Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Av det samlade bedömningsunderlaget framgår att lärosätet på ett genomtänkt sätt både möjliggör och säkerställer studenternas förskolepedagogiska och ämnesrelaterade kunskaper. I självvärderingen visar lärosätet nio kurser som exempel på när detta examensmål behandlas, samtidigt som man påtalar att just detta examensmål delvis berörs under samtliga kurser i utbildningen. Utformningen och sammankopplingen av examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter, examination och betygskriterier visar på en tydlig progression, vilket bidrar till att säkerställa examensmålet. Måluppfyllelsen för de granskade självständiga arbetena bedöms också som god när det gäller studenternas kunskaper inom det förskolepedagogiska området och ämneskunskaper.

Vidare visar lärosätet att utbildningen ger studenterna möjlighet att förvärva de kunskaper om aktuell forskning som krävs för yrkesutövningen. Såväl i självvärderingen som under intervjuerna med lärare framkom att arbetet med tidigare forskning är ett kontinuerligt inslag i kurserna. Det framkom också att studenterna får öva på och pröva sina kunskaper i olika lärandeaktiviteter. Dock finns det några självständiga arbeten som visar på otillräcklig kännedom om aktuella forskningsarbeten. Exempel på detta kan vara att det i arbetet bara finns en svag och sparsam redogörelse för aktuell forskning inom området, eller att kunskapsöversikten är skriven på ett mekaniskt sätt som indikerar begränsad förståelse för forskning. Utifrån detta vill bedömargruppen rekommendera påtala för lärosätet att kraftfullt satsa på utvecklingsområdet självständigt arbete när det gäller studenters kunskaper om och förståelse av aktuellt forskningsarbete, betydelsen av aktuellt forskningsarbete för det egna projektet och hur forskning presenteras i den skrivna produkten.

Hur utbildningen möjliggör och säkerställer studenternas kunskaper om och förståelse för utvecklingsarbete framstår som svagt beskrivet i självvärderingen. Lärosätet ger inte heller övertygande exempel på progressionen eller på studenternas möjligheter att förvärva den kunskap och förståelse för utvecklingsarbete som krävs för yrkesutövningen. Lärosätet identifierar detta som ett utvecklingsområde och visar på ett påbörjat arbete med att se över kurs- och lärandemål. Bedömargruppen instämmer med att detta är ett angeläget område att arbeta med strategiskt.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Lärosätet visar i självvärderingen flera exempel på hur utbildningen möjliggör att studenterna får kännedom om vetenskapsteori samt om kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Detta behandlas i sju kurser inom det förskolepedagogiska området och den utbildningsvetenskapliga kärnan, samt i en kurs i den verksamhetsförlagda utbildningen. Vidare visar man att forskningsanknytningen generellt är närvarande i hela utbildningen och att det finns en tydlig koppling mellan examensmål, kursmål, lärandeaktiviteter och examinationer. Examensmålet följs upp kontinuerligt i utformningen och genomförandet för att säkerställa måluppfyllelsen, det vill säga säkerställa att studenterna kan visa kännedom om vetenskapsteori samt om kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. När det gäller kvantitativa forskningsmetoder vill bedömargruppen lyfta fram lärandeaktiviteter där studenterna får förvärva kännedom om till exempel beskrivande statistik, hypotesprövning och enklare interferensstatistik. Enligt självvärderingen återstår dock en del arbete med att hantera kvantitativa forskningsmetoder i utbildningen, vilket bedömargruppen instämmer i.

Lärosätets arbete med att säkra studenternas kännedom om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt om dess betydelse för yrkesutövningen bedöms fungera tillfredsställande. Ett gott exempel som bedömargruppen vill lyfta är lärandeaktiviteten i en kurs inom det förskolepedagogiska området under den sista terminen. I lärandeaktiviteten formulerar studenterna sin egen pedagogiska grundsyn, som sedan granskas utifrån perspektiven vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bedömargruppen konstaterar svagheter i lärosätets arbete med relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta är därför ett utvecklingsområde. Studenterna får i alltför liten utsträckning möjlighet att på djupet bli förtrogna med detta område via lärandemål, lärandeaktiviteter och examination.

