Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

I självvärderingen beskrivs en progression i relation till examensmålet på ett förtjänstfullt sätt, vilket bedöms som en styrka. Avsikten är enligt självvärderingen att varje examensmål ska behandlas vid minst tre tillfällen under utbildningen. Det menar bedömargruppen är rimligt, men det som inte framkommer i bedömningsunderlagen är hur lärosätet säkerställer en sådan målsättning. I självvärderingen saknas en tydlighet om konstruktiv länkning mellan examensmål, lärandemål, genomförande, examination och bedömningskriterier. Hela kedjan behövs för att det ska gå att bedöma hur målet säkerställs. Intervjuunderlaget gav däremot en samstämmig bild av att det finns bedömningskriterier som vägledning för den kunskap man avser säkerställa genom examination. Det framkom också att varje mål i examensordningen har operationaliserats till konkreta lärandemål i olika kurser. Därför tyder det sammantagna bedömningsunderlaget på att det vid lärosätet finns en konstruktiv länkning mellan examensmål, kursplanemål, lärandeaktivitet, examination och bedömningskriterier, även om självvärderingen brister i tydlighet. Det betyder att studenters kunskap om och förståelse för såväl förskolepedagogiskt område som ämneskunskaper för yrkesutövningen inte har kunnat säkerställas utifrån självvärderingen, men att övriga underlag har övertygat bedömargruppen om att lärosätet både möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Särskilt övertygar de självständiga arbetena bedömargruppen om att studenterna faktiskt har sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inklusive kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Den höga måluppfyllelsen i de självständiga arbetena väger tungt för den sammantagna bedömningen av examensmålet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det finns en diskrepans i bedömningarna av de olika underlag som bedömargruppen har att tillgå. Genomgående brister självvärderingen i tydlighet om hur lärosätet säkerställer måluppfyllelse, men de självständiga arbetena visar på ett övertygande sätt att studenterna har den kunskap och förståelse som examensmålen kräver. Bedömargruppen ser de självständiga arbetena som belägg för att utbildningen både möjliggör och säkerställer att studenterna vid examen visar kännedom om vetenskapsteori samt om kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Även om säkerställandet brister i tydlighet i självvärderingen så gäller inte det för progressionen. Progression i relation till den del av examensmålet som rör kännedom om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa metoder framträder tydligt genom exempel från tre nivåer: introducerande nivå, fördjupad nivå och avancerad nivå. Den avancerade nivån examineras i och med det självständiga arbetet.

En styrka i självvärderingen är att lärosätet inte bara beskriver utan också identifierar områden som behöver utvecklas. Ett problem som lyfts i såväl självvärderingen som i intervjuerna är studenters osäkerhet inom vetenskapsteori och metod. Lärosätet påtalar att utbildningens kurser brister i balans och synliggörande av vetenskapliga metoder. Detta avser lärosätet att åtgärda och i lärosätesintervjuerna framkom att åtgärder redan har vidtagits. Exempelvis behandlar numera alla kurser vetenskaplig metod och studieguiden förtydligar de förväntade färdigheterna. Bedömargruppen ser positivt på de åtgärder som har vidtagits och på att de självständiga arbetena visar att studenterna har kännedom om vetenskapsteori liksom om kvantitativ och kvalitativ metod, vilket tyder på att åtgärderna har fallit väl ut.

Den del av examensmålet som rör kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behandlas inte systematiskt i självvärderingen. Dock förekommer begreppen som sådana i redovisningen av det examensmål som behandlar förskole- och ämnesdidaktik. Lärosätets syn på relationen kan anas implicit. Bedömargruppen uppmanar därför lärosätet att se över och tydliggöra relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att försäkra att målet säkerställs i sin helhet.

