Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Den sammantagna vetenskapliga kompetensen är tillfredsställande. Lärosätet satsar på att lektorerna kan kombinera både undervisning och forskning. Det framgår av självvärderingens lärartabell att 45 lärarutbildare är disputerade, men bedömargruppen konstaterar att professorer och docenter har en synnerligen låg undervisningsgrad i utbildningen. Dessa undervisar främst inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, i det självständiga arbetet och i ämnesstudierna.

Den professionsrelaterade kompetensen tillgodoses främst av adjunkterna i utbildningen eftersom antalet disputerade lärare med förskollärarbakgrund är begränsat. Bedömargruppen noterar att det är särskilt viktigt att inom de ämnesspecifika och ämnesdidaktiska områdena rekrytera disputerade lärare med professionsanknytning. Att stabilisera professionsanknytningen i de ämnesspecifika områdena är en stor utmaning för lärosätet, även om ansträngningar görs redan i dag. Till exempel arbetar man med detta genom nätverk för den verksamhetsförlagda utbildningen och genom att involvera yrkesverksamma i undervisningen.

Den pedagogiska kompetensen och kompetensförsörjningen är ett mycket angeläget område för lärosätet, och det görs flera goda insatser. Exempel på insatser är att man ger kompetensutvecklingsmedel som omfattar 10-20 procent till samtliga lärare och att man ger högskolepedagogisk utbildning vid nyanställningar. Ytterligare exempel är att lärosätet anställer adjungerade lärare från förskolans praktik, involverar gästprofessorer i lärarpersonalens kompetensutveckling, har doktorandanställningar mot förskola och involverar adjunkter i forskarutbildningen. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet i både självvärderingen och i lärosätesintervjun med ledningen har redogjort för en tydlig plan för kontinuerliga kompetensanalyser och rekrytering. Bedömargruppen konstaterar också att satsningar på lärarkåren har potential att ge resultat på lång sikt. Bedömargruppen anser alltså att lärosätet hanterar kompetensförsörjningen på ett lämpligt sätt.

Lärosätet har en väletablerad handledarutbildning om 7,5 högskolepoäng för handledarna inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Under 2019 kommer lärosätet även att starta en påbyggnadskurs i handledning.

Utifrån självvärderingen och lärartabellen bedöms det totala antalet lärare på de två utbildningsorterna Växjö och Kalmar vara adekvat i förhållande till utbildningens volym på kort sikt. Det framkommer dock att det finns en viss eftersläpning när det gäller tillsvidareanställningar, och att 20 procent av lärarna har tidsbegränsade förordnanden. Det kan innebära bekymmer på lång sikt för lärarkapaciteten. Bedömargruppen vill därför påtala att lärosätet behöver fortsätta med det strategiska arbetet för att stabilisera balansen mellan lärarnas sammantagna kompetens inom de vetenskapliga och professionsrelaterade kompetenserna. Det framkommer också att professorer och docenter behöver få fler undervisningsinsatser på utbildningen.

Utmärkande för lärosätet är att studenterna inte reser mellan orterna, utan att det i stället är personalen som reser. Det möjliggör en likvärdig utbildning för studenterna, oberoende av campusort.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I självvärderingen redogör lärosätet för en adekvat vetenskaplig och professionsinriktad miljö för utbildningen. Dessutom visar lärosätet att man använder hela lärosätets kompetenser eftersom flera institutioner deltar i utbildningen. I intervjuerna tydliggjorde man också hur lärosätet genom sitt beställar- och utförandesystem säkrar att institutionerna bidrar med vetenskapliga och professionsrelaterade lärarkompetenser som matchar utbildningens kursinnehåll. Nämnden för lärarutbildning (NLU) bidrar årligen med anslag till forskning som är relevant för det utbildningsvetenskapliga och ämnesdidaktiska undervisningsinnehållet. Bedömargruppen noterar den målmedvetna satsningen på att utveckla en stark kunskapsmiljö kring förskola, skola och lärande. Bedömargruppen noterar också satsningen på att utveckla en forskarskola mot didaktik vid lärosätet med hjälp av extra medel från lärosätets ledning.

De olika forskningsmiljöerna är tydligt kopplade till förskollärarutbildningens olika undervisningsområden och kan därmed aktivt påverka utbildningen. Forskarmiljöns publikationer används i undervisningssammanhang, och forskarna medverkar även i handlednings- och undervisningsuppdrag samt i utbildningens utvecklings- och kvalitetsarbete. Inom forskningsmiljöerna organiseras också seminarieverksamheter som är gemensamma för forskare och undervisande lärare från båda studieorterna. Forsknings- och utbildningsmiljöerna bedöms vara väl sammankopplade, vilket lärosätet visar genom olika aktiviteter. Ett gott sådant exempel är arbete i lärarlag. Det ökar möjligheterna för lärarnas erfarenhetsutbyte inom pågående forskning och undervisning.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Lärosätet bedöms ha goda förutsättningar för att bedriva utbildningen på ett tillfredsställande sätt och för att utbilda yrkeskunniga förskollärare. Graden av vetenskaplig och professionsrelaterad kompetens bedöms vara adekvat och därmed tillfredsställande. Bedömargruppen vill dock påtala att lärosätet behöver fortsätta med det strategiska arbetet för att stabilisera balansen mellan lärarnas sammantagna vetenskapliga och professionsrelaterade kompetenser i hela utbildningen. Lärosätets rekryteringsplaner inför framtiden bedöms som rimliga och realiserbara, men bedömargruppen noterar att professorer och docenter behöver öka sina undervisningsinsatser inom hela utbildningen. Detta för att stärka den vetenskapliga kompetensen.

Bedömargruppen vill lyfta fram några angelägna utvecklingsområden för lärosätet när det gäller lärarkåren. Dessa utvecklingsområden är a) att realisera de kort- och långsiktiga kompetensförsörjningsplanerna, det vill säga rekrytera personal som är disputerad och har professionskompeten och b) att öka lärarnas professionskompetens i ämneskurserna.

Den vetenskapliga och professionsinriktade miljön bedöms vara adekvat. Det är dock bedömargruppens intryck att det är svårt för lärarna att fördela sin tid mellan grundutbildning, forskning samt fortbildnings- och samverkansuppdrag.