De självständiga arbetena visar på en tillfredsställande måluppfyllelse för detta examensmål, vilket bekräftar att utbildningen säkerställer måluppfyllelsen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Detta examensmål behandlas i sju av utbildningens kurser som relaterar till alla kunskapsområden i utbildningen. Lärosätet möjliggör och säkerställer att studenterna får rikligt med tillfällen under utbildningen att kunna visa färdighet och förmåga i att kritiskt granska, systematisera och reflektera i förhållande till exempelvis forskningsresultat. Kursuppgifter, litteratur och examinationer bidrar till att studenterna ska konsumera och producera texter där de exempelvis systematiserar, granskar och jämför egna och andras arbeten samt forskningspublikationer. Studenterna bedöms få en god förberedelse för framtida kollegial reflektion. Studenterna övar sin färdighet i både muntliga och skriftliga undervisningssammanhang, såväl individuellt som i grupp. Ett gott exempel som bedömargruppen vill uppmärksamma är lärosätets rutiner för att videodokumentera muntliga examinationer.

Enligt självvärderingen är det inom det självständiga arbetet samt inom den verksamhetsförlagda utbildningen som man examinerar studenternas förmåga att bidra till såväl utvecklingen av yrkesverksamheten som yrkets kunskapsutveckling. De granskade självständiga arbetena vittnar om att utbildningen säkerställer denna måluppfyllelse. Lärosätet har identifierat ett behov av att stärka studenternas förmåga till akademiskt skrivande, vilket också har lett till åtgärder i form av utvecklingsarbete.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

Lärosätet visar var och hur de förskoledidaktiska och ämnesdidaktiska inslagen kommer in i utbildningen genom exempel från kurser om estetiska lärprocesser, om matematik i förskolan och i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Dessutom bidrar de varierade undervisningsformerna och studentuppgifterna till att studenterna kan utveckla de färdigheter och förmågor som krävs i förhållande till yrkesrollen. Färdigheter och förmågor tränas och säkerställs genom förberedelser av fiktiva undervisningssituationer, i mötet med verksamheten under VFU:n samt vid tillfällen då barngrupper kommer till lärosätet för att ta del av aktiviteter som studenterna förberett. I självvärderingen visas också en ökande komplexitet i kraven på studenternas förmåga och färdigheter inom de didaktiska kompetenserna. Bedömning av VFU sker i trepartssamtal, genom besök av lärosätets lärare samt genom bedömningsunderlag från handledarna. Examination sker i relation till ramverket för VFU:n när perioden är avslutad.

Bedömargruppen anser att det återstår arbete när det gäller hur lärosätet möjliggör och säkerställer färdigheter och förmågor inom undervisning och metodik. I självvärderingen indikerar lärosätet att detta är utvecklingsområden, vilket bedömargruppen instämmer i. Metodik har varit ett tema under en förskollärardag och begreppet undervisning har varit temat för höstterminen 2018. Detta uppfattar bedömargruppen som ett gott exempel på hur begrepp och innehåll som är relativt nya i förskollärarutbildningen kan hanteras. Detta arbete behöver dock utvecklas och fördjupas.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Utifrån självvärderingens exempel på hur examensmålet behandlas och examineras bedömer bedömargruppen att de färdigheter och förmågor som examensmålet nämner möjliggörs och säkerställs på ett tillfredsställande sätt. Bedömningen är också att det finns en progression. Studenterna får under den sista terminen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan tillsammans med andra planera och redovisa ett vetenskapligt grundat utvecklingsarbete i förskolan. Här finns dock några vagheter i lärosätets beskrivning av hur utvecklingsarbetet examineras, och i huruvida det finns möjlighet att genomföra eller planera ett sådant utvecklingsarbete självständigt.

