Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Baserat på självvärderingens lärartabell bedöms den vetenskapliga kompetensen i utbildningen som låg med knappt en tredjedel disputerade lärare. Högre akademisk kompetens finns i form av en docent. Vidare är de lektorer som har professionskompetens få, och lärartabellen visar på en låg grad av undervisning bland lektorerna. Endast ett par lektorer har en undervisningsgrad på 30-40 procent och de andra lektorerna har lägre undervisningsgrad än så. I självvärderingen går att utläsa att lärosätet gör stora ansträngningar för att rekrytera disputerade lärare. Lärosätet arbetar också långsiktigt för att forskarutbilda adjunkter inom utbildningen, och vid lärosätesintervjuerna framkom att ledningen har gjort en inventering för att undersöka intresset för forskarutbildning internt. Detta arbete bekräftas av lärartabellens lista över de adjunkter som för närvarande genomgår forskarutbildning. Bedömargruppen ser detta som ett steg i rätt riktning, men noterar att den avsatta tiden för forskarstudierna bara är 25 procent. Bedömargruppen rekommenderar en ökad satsning för att påskynda processen.

Trots få lärare med högre vetenskaplig kompetens visar de självständiga arbetena att studenterna når examensmålen som rör vetenskapligt kunnande. Därför menar bedömargruppen att den vetenskapliga kompetens som finns används på ett adekvat sätt och därmed står i proportion till utbildningens volym.

Enligt självvärderingen och lärartabellen består utbildningens lärarresurser övervägande av adjunkter. Knappt hälften av de undervisande adjunkterna har professionsbakgrund. De två adjunkter som undervisar mest i utbildningen har inte professionsbakgrund, även om de har närliggande utbildningsbakgrund. För övrigt har även adjunkterna en relativt låg undervisningsgrad i utbildningen, vilket kan te sig något förvånande. Vid intervjuerna påpekade lärosätet att man som stiftelse på egen hand kan besluta om att anställa adjunkter. Det menar lärosätet särskiljer dem från andra lärosäten, eftersom det innebär kortare beslutsvägar för att vid behov anställa adjunkter tillfälligt. Lärosätet framhöll också att utbildningen har en stark kärna av adjunkter som stannar kvar i utbildningen över tid. Intervjuunderlaget ger en samstämmig bild av en sammanhållen lärargrupp som ingår i kollegiala samtal för en utbildning i ständig utveckling. Vid intervjuerna värderade lärosätet även adjunkters färska professionskunskap som en styrka.

För att säkra den professionsrelaterade kompetensen timanställs även verksamma förskollärare, något som framkommer både i självvärderingen och intervjuerna. Adjunkter har även anställts tillfälligt för att frigöra tid för kompetensutveckling för de tillsvidareanställda adjunkterna. Bedömargruppen vill dock understryka faran med kortsiktiga lösningar av detta slag och menar att lärosätet behöver satsa på den långsiktiga lösning som beskrivs i självvärderingen, nämligen att forskarutbilda adjunkter med professionsbakgrund.

Den pedagogiska kompetensen säkerställs enligt självvärderingen genom att samtliga lärare i utbildningen tilldelas minst 10 procent kompetensutvecklingstid. Nyanställda lektorer erbjuds tidsbegränsad intern forskningstid om 25 procent under två år. Vidare framgår det av självvärderingen att seminarieverksamheten inom forskningsmiljöerna är öppen för all personal och därigenom kan ses som kompetensutvecklande. Vid intervjuerna framkom att också adjunkter deltar i dessa seminarier. Ett gott exempel som bedömargruppen vill lyfta är den inventering av intresse för forskarutbildning hos adjunkter som ledningen vid lärosätet har genomfört som en del i en långsiktig kompetensförsörjningsplan.

Vid intervjuerna framkom att flertalet av de handledare som är involverade i den verksamhetsförlagda utbildningen har handledarutbildning.

