Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

I självvärderingen beskriver lärosätet vilka områden man anser hör till förskolepedagogik. Dessa omfattar i stor utsträckning ämnesdidaktiska kurser, men även områden som särskilt berör förskolan som utbildningsform. Exempel på sådana områden är lek, omsorg och arbetssätt. Dessa ämneskurser inom det förskolepedagogiska området ges under läsår 1 och läsår 3 för att först ge en grundläggande kännedom om det förskolepedagogiska området, och sedan en fördjupning för att säkra kunskaperna det tredje året. Ämnesdidaktiska kurser genomförs under det andra läsåret, sammanhållet i kurser om 15 högskolepoäng. Kurserna inom det förskolepedagogiska området stöds av en nära koppling till kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt till fältstudier vid övningsförskolorna. Bedömargruppen bedömer att detta stöder kopplingen mellan teoretiska och praktiska kunskaper på ett tillfredsställande sätt.

Progressionen genom utbildningen beskrivs i termer av "från en lägre nivå av identifikation, via beskrivning till ett allt mer kritiskt, tillämpande, argumenterande, teoretiserande och analytiskt förhållningssätt". Detta tillämpar utbildningen genom varierande undervisningsformer där studenterna är aktiva och där deras kunnande utmanas. Bedömargruppen ser därmed att det finns en medvetenhet, ambition och plan för att stötta studenternas kunskapsutveckling mot examensmålet. I det självständiga arbetet och under den sista VFU-kursen säkerställs att studenterna uppnår målen. På vilket sätt examinationerna säkrar måluppfyllelse är inte tydligt beskrivet i självvärderingen, men detta framkom och tydliggjordes med exempel under intervjuerna. Exempelvis är VFU-kurserna genomgående knutna till det innehåll som har behandlats under tidigare kurser inom det förskolepedagogiska området och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Detta säkerställer tillämpningen av och relationen mellan teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter.

Det framgår också av självvärderingen och intervjuerna att lärosätet har genomfört ett utvecklingsarbete i fråga om de självständiga arbetenas kvalitet. Effekterna av detta arbete visar sig också i de arbeten som bedömargruppen har granskat. Arbetena visar sålunda på kunskaper inom förskolepedagogik och i ämnen som är relevanta för de självständiga arbetenas inriktning. Förbättringarna visar sig bland annat i att arbetena relaterar relevant tidigare forskning till det egna arbetets frågeställningar på ett tillfredsställande sätt. Relevant forskning bildar också ramen för tolkningar och diskussioner som är förankrade i förskolans verksamhet.

När det gäller aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete bedömer bedömargruppen att upplägget med att behandla utvecklingsarbete under matematikkursen och studenternas arbete med ett eget utvecklingsarbete i naturvetenskap och teknik är genomtänkt. Upplägget tillgodoser att studenterna får möjlighet att bekanta sig med utvecklingsarbeten och forskningsprojekt. Utbildningen bedöms kunna säkerställa studenternas förståelse för processen att planera och genomföra utvecklingsarbeten i förskolan genom att de praktiskt genomför ett eget utvecklingsarbete under VFU:n. I självvärderingen beskriver lärosätet hur examinationerna säkrar att studenterna har förmåga att planera, dokumentera, analysera och använda relevanta teorier. Det säkerställer kunskaper som krävs för yrkesutövningen.

I övrigt innehåller självvärderingen få exempel på lärandemål, vilket gör det svårt att bedöma hur utbildningen har utformat kurserna och vad studenterna examineras mot. I intervjun exemplifierade dock lärosätet utformning och genomförande av kurser, vilket ger underlag för att bedöma att studenternas kunskaper säkerställs. Ett exempel som lärosätet gav är att man i mitten av en VFU-period håller ett trepartssamtal mellan student, handledare och lärare. Samtalet utgår från studenternas dittills genomförda uppgifter och fungerar som en formativ bedömning av de kursmål som studenterna sedan blir examinerade i under slutet av kursen. Vid trepartssamtalet går man igenom kursmålen för att identifiera vad studenterna behöver utveckla och jobba särskilt med under den resterande tiden för att uppnå kursmålet.