Under de två sista kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen får studenterna också möjlighet att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. Det framgår att studenterna ska utvärdera den undervisning som bedrivs på förskolan. Bedömargruppen noterar luckor i beskrivningen av i vilken omfattning studenterna ska göra detta självständigt och tillsammans med andra.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Baserat på det samlade bedömningsunderlaget är bedömningen att lärosätet genom konstruktiva länkningar kopplar samman examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter, examination och betygskriterier på ett tillfredsställande sätt. Därmed möjliggör och säkerställer man att studenterna når förmågan och förhållningssättet enligt examensmålet. Studenterna övar på och får möjlighet att förvärva kompetenser inom demokrati, värdegrund, barns rättigheter, konflikthantering och hållbarhet under ett flertal kurser under utbildningen. Studenterna får exempelvis möjlighet att reflektera över etiska aspekter i samband med dokumentation, uppföljning och utvärdering av förskoleverksamhet, eller diskutera hur olika kränkningar av och mellan barn i verksamheten kan bemötas på ett konstruktivt sätt. Vidare kommer lärosätets forskning inom området demokrati och värdegrundsfrågor studenterna till del.

I självvärderingen beskriver lärosätet att hållbar utveckling behandlas utifrån ekologiska och sociala aspekter, men den ekonomiska hållbarheten uppmärksammas inte i tillräckligt stor utsträckning. Bedömargruppen noterar också att progressionen inte är beskriven och synlig på ett övertygande sätt. Även om lärosätet enligt självvärderingen har en ISO-certifiering inom hållbar utveckling har man inom förskollärarutbildningen identifierat detta som ett förbättringsområde.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av underlagen att nämnden för lärarutbildning ansvarar för en aktiv jämställdhetspolicy för till exempel lärar- och studentrepresentationer, forskningsmedelsfördelning, karriärutveckling och lokala regelverk för kursplaner och litteraturlistor. Inom förskollärarutbildningens marknadsföring beaktar man jämställdhetsperspektivet på ett tydligt sätt genom att material adresseras till och avspeglar representationen av båda könen.

Utbildningen behandlar jämställdhetsperspektivet och genusperspektivet som kursinnehåll på ett tillfredsställande sätt. I olika kurser behandlas exempelvis lek, lärande, fostran och omsorg i relation

