Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att det inom utbildningen finns en progression som utgår från och konkretiserar examensmålen. Lärosätet tydliggör detta genom de lärandemål som progressivt utmanar och ställer krav på studenternas kunskap och förmåga att knyta an teori till praktik inom det förskolepedagogiska området samt på de ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen. Genom aktiva verb blir progressionen tydlig, dessutom möter studenterna olika arbets- och examinationsformer.

Genomförandet består av föreläsningar, seminarier, drama och fältstudier. Examinationerna som lärosätet beskriver varierar mellan salstentamen, seminarier och skriftliga rapporter. Enligt självvärderingen prövas studenterna individuellt och i grupp, muntligt, teoretiskt och praktiskt. I självvärderingen beskriver lärosätet att lärarna har återkommande kursmöten där de försöker nå samförstånd vad gäller betygskriterier. Ett pågående utvecklingsarbetet vid lärosätet är att länka ihop kurserna och kursernas progression mer tydligt vilket ska utvärderas längre fram. Ett annat utvecklingsarbete innebär att förtydliga arbetsformer och examinationer i och mellan kurser inom förskolepedagogik. Under intervjuerna framgick att studenterna inte alltid är aktiva eller närvarande under seminarier. Lärosätet arbetar därför nu med att utforma lösningar på hur de kan få studenterna att uppleva att seminarierna är viktiga och på så sätt öka deltagandet. Inom ämnena språk, teknik, naturvetenskap och matematik ska studenterna enligt självvärderingen lära sig att planera, genomföra, leda och utvärdera olika ämnesområden. Lärosätet beskriver här bedömningskriterier som säkerställer att studenterna utvecklat den kunskap och förståelse som examensmålet anger.

I självvärderingen beskriver lärosätet tydliga kursmål som handlar om forskningsarbete, exempelvis forskningens relevans för matematiklärande och för utveckling av förskolans verksamhet. Lärosätet beskriver utbildningens utformning och genomförande i form av föreläsningar, seminarier och dramaverkstad som aktiviteter som möjliggör för studenterna att utveckla kunskap och förståelse inom examensmålet. I kursen Förskolepedagogik - samverkansprocesser i år 3 får studenterna kunskap om förskolans samverkansuppdrag med vårdnadshavare och förskoleklass/skola/fritidshem. Eftersom kurserna är förankrade i forskningsprojekt inom lärosätet medför det en kontinuerlig tillgång för studenterna till aktuell forskning. Lärosätet beskriver några bedömningskriterier vilket visar hur utbildningen säkerställer studenternas kunskap och förståelse, exempelvis "Skilja mellan olika teoretiska perspektiv på barns utveckling och lärande, relatera teorier och begrepp inom pedagogisk psykologi till förskolans verksamhet". Bedömargruppen bedömde att alla självständiga arbeten når upp till examensmålet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

I självvärderingen beskriver lärosätet en samstämmighet mellan mål om vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, examination och bedömningskriterier. Genom utbildningens utformning och genomförande får studenterna möjlighet att tillgodogöra sig kunskap inom det vetenskapsteoretiska området. Detta ger lärosätet exempel på i en tabell där lärandemålen tydliggör att studenterna får möjlighet att granska och analysera vetenskapliga texter där kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpas. Studenterna tränar även på att samla in, granska och bearbeta empiriskt material med förberedande syfte inför det slutgiltiga examensarbetet. Kvantitativ metod möter studenterna i form av att de får samla in data med hjälp av en enkät. Detta för att studenterna ska kunna tillämpa detta metodval vid examensarbetet, samt för att kunna granska vetenskapliga texter som kännetecknas av kvantitativ metod. En styrka är att lärosätet identifierat att kvantitativa data inte behandlas i lika stor utsträckning som kvalitativa, varför man har satt in åtgärder. Nu möter studenterna kvantitativa studier tidigt i utbildningen och i slutet genomför de en enkätstudie byggd på kvantitativa data. Studenterna bearbetar och granskar även nationella och internationella vetenskapliga artiklar under utbildningen.