En styrka i självvärderingen generellt är, som tidigare nämnts, att lärosätet inte bara beskriver utbildningen utan också identifierar områden som behöver utvecklas. Ibland stannar dock beskrivningen vid ett identifierat problem och en redogörelse för hur lärosätet har tänkt åtgärda problemet saknas. Ibland redovisas vidtagna eller planerade åtgärder. Det hade varit önskvärt att självvärderingen också hade innefattat konkreta planer på tänkbara åtgärder för samtliga identifierade problem. De insatser som faktiskt redovisas såväl i självvärderingen som i intervjuerna ser bedömargruppen som både relevanta och rimliga.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevant forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I sin redogörelse för detta examensmål hämtar lärosätet exempel från kurserna Uppföljning, utvärdering och utveckling I och II, och synliggör därmed progressionen på ett förtjänstfullt sätt. Även här är det främst fokus på hur lärosätet möjliggör måluppfyllelse, medan säkerställandet av måluppfyllelsen inte är lika tydligt i självvärderingen. Bedömargruppen efterfrågar tydlighet om den konstruktiva länkningen. Att examensmålet säkerställs framkommer dock återigen i de självständiga arbetena, som innefattar ett kritiskt förhållningssätt där egna och andras forskningsresultat inte enbart redovisas systematiskt utan också ofta reflekteras över och problematiseras.

Kurserna som används som exempel har enligt självvärderingen nyligen reviderats för att renodla, utveckla och tydliggöra progressionen i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i förskolepedagogik. Enligt självvärderingen har studenterna tidigare inte fått de förutsättningar som krävs för att uppnå lärandemålen. Den åtgärd som har vidtagits har enligt lärosätet fått effekt, men samtidigt presenterar lärosätet fler högst rimliga insatser för en ökad måluppfyllelse i form av kompletterande föreläsningar om olika teoretiska perspektiv och deras konsekvenser för ett systematiskt kvalitetsarbete.

I det sammantagna bedömningsunderlaget framkommer att det finns ett processinriktat arbetssätt i lärarlaget som innefattar ett ständigt pågående reviderings- och förbättringsarbete. Enligt bedömargruppen visar lärosätet en öppenhet för att blottlägga brister och en god vilja och intention att åtgärda och förbättra utbildningen, också tillsammans med studenter. Det ser bedömargruppen som en styrka. Samtidigt menar bedömargruppen att det finns vissa oklarheter om alla utvecklingsarbeten som verkar pågå. De utvecklingsområden som lärosätet presenterar är många och bedöms i flera fall vara av grundläggande karaktär för utbildningens möjliggörande och säkerställande av måluppfyllelse. Självvärderingen ger en bild av en utbildning som är under omfattande utveckling och där det återstår en del arbete för att få samstämmighet mellan mål, aktivitet, examination och bedömning. Detta bekräftas delvis även i intervjuunderlaget, samtidigt som idén om ett processinriktat arbetssätt tydligt framträder.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen beskriver lärosätet att förskoledidaktiska kurser är ett nav i utbildningen. Man uttrycker också en strävan efter att förskoledidaktik och ämnesteoretiska inriktningar ska bilda en helhet. Detta beskriver lärosätet som en utmaning och bedömargruppen understryker att strävan efter helhet är en styrka. Det är också en styrka att kurserna presenteras som en helhet för studenterna. Vidare ser bedömargruppen det som positivt att lärosätet strävar efter att knyta examinationsuppgifter till den forskning som är kopplad till utbildningen för att tydliggöra relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet.

Det som enligt bedömargruppen är självvärderingens svaga punkt är än en gång samstämmigheten mellan lärandemål, lärandeaktivitet, examination och bedömning. Därför föreslår bedömargruppen ett fortsatt utvecklingsarbete för att tydliggöra den konstruktiva länkningen. Lärosätet behöver också försäkra sig om att det är rätt kunskapsform som säkerställs genom examination, vilket kan synliggöras genom bedömningskriterier. Två av tre kurser i förskoledidaktik ligger på avancerad nivå och i bedömningsunderlaget saknas en tydlighet om progressionen mellan kurserna på grundnivå respektive avancerad nivå. Progressionen skulle exempelvis kunna visas genom de verb som används i lärandemålen. I lärandemålen på avancerad nivå används uttryck som "fördjupad förmåga", men det blir inte tydligt för bedömargruppen vad "fördjupad" innebär. Det är inte heller tydligt hur detta förhåller sig till det som krävs på grundnivå.

