Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Förskollärarexamen Bedömningsområde: Förutsättningar

Hög kvalitet
Publicerad: 2019-04-15
Lärosäte: Linköpings universitet
Ämne: Förskollärarexamen
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Underlagen i självvärderingen visar att personalstyrkan har en adekvat kompetens i relation till utbildningens volym, innehåll och genomförande. Lärargruppen är stor med varierande grad av undervisning på programmet. Det finns en kärna av lärare som arbetar mer intensivt på programmet. Under intervjuerna framkom att kärnan består av 15-20 lärare som till största del har förskollärarbakgrund. Därmed bedömer bedömargruppen att den professionsrelaterade kompetensen kortsiktigt är god. Professionen framhävs också genom användningen av kursmentorer som arbetar en del av sin tjänst i förskolan, och som är med i planering och undervisning i kurserna.

I självvärderingen framgår även att av hela lärarlaget är omkring två tredjedelar disputerade, varför bedömargruppen även bedömer att den vetenskapliga kompetensen är god. Lärosätet har krav på dokumenterad skicklighet i undervisning redan vid anställningar, varför den pedagogiska kompetensen också bedöms som god. Både i självvärderingen och under intervjuerna framgår att lärosätet arbetar utifrån en beställarorganisation och när lärosätet beställer lärare är det spetskompetens inom området som är utgångspunkten. Detta beskriver dock lärosätet i självvärderingen som en utmaning, det vill säga att balansera spetskompetens med kontinuitet, eftersom lärarna som forskar inte alltid är tillgängliga för undervisning. Under intervjun framgick det att lärosätet har förlängt beställningsuppdraget till sex år, för att få mer kontinuitet i arbetslaget. Av självvärderingen framgår att kompetensutveckling sker genom att lärosätet ger lektorer och professorer tid att söka externa medel, och genom att det anordnar föreläsningar och högre seminarier så att lärarna håller sig uppdaterade inom aktuell forskning och kan presentera egna utkast till vetenskapliga texter. Lärosätet anordnar också lärarträffar och internat för att diskutera pedagogiska frågor. Medarbetarna uppmuntras även att delta i konferenser och att delta i pedagogisk fortbildning. Det framgår dock inte hur många VFU-lärare som har gått handledarutbildning men enligt intervjun har de flesta gjort det, och det finns dessutom krav på att alla VFU-lärare ska ha deltagit i en handledarintroduktion.

För att kortsiktigt lösa personalfrågan har lärosätet enligt självvärderingen återanställt pensionerade disputerade lärare. På längre sikt satsar man på kompetensutveckling för adjunkterna, och tanken är att de ska disputera längre fram. Två tredjedelar av lärarna är tillsvidareanställda och man hoppas kunna anställa doktoranderna när de har disputerat.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Självvärderingen presenterar en tydlig forskningsanknytning och konkreta exempel på relationen mellan forskningsprojekt och kurser i utbildningen. Utbildningen är knuten till flera forskningsmiljöer som finns vid olika institutioner. Lärosätet ger som exempel på detta kursen Förskolepedagogiska området - Samverkansprocesser, 10,5 högskolepoäng under år 3, där studenter har ett nära samarbete med forskare. Det framgår även att kurslitteraturen är relaterad till aktuella forskningsprojekt. Under intervjuerna framgår att forskningsprojekt kommer studenterna till del genom att de får diskutera forskningspublikationer tillsammans med forskare på seminarier och dessa forskare föreläser också om sina projekt för studenterna. Det är också möjligt för studenterna att skriva sitt självständiga arbete kopplat till något forskningsprojekt som pågår. Studenterna får även möjlighet att knyta an till yrkesprofessionen genom kursmentorer som är förskollärare och verksamma inom utbildningen, genom seminarier där studenterna får stöd i att koppla samman teori och praktik.

Under intervjun framgår det att de forskande lärarna inte alltid finns tillgängliga på grund av sin forskning. När forskarna får forskningsmedel så har de mindre tid för undervisning och då måste en annan lärare undervisa istället, vilket innebär en utmaning i bemanningen av lärare vid utbildningen. I självvärderingen lyfter lärosätet fram ännu en utmaning som består i att kontinuerligt möjliggöra för lärare utan egna forskningsmedel att ta del av aktuell forskning och själva forska.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Personalstyrkan har adekvat kompetens i relation till utbildningens volym, innehåll och genomförande. Lärargruppen är stor med varierande grad av undervisning i utbildningen. Det finns en kärna på 15-20 lärare som arbetar en större del i utbildningen och som till övervägande delen har förskollärarbakgrund. Därmed bedömer bedömargruppen att den professionsrelaterade kompetensen är god på kort sikt. I hela lärarlaget är två tredjedelar disputerade varför bedömargruppen även bedömer att den vetenskapliga kompetensen är god. Lärosätet har krav på dokumenterad skicklighet i undervisning redan vid anställningar, varför bedömargruppen bedömer att även den pedagogiska kompetensen är god. Kompetensutveckling sker genom att lärosätet ger lektorer och professorer tid att söka externa medel. Lärosätet anordnar föreläsningar och högre seminarier, lärarträffar och internat, och medarbetarna uppmuntras också att delta i konferenser och i pedagogisk fortbildning.

För att kortsiktigt lösa personalfrågan har lärosätet återanställt pensionerade disputerade lärare och satsat på forskarutbildning för adjunkterna. Två tredjedelar av lärarna är fast anställda och lärosätet hoppas kunna anställa doktoranderna när de har disputerat. Bedömargruppen bedömer att planerna är tillräckliga för att lösa personalfrågan på lång och kort sikt.

I självvärderingen beskriver lärosätet en tydlig forskningsanknytning och ger konkreta exempel på relationen mellan forskningsprojekt och kurser i programmet, där studenter har ett nära samarbete med forskare. Studenterna får till exempel diskutera forskningspublikationer tillsammans med forskare samt ta del av föreläsningar. Det framgår även att kurslitteraturen är relaterad till aktuella forskningsprojekt. Studenterna får också möjlighet att knyta an till yrkesprofessionen genom kursmentorer som är förskollärare och verksamma inom utbildningen, och genom seminarier där studenterna får stöd i att koppla samman teori och praktik. Professionsanknytning sker också genom kurserna i verksamhetsförlagd utbildning och den organisation som lärosätet utvecklat runt dessa.

En utmaning som lärosätet beskriver både i självvärderingen och under intervjuerna är att kombinera forskning och undervisning för lärarna, eftersom det innebär att lärarlaget förändras återkommande. För att också möjliggöra för lärare utan egna forskningsmedel att ta del av forskning erbjuder lärosätet olika lösningar. Bedömargruppen bedömer att lärosätets åtgärder är tillräckliga för att på kort och lång sikt skapa förutsättningar för studenterna att möta forskning i sin utbildning.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)