I underlaget finns endast lite beskrivet om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärosätet ger ett exempel på lärandemål men ger ingen konkretisering genom lärandeaktivitet. Fokus är främst på bearbetning av vetenskapliga texter, samtidigt som det går att utläsa av självvärderingen att relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet berörs under utbildningen och följer den tidigare nämnda progressionen, bland annat under den verksamhetsförlagda utbildningen. En svaghet är dock att lärosätet inte beskriver hur det säkerställer denna del av examensmålet genom examination. Under intervjuerna framkom att lärarna i flera kurser hjälper studenterna att göra kopplingar mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studenternas erfarenheter systematiseras och dessa praktiska erfarenheter diskuteras sedan för att få dem att fungera på en vetenskaplig nivå.

Bedömargruppen bedömer att alla de självständiga arbetena når upp till första delen av examensmålet men inget arbete innehåller den andra delen av målet, det vill säga en diskussion om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet. Eftersom detta hanteras i andra kurser bedömer bedömargruppen det inte som något problem att studenterna inte tar upp det i det självständiga arbetet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Lärosätet beskriver exempel på lärandemål från olika kurser på olika nivåer i självvärderingen, vilket visar hur lärosätet arbetar för att nå examensmålet i hela utbildningen. Progressionen är tydligt beskriven och går från att redogöra och beskriva till att granska och analysera. Studenternas självständighet, som de förväntas visa en tydlig progression i, behandlas i en annan del av självvärderingen och den kritiska förmågan beskrivs också som innehåll i kurserna. Studenterna har under utbildningen möjlighet att anta ett förhållningssätt som grundar sig i att värdera sitt eget och andras arbeten samt verksamheten i sin helhet för att bidra till utveckling på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Lärosätet erbjuder studenterna en variation av föreläsningar, seminarier samt examinerande tillfällen som tränar dem att arbeta både självständigt och i grupp. Det framgick av intervjuerna att grupparbeten ändå alltid examineras individuellt. Vid handledningstillfällen tar läraren reda på om alla är med och arbetar med gruppuppgiften. Studenterna förväntas under handledningstillfället återkoppla hur arbetet går och åtgärder kan sättas in om grupparbetet inte fungerar. Examinatorn noterar och följer upp gruppens arbete i ett samtal, och det förekommer att någon student underkänns.

Studenterna får reflektera kring pedagogisk praktik i relation till teori genom att diskutera fall. Studenterna får dessutom möta samma fall vid ett flertal tillfällen och kurser och ska diskutera det utifrån olika teoretiska ingångar. Studenterna övar sin förmåga att systematisera i en språkkurs där de gör en mindre undersökning om barns läs- och skrivutveckling.

I ett självständigt arbete tränar studenterna på att identifiera ett problemområde samt kunna se dess resultat som ett utvecklingsområde av relevans för förskolan. Studenterna tränar även på att muntligt berätta om sitt självständiga arbete för verksam personal på förskolan, vilket ger möjlighet att "försvara" det egna arbetet med vetenskaplighet som grund. Bedömargruppen bedömer att alla självständiga arbeten når upp till examensmålet.

Lärosätet framför i självvärderingen att utvecklingen av yrkesverksamheten väger tyngre jämfört med kunskapsutveckling i utbildningen. Det utvecklingsarbete som initierats innebär att utveckla studenternas förmåga att bedöma hur de kan bidra till kunskapsutveckling inom yrkesområdet, och här blir självständigt arbete av särskild vikt, enligt självvärderingen. Att kommunicera yrkesrelevansen är också ett utvecklingsområde som lärosätet arbetar med. Här vill lärosätet tydligare samverka med kommuner och förskolor i examensarbetena. Lärosätet avser också att stärka måluppfyllelsen i form av tydligare studiehandledningar och kursplaner.