Studiehandledningarna till varje kurs är detaljerade med lektionsinnehåll, kurslitteratur, examinationsuppgifter inklusive betygskriterier, länkar och viktiga dokument. Dessutom innehåller de samlad information om kursen, så att studenterna känner till kursmål, kriterier och vad de blir bedömda i vid examinationerna. På så sätt blir studiehandledningarna en del av säkerställandet av examensmålet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Studenterna möter vetenskapsteoretiska grunder genom att de i olika uppgifter under hela utbildningen kontrasterar olika teoretiska perspektiv på undervisning. Detta knyts även till examensmålet om färdighet och förmåga att planera och genomföra undervisning. Det sker genom att studenterna i examinationen av den första VFU-kursen också förväntas förhålla sig vetenskapsteoretiskt till sin planerade undervisning.

Studenterna får möjlighet att pröva forskningsmetoder, både som stöd för det pedagogiska arbetet och som metod för att samla in data i forskningssyfte. Observationsmetoder tycks dock få representera kvalitativa metoder för datainsamling i utbildningen. Lärosätet avser att vidga kursinnehållet med kvalitativa metoder för att se till att andra kvalitativa datainsamlingsmetoder också tas upp. Denna pågående kursutveckling nämns också i självvärderingen.

Studenterna bekantar sig med grunderna i kvalitativa och kvantitativa ansatser genom att formulera frågeställningar redan under termin två. Ett konkret lärandemål som lärosätet nämner i självvärderingen är att studenterna ska kunna redogöra för likheter och skillnader mellan kvalitativa och kvantitativa metoder. Lärosätet har noterat att ett utvecklingsområde är att stärka studenternas kunnande om kvalitativa metoder, och då mer specifikt förmågan att intervjua barn. Bedömargruppen noterar dock att utvecklingen av kursinnehållet som den beskrivs i självvärderingen handlar om förmågor, och alltså inte om kunskap och förståelse på det sätt som examensmålet avser.

De självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat visar dock på god kännedom om de vetenskapsteoretiska grunderna för empiriska studier. Arbetena visar också att studenterna främst använder kvalitativa metoder för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Ett gott exempel på kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen är den kursuppgift där studenterna fördjupar sig i ett systematiskt kvalitetsarbete från en praktisk pedagogisk verksamhet. Det bedöms vara ett lämpligt sätt för studenterna att ta del av beprövad erfarenhet och relatera detta till vetenskaplig grund och till betydelsen för barns lärande och förskollärares arbete. Lärosätet låter kommuners olika modeller för kvalitetsarbete stå för den beprövade erfarenheten, och metoderna diskuteras utifrån olika teorier om lärande för att synliggöra vilka antaganden som ligger till grund för de underlag som har samlats in. Utbildningen säkerställer studenternas kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom en skriftlig rapport där studenterna kritiskt analyserar olika metoder för systematiskt kvalitetsarbete. Som stöd för analyserna använder studenterna tidigare forskning och teorier om lärande.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Enligt självvärderingen säkras examensmålet genom de självständiga arbetena. Det gäller särskilt för förmågan att bidra till att utveckla yrkesverksamheten och att bidra till kunskapsutvecklingen inom det förskolepedagogiska området. Det gäller dock också förmågan att självständigt generera kunskap i form av svar på de ställda forskningsfrågorna. I de självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat använder också studenterna tidigare forskning och källor för att argumentera och bilda ett ramverk för den egna undersökningen på ett tillfredsställande sätt. Resultaten från den undersökning som studenterna har genomfört relateras till tidigare forskning och studenterna diskuterar sitt bidrag till kunskapsfältet. I ett fåtal arbeten bedöms dock examensmålet som bristfälligt uppfyllt. Det grundar sig främst i avsaknad av analys och i en oförmåga att dra slutsatser som är relevanta för yrket utifrån empirin. I intervjuerna framkom att lärosätet har identifierat att problem med de självständiga arbetena oftast härrör från tidigare kurser. Lärosätet har vidtagit åtgärder i dessa kurser för att komma till rätta med problemen.