En svaghet är att det i dagsläget inte finns någon stark och stabil vetenskaplig kärna. Det är även en svaghet att professionskompetensen har säkrats kortsiktigt genom att tillfälligt anställa adjunkter på ett visst antal timmar. Samtidigt menar bedömargruppen att just detta också kan vändas till en styrka sett utifrån ett arbetslivsperspektiv, eftersom lärare som är fortsatt verksamma i förskolan kan bidra med aktuella yrkeserfarenheter. Intervjuunderlaget vittnar om en sammansvetsad kärntrupp av lärare som engagerat driver förskollärarutbildningen i nära samarbete med såväl studenter som verksamma på fältet. Bedömargruppen menar att det på lång sikt finns adekvat vetenskaplig kompetens som står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I självvärderingen finns ingen tydlig beskrivning av hur forskning och utbildning hänger samman vid lärosätet. Beskrivningen betonar den vetenskapliga miljön medan professionsmiljön beskrivs mer implicit. Vid lärosätesintervjuerna betonade man dock professionsperspektivet och ett fokus på praxisnära forskning, vilket talar för en professionsinriktad utbildningsmiljö. Vidare framkom att det nyligen har skett en omorganisation som rör forskningsmiljöerna. Omorganisationen betyder att forskningsmiljöerna fortfarande är under utveckling. Lärosätet presenterar i självvärderingen sju forskningsgrupper fördelade på tre forskningsmiljöer. Tydligast koppling till utbildningen har forskningsgruppen Förskolepedagogisk-didaktisk forskning inom miljön Praktiknära utbildningsforskning. Vilket ansvar forskningsgruppen respektive miljön tar för utbildningens forskningsöverbyggnad är inte helt tydligt utifrån bedömningsunderlagen.

Det som går att utläsa i såväl självvärderingen som i intervjuunderlaget är att studenter får möta aktiva forskare. Studenterna får också ta del av pågående forskning genom artiklar och avhandlingar som produceras vid lärosätet. En styrka är att studenter erbjuds delta vid seminarier och föreläsningar med internationella forskare. Dock beskriver lärosätet i självvärderingen att få studenter väljer att delta och att man rannsakar sig själva när det gäller hur studenterna bjuds in. Lärosätets sammantagna bedömning i självvärderingen är att forskningsmiljön och dess koppling till förskollärarutbildningen behöver stärkas och definieras för både lärare och studenter. Bedömargruppen instämmer i detta. Bedömargruppen föreslår ett utvecklingsarbete för att tydliggöra miljöns roll och ansvar för utbildningens forskningsöverbyggnad. Det finns potential att tydliggöra kopplingen mellan forskning och utbildning, inte minst genom miljön Praktiknära utbildningsforskning med tillhörande forskningsgrupper.

Bedömargruppen har betänkligheter när det gäller lärosätets val att förlägga 30 högskolepoäng på avancerad nivå i en utbildning som ger en examen på grundnivå, och som enligt lärartabellen har få disputerade lärare.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Förutsättningarna vid lärosätet är sammantaget tillfredsställande inom områdena personal och utbildningsmiljö. Trots få lärare med vetenskaplig kompetens inom det förskolepedagogiska området har lärosätet genom studenternas självständiga arbeten visat förmåga att bedriva en kvalitativ utbildning som säkerställer måluppfyllelse. Därför bedöms den vetenskapliga kompetensen vara adekvat och stå i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Trots detta ser bedömargruppen det som högst prioriterat att öka den vetenskapliga kompetensen, särskilt med disputerade lärare med professionsbakgrund, för att säkerställa kompetensförsörjningen över tid. Med tanke på den bekymmersamma nationella situation som råder för högre akademisk kompetens inom förskoleområdet rekommenderas kraftfulla interna satsningar på att forskarutbilda adjunkter.

Bedömargruppen ser behov av att lärosätet arbetar med att förtydliga utbildningens vetenskapliga och professionsinriktade miljö och det nära samband som bör finnas mellan forskning och utbildning. Vid intervjuerna framkom att det nyligen har skett en omorganisation som rör den vetenskapliga miljön. Det klargjordes också att forskningsmiljön Praktiknära utbildningsforskning, som har starkast koppling till utbildningen, är under uppbyggnad och därför inte har så stort inflytande över utbildningen i dagsläget. Bedömargruppen uppmuntrar till fortsatt utvecklingsarbete med att explicitgöra den vetenskapliga och den professionsinriktade miljön, och med att förtydliga forskningsmiljöernas ansvar för utbildningens forskningsöverbyggnad.