Ett gott exempel på genomförande i utbildningen är när studenterna får utgå från dokumentation som samlats in i början av utbildningen och sedan återkomma till samma exempel flera gånger för att lyfta fram nya aspekter.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen beskriver lärosätet att allmändidaktik och ämnesdidaktik genomsyrar utbildningen. Lärosätet använder en progressionskarta för att säkerställa en didaktisk progression. Kopplingen mellan lärandemål, lärandeaktivitet, examination och bedömningskriterier är tydlig. I självvärderingen beskriver lärosätet dessutom kursmål som bryter ner examensmålet på ett relevant sätt. Studenterna får planera, genomföra och utvärdera undervisning inom olika ämnen. Studenterna får också möta ämnesdidaktik och metodik i praktiken, vilket ger praktisk erfarenhet. Inom det förskolepedagogiska området får studenterna möjlighet att reflektera över barns utveckling samt den variation som man kan uppmärksamma och hur barn kan få stöd utifrån sina egna förutsättningar. Ett granskande och kritiskt förhållningssätt som ger studenterna färdighet i att pröva och ompröva kan tydas i självvärderingen. Det framgår även att studenterna får möjlighet att beröra aktuella ämnen såsom migration i relation till förskolan.

Sedan 2016 har lärosätet genomfört ett utvecklingsarbete i syfte att tydliggöra den didaktiska progressionen och synliggöra kopplingen mellan kurser. En åtgärd har bestått av att använda fallbeskrivningar som underlag för didaktiska och metodologiska frågor. Lärosätet använder dock sällan begreppet metodik i lärandemål och bedömningskriterier men det är ändå ett tydligt innehåll i kurserna. UK-rådet (Utbildningsvetenskapligt råd) och FP-rådet (Förskolepedagogiskt råd) har fått i uppgift att ytterligare stärka undervisning och examination i relation till examensmålet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Examensmålet prövas främst i kurser inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU), men mål av relevans finns även i andra kurser. Självvärderingen beskriver en utvecklingsguide i VFU-kurser för att stödja progression i studenternas förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning. Först planerar, genomför och diskuterar studenterna undervisningen med handledarens stöd, sedan ska de bli mer och mer självständiga. Planering av moment med vårdnadshavare, barn och arbetslag finns också med i guiden. Progressionen är tydligt beskriven. Underlaget betonar varje barns lärande och utveckling, vilket går i linje med examensmålet. Det framgår av självvärderingen att studenterna får möjlighet att uppnå detta mål genom att de erbjuds både teoretiska och praktiska moment med fokus på planering, genomförande och utvärdering både individuellt och i grupp. Studenterna får bland annat reflektera över barns lek och lärande samt över hur estetiska lärprocesser används i den dagliga verksamheten för att stimulera barns lärande. Studenterna möter praktiska moment i form av obligatoriska verkstäder, vilket vidgar förståelsen för andras erfarenheter genom att uppleva egna erfarenheter. Genom att observera barn på förskolan tränas studenterna i förmågan att uppmärksamma och reflektera över hur barn kan stimuleras till utveckling och lärande på varierande sätt.

En svaghet i självvärderingen är enligt bedömargruppen beskrivningarna av studenternas möjligheter att träna sin förmåga att utvärdera och utveckla undervisning. Lärosätet beskriver att det görs men inte tydligt hur. Man kan utläsa att studenterna diskuterar sin undervisning med VFU-handledaren, men det vore önskvärt med bedömningskriterier eller liknande som säkerställer att dessa diskussioner inte endast handlar om att planera undervisning utan också om utfallet. Eftersom lärosätet enligt självvärderingen har startat ett utvecklingsarbete som innebär att utveckla studenternas förmågor att arbeta med utvecklingsarbete innefattas även frågor som berör utvärdering och utveckling av undervisning. Bedömargruppen anser därmed att problemet med att utveckla studenternas kunskaper om utfallet kommer att lösas inom utvecklingsarbetet.