Studenternas bidrag till utveckling av yrkesverksamheten och till kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet kan ses i de didaktiska planeringar som studenterna gör och prövas i inom olika kurser. I självvärderingen redogör lärosätet för olika moment där studenterna får ta del av andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat. Framför allt när det gäller forskning är detta ett återkommande inslag genom utbildningen, och det självständiga arbetet har en central plats i examinationen. Studenterna får också tillfälle att visa på måluppfyllelse genom att exempelvis under matematikkursen skriva en forskningsöversikt och kritiskt granska vetenskapliga artiklar och avhandlingar i relation till kursens innehåll. När det gäller att träna förmågan att kritiskt analysera andras erfarenheter nämner lärosätet i självvärderingen en rad exempel på gästföreläsare. Självvärderingen beskriver dock inte på vilket sätt studenterna tar tillvara, systematiserar och reflekterar över erfarenheterna på ett kritiskt och självständigt sätt. Under intervjuerna gav lärosätet däremot belägg för att utbildningen bearbetar examensmålet på ett sätt som gör att studenterna har möjlighet att utveckla förmågorna. Lärosätet gav ett strukturerat exempel i form av de praxisseminarier som avslutar varje kurs i den verksamhetsförlagda utbildningen. Seminariet utgår från underlag som studenterna har hämtat in under kursen.

Lärosätet redogör inte för specifika lärandemål för flera av de kurser som fungerar som exempel i självvärderingen. Det framgår dock vad studenterna förväntas lära sig och göra i kurserna. Självvärderingen är därmed något otydlig med hur utbildningen säkerställer att studenterna har lärt sig det de ska lära sig. Intervjuerna bidrog dock med förtydliganden, och också med ett gott exempel på ett utvecklingsarbete inom progression. Utvecklingsarbetet mynnade ut i ett material som lärosätet utvecklade tillsammans med studenterna. Syftet med materialet är att studenterna ska förstå progressionsstegen i att bli en självständig aktör som ett led i den egna professionsutvecklingen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

Utbildningen ger studenterna möjlighet att utveckla ämneskunskaper och didaktiska färdigheter. Detta sker genom att studenterna får planera undervisningssekvenser som grundar sig i pedagogisk teori. Undervisningssekvenserna prövas sedan praktiskt och utvärderas genom reflektioner kopplade till kurslitteraturen och till styrdokument. Examinationerna bygger på att studenterna ska reflektera över praktiskt genomförda undervisningsmoment där olika material och metoder används som ämnesorienterade mål för förskolebarns lärande eller som medel för annat lärande. Studenterna får möjlighet att utveckla färdigheter både i ämnena och i ämnesdidaktiken. Detta sker till exempel genom att studenterna använder olika estetiska uttrycksformer och säkerställs genom att studenterna utvecklar undervisningsmaterial. Bedömargruppen menar att studenterna får möjlighet att tillägna sig en mångfald av verktyg att tillämpa i didaktiska sammanhang och att examinationen säkerställer studenternas färdigheter och förmågor.

En styrka i utbildningen är den vikt som läggs vid dialog, delaktighet och ledarskap som en del i professionsutvecklingen. Det är förmågor som bedömargruppen ser som mycket betydelsefulla ur ett arbetslivsperspektiv.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Det framkommer i självvärderingen att det finns en tydlig progression i kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och att studenterna förväntas ta allt fler egna initiativ. Progressionen mellan kurserna kräver därmed en högre nivå av självständighet hos studenterna. De går från att först agera tillsammans med sin handledare, därefter med stöd av handledaren och till sist till att självständigt planera, genomföra och utvärdera sin undervisning. Detta möjliggörs genom handledning, dokumentation och reflektion. Examinationen inom VFU är också framåtsyftande i och med att studenterna identifierar utvecklingsbehov hos sig själva och reflekterar över hur de kan utvecklas som ledare. Kopplingen mellan teori (lärosätesförlagd utbildning) och praktik (VFU) är närvarande genom hela utbildningen. Enligt lärosätet säkerställs examensmålet främst i kurserna inom VFU. Dessa kurser följs upp på tre olika sätt: via formativa, strukturerade trepartssamtal mellan studenter, handledare och lärare, i ett avslutande praxissamtal där studenterna med utgångspunkt i kursens lärandemål utbyter erfarenheter med varandra och sina lärare, och via skriftliga examinationsuppgifter. Den föregående kursen bör vara godkänd innan studenterna påbörjar nästa VFU-kurs.