I självvärderingen ger lärosätet ett exempel på en examinationsuppgift där studenterna ska genomföra ett projekt som innefattar två dimensioner: dels ska studenterna träna grundläggande färdigheter i ett utforskande arbetssätt, dels ska de visa förmåga att tillämpa förskoledidaktik. Examinationen bedöms som en utmärkt möjlighet för studenterna att utveckla och träna färdigheter och förmågor att tillämpa förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik. För att kunna bedöma examinationsuppgiftens relevans behövs dock en koppling till lärandemål, lärandeaktiviteter och bedömningskriterier. Vidare efterfrågar bedömargruppen även en beskrivning av den verksamhetsförlagda utbildningens roll i relation till detta mål.

Utifrån ett studentperspektiv bedömer bedömargruppen att läraktiviteterna och examinationsformerna i kursen Naturvetenskap och teknik i förskolan är goda exempel på hur studenterna får använda sina teoretiskt förvärvade kunskaper praktiskt.

Även om självvärderingen är otydlig med hur lärosätet säkerställer examensmålet gav intervjuunderlaget en bild av att lärosätet på ett tillfredsställande sätt operationaliserar examensmålet i specifika lärandemål som synkroniseras med lärandeaktiviteter, examination och bedömning. Student- och lärosätesintervjuerna gav en samstämmig bild av att denna konstruktiva länkning tydliggörs för studenterna i kursplanen och studieguiden. En styrka i samband med säkerställandet är det kalibreringsarbete som lärosätet enligt intervjuunderlaget gör för att bedöma examinationsuppgifterna rättssäkert.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Av självvärderingen framgår att studenterna självständigt och tillsammans med andra planerar, genomför och till viss del utvärderar (genom självreflektion) samt utvecklar undervisningen och den pedagogiska verksamheten. Varje barns lärande och utveckling beskrivs som viktigt. Att detta erbjuds i utbildningen framgår av självvärderingen, och det framgår också att studenterna examineras för att säkerställa att målet nås. Självvärderingen styrker dock inte beskrivningen genom att visa den konstruktiva länkningen mellan specifika lärandemål, genomförande, examination och bedömning. Däremot framkom det i intervjuunderlaget att det finns en sådan länkning. Målet kopplas främst till den verksamhetsförlagda utbildningen men också till samverkan mellan den verksamhetsförlagda och den högskoleförlagda utbildningen.

Lärosätet presenterar i självvärderingen en bedömningsmatris som innefattar kriterier på två nivåer. Skillnaden mellan dessa nivåer är dock inte tydlig. Nivåerna särskiljs med benämningarna "fördjupad" på nivå 1 samt "utvecklad" på nivå 2. Det är oklart vad detta konkret innebär. Samtidigt är det en styrka att man har tagit fram progression och bedömargruppen föreslår att lärosätet vidareutvecklar matrisen för att göra det tydligare vilka färdigheter och förmågor studenterna förväntas utveckla och träna. Det kan förslagsvis ske genom aktiva verb i lärandemålen som tydligare anger de olika nivåerna.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att lärosätet besöker studenterna i tre av fyra perioder med verksamhetsförlagd utbildningen (VFU). Under den första kursen inom den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU I, görs inget besök. Det underlag som ligger till grund för bedömning är handledarens skriftliga bedömning samt ett uppföljande samtal. Vid senare kurser inom VFU:n består bedömningsunderlaget av trepartssamtal, studenternas muntliga självreflektion samt en individuell text kopplad till styrdokument och forskning. Lärosätet har infört en riktad resursförstärkning med fokus på bedömning i kursen VFU III. Varför man har gjort detta är dock inte tydligt i självvärderingen. Bedömargruppen ser positivt på att det både i självvärderingen och intervjuerna framkommer en tydlig idé om hur de olika VFU-perioderna är strukturellt placerade i utbildningen. Det finns även en samstämmighet i underlagen om utbildningens röda tråd, det vill säga hur de olika kurserna länkas ihop och bildar en helhet. Bedömargruppen ser det som en styrka att pågående kurs kopplar till både tidigare och kommande kurser, vilket framkom i intervjuerna.