Ett annat utvecklingsarbete som lärosätet beskriver i självvärderingen är att det vill utveckla lärandemål och betygskriterier som lyfter fram planering mer och fördjupat. Lärosätet vill också utveckla studenternas möjligheter att öva på olika undervisningsmetoder och aktiviteter.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Lärosätet exemplifierar i självvärderingen målet med flera konkreta lärandemål som på olika sätt innefattar nyckelbegrepp i examensmålet, vilket tyder på att examensmålet bearbetas i ett flertal kurser. Studenterna får möjlighet att reflektera, värdera och kritiskt förhålla sig till flera viktiga aspekter som berör bland annat barn, barnsyn, verksamhet, ledarskap, hållbar utveckling, etiskt förhållningssätt, barns rättigheter, demokrati, värdegrund, genus, jämställdhet och aktuella styrdokument. Genom en variation av moment, både praktiska (verksamhetsförlagd utbildning, workshop) och teoretiska (gruppuppgift, hemtentamen), får studenterna möjlighet att utveckla värderingsförmåga och förhållningssätt i de delar som ingår i uppdraget som förskollärare. Studenterna får även möjlighet att öva på förmågan att anta ett kritiskt förhållningssätt och problematisera förskoleverksamheten utifrån vetenskapliga och samhälleliga perspektiv för att sedan kunna se utvecklingsmöjligheter. Studenten ska också visa förmåga att kritiskt granska olika utvärderingsformer och analysera deras lämplighet för att utveckla förskolans verksamhet.

Etiska aspekter och mänskliga rättigheter liksom barns rättigheter beaktas i utbildningen. Utbildningen tar upp yrkesetik och studenterna får ta del av forskning på området och problematisera det i relation till samhällskontext. Studenterna ska också värdera betydelsen och eventuella konsekvenser av barns rättigheter i pedagogisk praktik. Hållbar utveckling finns med i lärandemål men har av lärosätet identifierats som sällan förekommande i mål och aktiviteter. Lärosätet kommer därför påbörja ett utvecklingsarbete för att synliggöra hållbar utveckling i kursplaner, lärandemål och studiehandledningar. Även fortbildning av personal har lärosätet påbörjat hösten 2018.

En styrka som bedömargruppen ser i självvärderingen är att skrivandet av självvärderingen har medvetandegjort lärosätet på vissa brister och skapat möjligheter att åtgärda dessa.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet har fyra genuslektorer som bland annat har ansvar för att utveckla pedagogiska modeller för bestående arbete med jämställdhets- och genusaspekter. Det framgår av självvärderingen att manliga studenter får stöd i form av ett forum där exempelvis risken att manliga förskollärare knyts an till övergrepp diskuteras. Lärosätet har även involverat en manlig verksam förskollärare för att rekrytera flera manliga studenter.

Studenterna möter jämställdhetsperspektivet i flera kurser som har mål som berör bland annat jämställdhet och genus. Det framgår även att de bearbetar styrdokument i kurser utifrån värdegrund, demokrati och jämställdhet. Studenterna får exempelvis ett genusrelaterat perspektiv på kursen NO/Teknik och det framgår även att det pedagogiska ledarskapet sätts i förhållande till bland annat jämställdhet. Detta ger studenterna ett bredare perspektiv på jämställdhet och det lägger även uppmärksamhet på relaterad problematik.