Studenterna får under sin VFU träna på att planera och genomföra undervisning med utgångspunkt i barnens behov och intressen. De undervisningssituationer som studenterna genomför utvärderas sedan. Examinationerna är även kopplade till studenternas förmåga att bedriva ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete, där de dokumenterar barns lärprocesser för att planera undervisning inom naturvetenskap och teknik. Till exempel ska studenterna i kursen om systematiskt kvalitetsarbete skriva en rapport som visar förmågan att bland annat relatera utvärdering och pedagogisk utveckling till barns kunskapsutveckling. Rapporten ska också visa studenternas förmåga att relatera analysen av barns lärprocesser till verksamhetens organisation, samt visa förmågan att relatera utvärdering till olika teorier om kunskap och lärande. Detta menar bedömargruppen säkerställer att studenterna uppfyller de färdigheter och förmågor som examensmålet definierar.

Ett område som lärosätet inte beskriver i någon större utsträckning i självvärderingen är studenternas möjlighet att utveckla färdigheter att planera och genomföra undervisningsmoment i arbetslag och i grupp. Vid intervjuerna förtydligade dock lärosätet att en aspekt av bedömningen under VFU inbegriper hur studenterna genomför undervisningen och hur de är aktiva i dialogen med arbetslaget på förskolan.

Specialpedagogiska perspektiv behandlas under utbildningen, men i självvärderingen beskrivs de främst som en del i arbetet med ledarskap och motverkande av diskriminering. Lärosätet beskriver alltså inte specialpedagogiska perspektiv explicit som en undervisningsfråga. I intervjun framhöll dock lärosätet att det finns en längre kurs i specialpedagogik som lyfter fram barn med funktionsnedsättningar och barns olika förutsättningar för att lära.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Lärosätet nämner i självvärderingen att studentaktiva läraktiviteter är vanliga i relation till innehåll som berör värderingsförmågor och förhållningssätt. Lärosätet beskriver att etiska frågor är centrala i flera kurser i utbildningen. Kursernas genomförande ger också studenterna möjlighet att reflektera över bedömningsgrunder och möjlighet att beakta dessa i den didaktiska planeringen. Flera kurser har moment som examinerar studenternas förmåga att kritiskt reflektera över dessa olika områden. Det sker genom att studenterna får göra självständiga och kritiska bedömningar. Ett exempel från självvärderingen är att studenterna med utgångspunkt i ett besök på en förskola med naturprofil gör egna analyser av en avgränsad förskolemiljö i relation till hållbar utveckling.

Lärosätet har börjat med att utveckla innehållet hållbar utveckling i och med att man har identifierat vissa bristområden. Utifrån resultaten från kursvärderingar har lärosätet gjort bedömningen att lärandeaktiviteter som har med hållbar utveckling att göra får för lite utrymme i kursen Natur och teknik i förskola. Det har lärosätet åtgärdat genom revideringar i kursinnehållet. Bedömargruppen påpekar att fortsatta åtgärder inom området hållbar utveckling bör omfatta inte bara ekologisk hållbarhet, utan även social och ekonomisk.

Studenterna får möta kursinnehåll som behandlar demokrati, delaktighet, barns rättigheter, olika livsvillkor, interkulturalitet och konflikthantering. Bedömargruppen ser det som en styrka att utbildningen även tar upp förskolans juridiskt styrda uppdrag att motverka diskriminering och kränkande behandling.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Jämställdhetsperspektivet finns integrerat i flera av utbildningens kurser. Under dessa kurser får studenterna diskutera och problematisera vilka normer och värderingar som produceras i relation till genus och kön i barns lek. Jämställdhetsperspektivet beaktas också i valet av kurslitteratur, och samtliga lärare har kunskap i genusfrågor. Lärosätet planerar även en högskolepedagogisk kurs i genusmedvetet ledarskap. Dessutom har lärosätet påbörjat ett långsiktigt arbete för att motverka könsbundna studieval, förbättra mäns och kvinnors genomströmning samt för att motverka ojämställda karriärvägar. Jämställdhetsperspektivet finns även med i utvärderingar av utbildningen.

Utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna vid examen visar förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Lärosätet ger flera exempel i självvärderingen på hur jämställdhetsfrågor integreras i utbildningens innehåll. Ett gott exempel på detta är lekkursen som beskrivs ovan, där studenterna fördjupar sig i området genom att problematisera hur genus skapas i barns lekar. Studenterna diskuterar också konsekvenserna av olika pedagogiska ställningstaganden och förhållningssätt. I självvärderingen saknas dock konkreta lärandemål kopplade till jämställdhet, och därmed är det oklart hur målet säkerställs.