Utbildningen erbjuder möjligheter för studenterna att träna förmågan att självständigt agera. Detta exemplifierar lärosätet med en examinationsuppgift som består av att studenterna enskilt genomför ett samtal med vårdnadshavare efter att ha observerat och dokumenterat ett barn. Det bedömargruppen ställer sig frågande till är hur en sådan uppgift bedöms, av vem och utifrån vilka bedömningsgrunder. Detta framgår inte av självvärderingen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Självvärderingen brister i tydlighet också när det gäller hur utbildningen säkerställer måluppfyllelsen för denna kunskapsform. Ett exempel på otydlighet i säkerställandet är att det inte framgår om en gruppuppgift är muntlig eller skriftlig. Det framgår inte heller hur enskilda studenters kunskap säkerställs vid gruppexaminationer. Ett annat exempel på otydlighet är skrivningar som att en uppgift ska genomföras utifrån ett "helhetsperspektiv" utan att närmare diskutera vad ett helhetsperspektiv innebär. Vilka lärandemål som olika uppgifter avser att examinera är enligt bedömargruppen inte heller tydligt i underlaget. Även om det i självvärderingen framkommer att utbildningen erbjuder innehåll som är relevant för examensmålet saknas alltså den explicita länkningen från mål till bedömning. Det bidrar till att det inte går att utläsa säkerställandet av målet i självvärderingen, men precis som tidigare har påpekats stöder intervjuunderlaget bedömargruppens bedömning att det finns en sådan länkning i utbildningen.

Bedömargruppen menar att värderingsförmågan och förhållningssättet när det gäller hållbar utveckling behöver utvecklas och beskrivas tydligare i utbildningen. Detta har lärosätet också självt identifierat som ett utvecklingsområde. Det har även vidtagits åtgärder, vilket enligt bedömargruppen breddar hållbarhetsperspektivet på ett förtjänstfullt sätt. I självvärderingen beaktar lärosätet ekologiska och sociala aspekter av hållbarhet, men presenterar inga ekonomiska aspekter.

Värdegrundsfrågor är framträdande i självvärderingen. Studenterna ges möjlighet att förklara, diskutera och vinna insikter om grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter samt problematisera skolväsendets värdegrund, liksom i att värdera och skapa lärmiljöer i förskolan utifrån barns behov och förutsättningar. Även normmedvetenhet och demokratiskt förhållningssätt behandlas i utbildningen och enligt självvärderingen får studenterna öva sig i att upprätta en likabehandlingsplan. Det bedömer bedömargruppen som ett gott exempel av högsta relevans för examensmålet.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen framkommer att lärosätet beaktar ett jämställdhetsperspektiv, men även här saknas ett synliggörande av hela kedjan av konstruktiv länkning. Vidare är det problematiskt att de lärandemål som lärosätet har valt att exemplifiera jämställdhetsperspektivet med inte är formulerade på ett sådant sätt de synliggör jämställdhet. Det innebär att lärandemålen skulle kunna examineras utan fokus på jämställdhet. Ett exempel är ett lärandemål från matematikkursen, där studenterna ska kunna "redogöra för matematikämnets historik i relation till förskolan" samt "reflektera över sina egna relationer och över yrkesprofessionens förhållningssätt till matematikämnet". Ett annat exempel hämtas från kursen Didaktiskt arbete i förskolan II där lärandemålet är att "relatera till och problematisera olika teoretiska perspektiv inom lek, lärande och omsorg". Ingen målformulering innefattar jämställdhet som ett innehåll som ska examineras.