Det finns enligt självvärderingen en önskan bland studenterna om att starta ett nätverk för manliga lärarstudenter. Studenterna menar att de behöver utrymme för att diskutera de förväntningar som finns på manliga studenter. Lärosätet har också startat ett utvecklingsarbete för att rekrytera fler manliga handledare.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I underlaget framkommer tydligt att det finns en stödorganisation för det systematiska kvalitetsarbetet på både en övergripande central nivå och på kursnivå. Lärosätet har en modell för kvalitetssäkring som sträcker sig över en sexårscykel. Modellen kräver insamling och sammanställning av ett omfattande material. Utöver denna modell listar lärosätet nio andra systematiska uppföljningar på såväl central nivå som kursnivå. Lärosätet beskriver att uppföljningar av olika slag leder till att det identifierar utvecklingsområden och vidtar åtgärder, vilket lärosätet ger konkreta exempel på, till exempel omarbetning av första kursen på termin 1.

Lärosätet följer upp studenternas perspektiv på program- och kursnivå. Under intervjuerna framgick att lärarna gör utvärderingar kontinuerligt under kursens gång. Det är inte ovanligt att studenterna får ge återkoppling i slutet av ett seminarium eller en föreläsning, detta för att lärarna snabbt ska kunna följa upp frågor som uppstått på kommande seminarium. Även om utbildningen är stor med många lärare och studenter hävdar lärosätet att studenterna utan problem kan kontakta lärarna för att diskutera kurserna och deras innehåll.

I självvärderingen framgår att återkoppling till studenter främst sker vid kursintroduktion samt via studentrepresentanter i råd. Lärosätet har identifierat problemet med att återkoppla till de studenter som har gått kursen och undersöker därför möjligheten att också återkoppla via lärplattformen. Återkoppling till lärare sker främst i kursteammöten inför att kursen ska ges igen, men också på lärarmöten och berörda råd. En styrka bedömargruppen ser är exempel på hur uppföljningar av olika slag identifierar utvecklingsområden som i sin tur leder till åtgärder.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Genomströmningen är god eftersom man har en kvarvaro efter år två på 77 procent, vilket är ungefär som riksgenomsnittet. Denna har legat konstant sedan utbildningen startade. Lärosätet arbetar med olika typer av genomströmningsanalyser med fokus på kvarvarande, avbrott och studieprestation på program- och kursnivå och utifrån kön. Det omsätter analyser och uppföljningar i kvalitetsutvecklande åtgärder och insatser för att möjliggöra för studenterna att slutföra utbildningen inom planerad studietid. Till exempel får alla studenter en akademisk introduktion och språkstöd, och studenter med funktionsnedsättning får pedagogiskt stöd. Vidare pågår ett arbete med att underlätta omregistrering och examination för studenter som inte klarat sina studier i tid. Lärosätet arbetar även med breddat deltagande, vars syfte är att skapa acceptans för studenters olikheter och skapa förutsättningar för alla studenter att slutföra utbildningen utan att sänka kraven. Lärosätet ger även mer formativ bedömning, och lärandeformer varierar för att ta tillvara individers olikheter. Lärosätet arbetar också för att rekrytera fler män genom informationskampanjer och genom att stödja manliga lärarstudenter under utbildningen.

Lärosätet redovisar att genomströmningen är hög samtidigt som det framgår att större andelen studenter är kvinnor, vilket ligger till grund för vidareutveckling och åtgärder.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

De sammanlagda underlagen visar att utbildningen genom utformning, genomförande och examination säkerställer att studenterna utvecklar kunskap och förståelse i enlighet med examensmålen. Detta bekräftas också av de självständiga arbetena som håller hög kvalitet.