Enligt självvärderingen har studenter efterfrågat ytterligare förstärkningar inom jämställdhetsområdet och lärosätet har därför påbörjat ett utvecklingsarbete. En utvecklingsmöjlighet som bedömargruppen ser är att formulera tydliga lärandemål som säkerställer att studenterna har utvecklat förmågan att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i pedagogisk verksamhet. Dock anser bedömargruppen att lärosätet redan har identifierat nödvändiga aspekter av jämställdhetsfrågor som är relevanta för förskolläraryrket. Lärosätet har också vidtagit åtgärder för att utveckla lärarlagets kompetens inom jämställdhet för att på sikt även implementera detta i utbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Enligt bedömningsunderlagen pågår utvecklingsarbete kontinuerligt på kursnivå. Lärosätet nämner flera olika grupper som diskuterar frågor utifrån kursernas examinationer. I självvärderingen beskrivs utvecklingsarbetet i form av punktinsatser såsom institutionsdagar och självvärdering av utbildningen vartannat år. Intervjuerna gav däremot mer information om hur väl inarbetade arbetslag ständigt finns i närheten av studenterna. Det finns också en nära kontakt med nämnder och utskott, vilket ger korta beslutsvägar och kontinuerlig uppföljning av utbildningen. Bedömargruppen ser det som en styrka att lärarna medverkar i olika delar av utbildningen och att de möter studenterna i olika skeden av utbildningen. Därmed ser de konsekvenserna av undervisningen och av de insatser som har gjorts tidigare i utbildningen.

Lärosätet involverar relevanta intressenter i kvalitetsutvärderingen och i kvalitetsutvecklingen. Till exempel anordnar lärosätet träffar för de olika parter som är involverade i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), det vill säga lärare, huvudmännens samordnare och lärosätets VFU-organisation. Syftet är att föra dialog och utveckla VFU:n.

Kursvärderingarnas resultat återkopplas till studenter och lärare via programrådet. Enligt intervjun sker återkoppling både vid kursstart och via en digital plattform.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätets analys av genomströmningen visar på fler avhopp under senare år. Lärosätet har vidtagit åtgärder för att minska avhoppen och öka genomströmningen, men enligt självvärderingen har åtgärderna ännu inte haft önskad effekt. Vissa kurser har låg genomströmning och många omexaminationer. Lärosätets analys i självvärderingen pekar på att detta beror på att de antagna studenterna nu har lägre meritvärde än vid tidigare antagningsomgångar. En åtgärd som lärosätet nämner är att lärosätet har ökat undervisningstiden med fler workshops, mer handledning, utökat samarbete med biblioteket och mer återkoppling till studenterna. Man har också tydligare kommunicerat till studenterna att utbildningen förutsätter heltidsstudier. Efter den första kursen följer lärosätet upp de studenter som studievägledaren bedömer behöver extra stöd. Exempel på stöd som studenterna kan få är hjälp med studieplanering, studiemotivation och vägledning. Utifrån självvärderingens beskrivning anser bedömargruppen att det finns tydliga insatser för studenter som av olika anledningar behöver stöd för att kunna fullfölja studierna.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Utbildningen har många styrkor och uppnår måluppfyllelse i de utvalda examensmålen genom sin utformning och sitt genomförande. Det finns en progression i utbildningen och studenterna får möjlighet att delta i en variation av lärandeaktiviteter. Studenterna möter också olika former av examinationer.

Utbildningen uppnår måluppfyllelse av examensmålen för kunskapsformen Kunskap och förståelse. Detta sker genom att kurserna inom det förskolepedagogiska området stöds av en nära koppling till kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt till fältstudierna vid övningsförskolorna. Bedömargruppens bedömning är att detta stöder kopplingen mellan teoretiska och praktiska kunskaper på ett tillfredsställande sätt. Progressionen i utbildningen beskrivs i termer av "från en lägre nivå av identifikation, via beskrivning till ett allt mer kritiskt, tillämpande, argumenterande, teoretiserande och analytiskt förhållningssätt". Detta tillämpar utbildningen genom varierande undervisningsformer där studenterna är aktiva och där deras kunnande utmanas. Bedömargruppen ser därmed att det finns en medvetenhet, ambition och plan för att stötta studenternas kunskapsutveckling mot examensmålet.