Lärosätet medger i självvärderingen och vid intervjuerna att jämställdhetsperspektivet inte är tydligt i lärandemålen, men uppger att man har uppmärksammat problemet i och med UKÄ:s utvärdering. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att konstruera lärandemål, examinationsuppgifter och bedömningskriterier med fokus på jämställdhet för att säkerställa perspektivet i utbildningen.

Dock presenteras i självvärderingen flera exempel på lärandeaktiviteter av hög relevans, exempelvis granskning av likabehandlingsplaner utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det övertygar bedömargruppen om att utbildningen ändå beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv. En styrka som kommer fram i självvärderingen är uttrycket att "leva jämställdhet" som syftar på att exempelvis uppmuntra studenterna att se sig själva som aktiva deltagare genom att de är delaktiga i att utforma utbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att kvalitetsarbete sker regelbundet både på program- och kursnivå. Enligt självvärderingen tillsatte man en programansvarig i januari 2017 efter en internutredning under 2016. Programansvarig har i uppgift att utveckla och stärka kvalitetsarbetet, att påbörja och genomföra förbättringsåtgärder samt att ansvara för att revidera och ta fram kursplaner. Det ser bedömargruppen som en styrka. I självvärderingen och intervjuerna pekar lärosätet frekvent ut utvecklingsområden och beskriver att olika internutredningar har lett till åtgärder. Bedömargruppen menar därför att det finns en stödorganisation för det systematiska kvalitetsarbetet.

Samtidigt medger lärosätet att arbetsplanen för systematiskt kvalitetsarbete bara delvis har fungerat i praktiken. Detta på grund av en ansträngd arbetssituation för lärarna. Utvärderingar har därför inte kunnat utföras efter alla kurser. Av lärosätesintervjuerna framgick att från och med hösten 2018 är det systematiska kvalitetsarbetet formaliserat med fokus på dokumentationen. Det nya systemet ska även användas för att återkoppla till relevanta intressenter. Några effekter av denna åtgärd har inte visats ännu. De vidtagna åtgärderna bedöms som relevanta med god potential att komma tillrätta med de problem som lärosätet har redovisat i självvärderingen.

Enligt bedömargruppen bedrivs alltså ett systematiskt kvalitetsarbete, även om lärosätet medger att det ibland fallerar på grund av hög arbetsbelastning. Lärosätet har vidtagit åtgärder för både systematiken och återkopplingen i uppföljningsarbetet. Åtgärderna bedöms som ändamålsenliga. Bedömargruppen ställer sig dock frågande till hur lärosätet prioriterar bland alla de utvecklingsområden som presenteras i självvärderingen. Bedömargruppen uppmanar därför lärosätet att göra en prioriteringsordning bland de identifierade utvecklingsområdena. Bedömargruppen uppmanar också lärosätet att ta fram reella åtgärdsplaner som gör det möjligt att värdera planernas relevans och rimlighet.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet visar i självvärderingen att man på olika sätt verkar för att studenterna ska genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Schemaläggningen och studieguiden betonas som ett stöd för studenterna att planera sin tid. Lärosätet beskriver även att examinationsformerna varieras för att studenterna oavsett lärstil ska kunna visa sina kunskaper och förmågor och därmed bli godkända på kurserna. Vidare framgår det att man för individuella samtal med de studenter som inte uppfyller behörighetskraven för nästkommande kurs. Lärosätet erbjuder även stödåtgärder för studenter med någon form av funktionsnedsättning. Kvarvaron för läsår två är stabilt högre än i riket i övrigt.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Utifrån det samlade underlaget bedöms utbildningens utformning, genomförande och resultat som tillfredsställande. Lärosätet både möjliggör och säkerställer att examensmålen uppfylls och att studenterna har de kunskaper och den förståelse respektive de färdigheter och förmågor som krävs för yrkesutövningen. Varje mål i examensordningen har operationaliserats till konkreta lärandemål i olika kurser och det finns bedömningskriterier som vägleder i vilken kunskap som examinationen ska säkerställa. Den sammantagna bedömningen är därför att det vid lärosätet finns en konstruktiv länkning mellan examensmål, kursplanemål, lärandeaktivitet, examination och bedömning i alla kunskapsformer.