Måluppfyllelsen för examensmålen inom kunskapsformen Kunskap och förståelse bedömer bedömargruppen vara god. Av självvärderingen framgår att det inom utbildningen finns en progression som utgår från och konkretiserar examensmålen. Genomförandet består av föreläsningar, seminarier, drama och fältstudier, och de examinationer som lärosätet beskriver varierar mellan salstentamen, seminarier och skriftliga rapporter. Studenterna examineras individuellt och i grupp, muntligt, teoretiskt och praktiskt. Ett gott exempel bedömargruppen vill lyfta fram är det arbete som pågår med att tydligare länka ihop kurser och kursers progression för att nå samförstånd vad gäller exempelvis betygskriterier, liksom arbetet med att förtydliga arbetsformer och examinationer i och mellan kurser inom förskolepedagogik. Ett utvecklingsområde lärosätet identifierat är att finna lösningar på hur det kan få studenterna att uppleva att seminarierna är viktiga och på så sätt öka deltagandet i dessa. Detta är något bedömargruppen ser som viktigt för att öka studenters engagemang i utbildningen. När det gäller att utveckla studenternas kännedom om vetenskapsteori och forskningsmetoder har lärosätet nyligen avslutat ett utvecklingsarbete efter att ha upptäckt att kvantitativa data inte behandlades i lika stor utsträckning som kvalitativa data. Här visar lärosätet på en god förmåga att upptäcka svagheter och att åtgärda dem, vilket bedömargruppen vill belysa. Ett resultat från detta utvecklingsarbete är att kvantitativa studier nu återfinns tidigt i utbildningen och i slutet genomför studenterna en enkätstudie byggd på kvantitativa data. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen har identifierat är att kännedomen om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inte examineras under någon kurs, även om studenterna vid fler tillfällen arbetar med innehållet.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga beskriver lärosätet en progression i kurserna och genom utformning, genomförande och examination säkerställer det att studenterna utvecklar färdighet och förmåga enligt kraven i examensmålen. Kursmål bryter ner examensmålen på ett relevant sätt. Studenterna får möta ämnesdidaktik och metodik i praktiken, genom att planera, genomföra och utvärdera undervisning inom olika ämnen. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta fram att studenterna samlar in dokumentation i början av utbildningen och sedan använder samma fallbeskrivningar i olika kurser för att belysa olika teoretiska aspekter. Ett annat gott exempel är att studenterna presenterar sitt självständiga arbete för verksamma förskollärare, vilket sätter fokus på pedagogiska implikationer och yrkesrelevans. Ett utvecklingsarbete för lärosätet är dock enligt bedömargruppen att stärka studenternas möjligheter att träna sin förmåga att planera, utvärdera och utveckla undervisning. Bedömargruppen ser det som önskvärt med bedömningskriterier eller liknande som säkerställer att studenternas diskussioner med sin handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen inte endast handlar om att planera undervisning utan också om utfallet.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt tränas studenterna i att anta ett kritiskt förhållningssätt och problematisera förskoleverksamheten utifrån vetenskapliga och samhälleliga perspektiv. Etiska aspekter och mänskliga rättigheter liksom barns rättigheter beaktas. Yrkesetik behandlas och studenterna får ta del av forskning på området och problematisera det i relation till en samhällskontext. Studenten ska vidare värdera betydelsen och eventuella konsekvenser av barns rättigheter i pedagogisk praktik. Studenten ska också visa förmåga att kritiskt granska olika utvärderingsformer och analysera deras lämplighet för att utveckla förskolans verksamhet.

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas i utbildningen, exempelvis genom att fyra genuslektorer har ansvar för att utveckla pedagogiska modeller för bestående arbete med jämställdhets- och genusaspekter. Det samlade underlaget visar också på en mängd satsningar för att ge stöd till manliga studenter. Studenterna möter jämställdhetsperspektivet i flera kurser och bearbetar styrdokument i kurser utifrån värdegrund, demokrati och jämställdhet.

Det finns vid lärosätet en stödorganisation för det systematiska kvalitetsarbetet både på en övergripande central nivå och på kursnivå.

Lärosätet har bland annat identifierat problem med att återkoppla till de studenter som har gått en kurs och undersöker därför möjligheten att också återkoppla via lärosätets lärplattform. Återkoppling till lärare sker främst i kursteam-möten inför att en kurs ska ges igen, men också på lärarmöten och i berörda råd. En styrka bedömargruppen vill lyfta fram är hur lärosätet genom uppföljningar av olika slag identifierar utvecklingsområden som i sin tur leder till åtgärder.