Examinationerna, inklusive de självständiga arbetena, säkrar att studenterna har insikter i hur pedagogiskt arbete i förskolan planeras, dokumenteras och analyseras. De säkrar också att studenterna vet hur man använder relevanta teorier, vilket säkerställer att studenterna har sådana kunskaper som krävs för yrkesutövningen. Ett gott exempel på hur lärosätet arbetar med relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är den kursuppgift där studenterna fördjupar sig i ett systematiskt kvalitetsarbete från en praktisk pedagogisk verksamhet.

Utbildningen uppnår måluppfyllelse av examensmålen inom kunskapsformen Färdighet och förmåga genom olika empiriska arbeten. De självständiga arbetena examinerar förmågan att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och till kunskapsutvecklingen inom det förskolepedagogiska området. De självständiga arbetena examinerar också förmågan att självständigt generera kunskap i form av svar på forskningsfrågor. Bedömargruppen bedömer att utbildningen säkerställer förståelse för processen att planera och genomföra utvecklingsarbeten i förskola. Det sker genom att studenterna får praktiskt genomföra ett eget utvecklingsarbete under sin VFU. Studenternas bidrag till utvecklingen av yrkesverksamheten och till kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet ses i de didaktiska planeringar som studenterna gör och prövas i olika kurser där de dels tar del av andras erfarenheter, dels tar del av relevanta forskningsresultat. Ett återkommande inslag i utbildningen är forskning, både genom egna undersökningar och andras. Utbildningen ger studenterna möjlighet att utveckla ämneskunskaper och didaktiska färdigheter genom att de planerar undervisningssekvenser utifrån pedagogisk teori. En av utbildningens styrkor är den vikt som läggs vid dialog, delaktighet och ledarskap som en del i professionsutvecklingen. Förmågan att planera och genomföra undervisning får studenterna träna på under sin VFU. Studenterna gör detta med utgångspunkt i barnens behov och intressen, och utvärderar sedan de genomförda undervisningssituationerna.

Utbildningen uppfyller examensmålen inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt i och med att etiska frågor är centrala i flera kurser. Kursgenomförandet ger också studenterna möjlighet att reflektera över bedömningsgrunder och att ta hänsyn till dessa i den didaktiska planeringen. Lärosätet beskriver att hållbar utveckling är ett utvecklingsområde som lärosätet har identifierat. Man har också vidtagit åtgärder på området. Bedömargruppen vill påpeka att fortsatta åtgärder inom området hållbar utveckling bör omfatta inte bara ekologisk hållbarhet, utan även social och ekonomisk.

Jämställdhetsperspektivet finns integrerat i flera kurser. Till exempel diskuterar och problematiserar studenterna vilka normer och värderingar som produceras i relation till genus och kön i barns lek. Utbildningen möjliggör och säkerställer därmed att studenterna vid examen visar förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Lärosätet har påbörjat ett långsiktigt arbete med jämställdhet för att motverka könsbundna studieval, förbättra mäns och kvinnors genomströmning samt för att motverka ojämställda karriärvägar.

Utbildningen bedöms vara välfungerande med korta beslutsvägar och närhet mellan studenter och lärare. Utbildningen följs upp kontinuerligt. Bedömargruppen ser det som en styrka att lärarna medverkar i olika delar av utbildningen och återkommande möter studenterna i utbildningens olika skeden. Därmed ser de konsekvenserna av undervisningen och av de insatser som har gjorts tidigare i utbildningen. Relevanta intressenter involveras i kvalitetssäkrings- och utvecklingsarbetet, särskilt när det gäller organisationen kring den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), vilken säkerställer att utbildningen genomförs så att studenterna får ta del av både vetenskapliga och professionsinriktade aspekter av yrket. Resultaten från kursvärderingarna återkopplas till studenter och lärare via programrådet. Lärosätet har vidtagit åtgärder för att minska avhoppen och öka genomströmningen, men enligt självvärderingen har åtgärderna ännu inte haft önskad effekt.