De självständiga arbetena fungerar som belägg för att utbildningen faktiskt säkerställer examensmålen i kunskapsformen Kunskap och förståelse. Arbetena visar enligt bedömargruppen på ett övertygande sätt att studenterna har de kunskaper och den förståelse som krävs för yrkesutövningen. Bedömargruppen menar därför att det är rimligt att anta att konstruktiv länkning och säkerställande är praxis vid utbildningen. Detta framkom också i intervjuerna.

I självvärderingen framgår en progression i relation till varje examensmål på ett förtjänstfullt sätt, vilket ses som en styrka. Avsikten är att varje examensmål ska behandlas vid minst tre tillfällen under utbildningen. Det bedömer bedömargruppen som rimligt. Självvärderingen är strukturerad utifrån tre progressionsnivåer. Nivåerna är dock inte alltid tydliga och bedömargruppen rekommenderar en översyn av användningen av aktiva verb i lärandemålen. Aktiva verb skulle göra nivåerna mer explicita. Ett annat utvecklingsområde som bedömargruppen uppmanar lärosätet att arbeta med är att tydliggöra relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta för att säkerställa att studenterna har kännedom om relationen.

På samma sätt som ovan gör bedömargruppen bedömningen att utbildningen uppnår måluppfyllelse i kunskapsformen Färdighet och förmåga. Bedömningen görs utifrån det samlade underlaget i form av självvärdering, självständiga arbeten och intervjuer. I självvärderingen beskrivs förskoledidaktiska kurser som ett nav i utbildningen, och lärosätet strävar efter att förskoledidaktik och ämnesteoretiska inriktningar ska bilda en helhet. Detta noterar bedömargruppen som en styrka. Vidare är det positivt att lärosätet strävar efter att knyta examinationsuppgifter till den forskning som är kopplad till utbildningen för att tydliggöra relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vidare bedöms examensmålen för kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt som uppfyllda utifrån det samlade underlaget. Intervjuunderlaget gav svar på hur målen säkerställs. Värderingsförmågan och förhållningssättet när det gäller hållbar utveckling behöver dock utvecklas så att det framgår vilket innehåll som behandlas och hur det säkerställs.

Lärosätet uppmanas att se över hela kedjan av konstruktiv länkning när det gäller jämställdhetsperspektivet. Det innebär att jämställdhet måste bli tydligt i såväl lärandemål som i examination och bedömningskriterier för att jämställdhetsperspektivet ska kunna säkerställas i utbildningen.

De utvecklingsområden som presenteras i självvärderingen är många. De bedöms i flera fall också vara av grundläggande karaktär för att utbildningen ska kunna möjliggöra och säkerställa att examensmålen uppfylls. Det ger en bild av en utbildning som är under omfattande utveckling, vilket även bekräftades i intervjuerna. Samtidigt kommunicerade lärosätet i intervjuerna tydligt en idé om ett processinriktat arbetssätt som involverar flera parter, inklusive studenter, vilket bedöms som en styrka. Bedömargruppen ställer sig dock frågande till hur lärosätet prioriterar bland alla utvecklingsområden och uppmanar lärosätet att göra en prioriteringsordning bland de utvecklingsområden man har identifierat. Bedömargruppen rekommenderar också att lärosätet tar fram reella åtgärdsplaner som gör det möjligt att värdera planernas relevans och rimlighet.

Lärosätet arbetar på ett tillfredsställande sätt för att studenterna ska genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Det finns även stödåtgärder på såväl lärosätesnivå som på program- och kursnivå.