Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Den sammantagna vetenskapliga kompetensen i utbildningen bedöms som tillfredsställande eftersom andelen lektorer uppgår till närmare hälften av den totala lärarstyrkan enligt lärartabellen. Självvärderingen uttrycker en strävan efter att minst hälften av undervisningen ska utföras av disputerade lärare. Det uppnår man inte riktigt i dagsläget, men i såväl lärosätesintervjuerna som i självvärderingen framkommer att lärosätet arbetar strategiskt för att nå detta mål. Vid lärosätet finns vetenskaplig kompetens inom området förskola, men bedömargruppen betonar att andelen disputerade med professionsbakgrund är låg enligt lärartabellen. Vid intervjutillfället framkom att en professor med förskolekompetens har tillträtt under hösten 2018. Lärosätet påpekar i självvärderingen svårigheten att rekrytera högre akademisk kompetens inom området och redovisar konkreta strategier på kort och lång sikt som är relevanta för lärosätets kompetensförsörjning. Lärosätet beskriver bland annat kraftfulla satsningar på att forskarutbilda adjunkter, vilket har visat sig vara en framgångsfaktor tidigare eftersom en stor andel av de nuvarande lektorerna har rekryterats internt efter genomgången forskarutbildning vid lärosätet. Lärosätet beskriver också planer för att involvera disputerade vid lärosätet med relevant kompetens. Detta skulle kunna både höja andelen disputerade lärare och stärka utbildningen innehållsmässigt.

Den sammantagna professionskompetensen bedöms vara tillfredsställande eftersom lärartabellen visar att närmare en tredjedel av adjunkterna har professionsbakgrund. Enligt självvärderingen bedrivs undervisningen till stor del av dessa lärare, vilket innebär att studenterna träffar lärare med professionsbakgrund flera gånger varje vecka. Vidare involveras verksamma förskollärare för att förmedla beprövad erfarenhet från aktuell praktik, vilket möjliggörs genom den så kallade Värmlandsmodellen. Vid intervjuerna framkom att det finns en väl utvecklad samverkan med de lokala lärarutbildare som ansvarar för handledningen av den verksamhetsförlagda utbildningen. Det har enligt lärosätet även bidragit till att studenter känner sig trygga och får stöd i sin verksamhetsförlagda utbildning. Flertalet av de lokala lärarutbildarna i den verksamhetsförlagda utbildningen har enligt intervjuerna handledarutbildning.

I självvärderingen framkommer att flera av utbildningens lärare har gått lärosätets högskolepedagogiska utbildning med fokus på examination och undervisningskvalitet. Vidare framkommer att lärosätet säkrar den pedagogiska kompetensen på lång sikt genom att använda disputerade lärare strategiskt, också i syfte att kompetensutveckla adjunkter. Det ser bedömargruppen som en styrka. Bedömargruppen ser också positivt på att adjunkter följer upp disputerade lärares föreläsningar om aktuell forskning i gruppseminarier, samt examinerar uppgifter i kurser där lektorer är examinatorer. Vidare framkommer att även adjunkter deltar i forskningsseminarier. För lektorer och professorer ansvarar fakulteterna för kompetensutvecklingstid och enligt självvärderingen har lektorer 20 procent forskning i tjänsten. Det är dock oklart på vilket sätt lärarna har möjlighet att ta ansvar för sin kompetensutveckling, samt hur deras kompetens och kompetensutveckling säkerställs och systematiskt följs upp.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Självvärderingen ger en tydlig bild av den vetenskapliga miljön, som består av fyra centrumbildningar varav en är särskilt knuten till utbildningen. Inom varje centrumbildning bedrivs seminarier och projekt. I seminarierna deltar både forskare och adjunkter, vilket bedöms som ett sätt att säkra utbildningens vetenskapliga grund. Den forskning som bedrivs inom förskolans område vid lärosätet bedöms som relevant, inte minst för dess praxisnära karaktär och den ämnesdidaktiska inriktningen. Det är en styrka att lärosätet årligen satsar på lärarutbildningsanknuten forskning. Det ger enligt bedömargruppen goda förutsättningar för en bärkraftig vetenskaplig miljö.

Självvärderingen beskriver också ett omfattande utvecklingsarbete i och med att lärosätet ingår i en försöksverksamhet. Syftet med försöksverksamheten är att koppla ihop forskning, förskollärarutbildning och förskoleverksamhet. Därutöver ger lärosätet flera exempel på arbete som enligt bedömargruppen är vitalt och där forskning och utbildning närmar sig varandra. Ett exempel är samarbetet med Stanforduniversitetet i studenters handlingsberedskap i värdegrundsfrågor. Vidare exemplifierar lärosätet hur forskningen kommer utbildningen till godo i undervisningen och inte minst i handledningen av de självständiga arbetena. De slumpvis utvalda självständiga arbetena styrker dock inte denna kvalitetsaspekt. Därför uppmanar bedömargruppen till en översyn av organisationen runt de självständiga arbetena. Hur forskning sipprar ner i grundutbildningen framkommer indirekt genom kursplaner och litteraturlistor. Lärosätet framhåller att det är en utmaning att få kontinuitet i insatserna och att få dessa att bidra till ökad måluppfyllelse och progression, vilket även bedömargruppen understryker vikten av.

Självvärderingen beskriver inte den professionsinriktade miljön lika ingående och tydligt som den vetenskapliga miljön, men den bedöms i sin helhet vara tillfredsställande. I självvärderingen framkommer en pedagogisk grundtanke att koppla undervisningsmoment till såväl praktik som vetenskapliga modeller och förhållningssätt. Ett gott exempel på en utvecklad arbetsform är att lärosätet låter studenterna samverka i arbetslag på liknande sätt som i förskolan. Bedömargruppen bedömer att studenternas möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen är god, och lärosätet presenterar en genomtänkt idé för utbildningens uppbyggnad och progression som innefattar terminslånga tematiska kurser. Studenterna får enligt självvärderingen även träna på forskande arbetssätt inför det självständiga arbetet och kommande utvecklingsarbeten. Projekt i utbildningen har enligt intervjuerna en grund i pågående forskningsprojekt, vilket bedöms vara en styrka. Detta stärker även beskrivningen av kopplingen mellan forskning, utbildning och verksamhet.

Utbildningen bedrivs enligt två olika distributionsformer: Campus Karlstad samt Campus lärcentrum. Såväl självvärderingen som intervjuerna betonar att det är samma utbildning, upplägg, examinatorer och stödsystem oavsett distributionsform. Bedömargruppen anser att det samlade underlaget visar att det finns en likvärdighet i utbildningarna och en kontinuerlig diskussion om utbildningarnas utveckling. I intervjuerna talades det exempelvis om en utvecklad lärcentrumpedagogik, vilket bedöms som en styrka.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Lärosätets förutsättningar inom personal och utbildningsmiljö är tillfredsställande. Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Bedömargruppen ser dock ett behov av att fortsätta det medvetna arbetet med rekryteringsbasen för högre akademisk kompetens inom förskoleområdet. Det finns även en vetenskaplig och professionsinriktad miljö för utbildningen, med goda förutsättningar att bedriva verksamhet med ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Som en styrka vill bedömargruppen särskilt lyfta fram arbetet för att knyta samman forskning, utbildning och verksamhet, och att de projekt som studenter genomför i utbildningen ofta har en grund i pågående forskningsprojekt. Bedömargruppen vill ändå uppmana till en översyn av organisationen runt de självständiga arbetena, eftersom de arbeten som bedömargruppen har bedömt visar på vissa svagheter.