till makt och genus, och i samtliga kurser inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) belyses jämställdhet i förhållande till ledarskap, professionellt förhållningssätt samt planering och genomförande av undervisning. Studenterna får därmed möjligheter att utveckla de kompetenser som krävs för att på lika villkor kunna verka i en förskola som värnar om jämställdhet i verksamheten. Lärosätet gör egna uppföljningar av jämställdhetsperspektivet i förskollärarutbildningen genom studentundersökningar, programvärderingar och alumnundersökningar. Bedömargruppen poängterar att det finns ett behov av att tydliggöra progressionen för jämställdhetsperspektivet i hela utbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utifrån självvärderingen bedöms lärosätet ha ett utbyggt system för kursvärderingar, programvärderingar, alumnenkäter och den så kallade Linnébarometern. Uppföljningen leder till olika åtgärder och utvecklingsarbeten, och återkoppling sker exempelvis till studenterna. Att uppföljningarnas resultat vid behov omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling tydliggörs i självvärderingen, där lärosätet uppmärksammar ett flertal utvecklingsområden. Såväl självvärderingen som intervjuerna visar att lärosätet har ändamålsenliga och tydliga systematiska uppföljningar, vidtar åtgärder och har rimliga planer att förbättra kursvärderingssystemet. Lärosätet noterar i självvärderingen att man behöver se över de digitala utvärderingarna och återkopplingen till studenterna. En exempel på åtgärd är införandet av återkommande fokusgruppssamtal med studenter som svar på låga svarsfrekvenser för digitala kursvärderingar. Studenter bjuds då in för en dialog om progression i utbildningen samt för att diskutera möjliga åtgärder för utveckling angående upplevda brister I utbildningen.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet gör systematiska genomlysningar av avhopp och avvikelser. Analyserna leder sedan till olika åtgärder och uppföljningar. Ett lärosätesövergripande studiestöd finns tillgängligt i form av till exempel studieverkstad, bibliotek och stöd till studenter med funktionsnedsättning. För kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen finns en särskild stödinsats för att följa upp avvikelser. Bedömargruppen menar att lärosätet redovisar ett ambitiöst arbete för att stödja studenterna. Kvarvaron läsår två har sett över tiden legat i nivå med riket i övrigt, dock med en tydlig ökning under senare år.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Utbildningens utformning, genomförande och resultat bedöms som tillfredsställande. Utbildningen möjliggör och säkerställer genom sin utformning, sitt genomförande och sin examination att studenterna vid examen har de kunskaper inom det förskolepedagogiska området och inom ämnesområden som yrkesutövningen kräver. Även arbetet med att möjliggöra och säkra studenternas kunskap och förståelse för vetenskapsteori och forskningsmetoder, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen bedöms vara tillfredsställande. Som ett gott exempel vill bedömargruppen nämna lärandeaktiviteten där studenterna formulerar sin egen pedagogiska grundsyn. Grundsynen granskas sedan utifrån perspektiven vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samtidigt får dock studenterna i alltför liten utsträckning möjlighet att bli förtrogna med just relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet via lärandemål, lärandeaktiviteter och examination. Det är därför ett utvecklingsområde. Bedömargruppen instämmer också i att kvantitativa forskningsmetoder och området utvecklingsarbete behöver stärkas i utbildningen.

Utbildningen möjliggör och säkerställer genom sin utformning, sitt genomförande och sin examination att studenterna vid examen har de färdigheter och förmågor som de utvalda examensmålen anger. Dessa färdigheter och förmågor är a) att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera, granska och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat, b) att tillämpa förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik och c) att planera, genomföra och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet. Även om bedömargruppen menar att det återstår arbete med att implementera metodik tydligare i utbildningen vill bedömargruppen som ett gott exempel lyfta att lärosätet har anordnat en förskollärardag med temat metodik. Ett annat gott exempel är att begreppet undervisning har varit ett tema under höstterminen 2018.

Examensmålen för kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms också som uppfyllda. Det finns konstruktiva länkningar som kopplar samman examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter, examination och betygskriterier på ett tillfredsställande sätt så att de både möjliggör och säkerställer att studenterna når förmågan och förhållningssättet enligt examensmålet. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta fram lärosätets arbete med barns rättigheter och barnkonventionen, som är en återkommande strimma under utbildningen. Det framkommer i lärosätets egna programvärderingar och alumnundersökningar att både studenter och alumner är nöjda med de kunskaper som de har förvärvat vid lärosätet när det gäller att förebygga och hantera konflikter mellan barn. Inom hållbar utveckling rekommenderar bedömargruppen att lärosätet gör en översyn av progressionen i utbildningen.

På lärosätesnivå finns det ett arbete med jämställdhetsfrågor och nämnden för lärarutbildning ansvarar för en aktiv jämställdhetspolicy för exempel lärar- och studentrepresentationer, forskningsmedelsfördelning, karriärutveckling och lokala regelverk för kursplaner och litteraturlistor. Jämställdhetsperspektivet och genusperspektivet behandlas som kursinnehåll på ett tillfredsställande sätt i utbildningen, men bedömargruppen menar ändå att lärosätet behöver tydliggöra progressionen för jämställdhetsperspektivet i hela utbildningen.

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt genom lärosätets utbyggda system för kursvärderingar och studentåterkoppling. Uppföljningarnas resultat omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling. Lärosätet redovisar ett ambitiöst arbete för att stödja studenterna.