärder för kvalitetsutveckling.