Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

De exempel som lärosätet presenterar i självvärderingen är från termin ett, tre och sju. Exemplen visar att det finns en tydlig struktur och organisation för att ge studenterna en bred bild av var i utbildningen förskolepedagogiken och de olika ämnesområdena behandlas. Lärosätet visar olika upplägg och en variation av undervisningsformer och examinationer. Lärosätet beskriver också en tydlig progression som visar på fördjupningar. Vidare gör lärosätet kontinuerliga översyner av litteraturlistor och kursinnehåll, och man integrerar också aktuell forskning.

Bedömargruppen har uppmärksammat lärosätets utmaningar med att integrera förskolepedagogik och professionsaspekter i de olika ämnesområdena. Bedömargruppen menar att det är ett viktigt utvecklingsområde att öka lärarnas professionskompetens.

Bedömargruppen noterar att det förekommer olika logiker i självvärderingen när det gäller betygskriteriernas utformning. Under intervjuerna tydliggjorde dock lärosätet detta. Lärosätet gav tydliga exempel på det konkreta arbetet med konstruktiva länkningar och visade på så sätt hur utbildningen säkerställer att studenterna når examensmålen. Bedömargruppen vill rekommendera ett utvecklingsarbete för att homogenisera betygskriteriernas utformning.

Av självvärderingen framgår att studenterna möter en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och där forskningsanknytningen är tydlig i kursernas innehåll, genomförande och examination. I de flesta självständiga arbeten som bedömargruppen har bedömt sker en fördjupning inom ämnet via aktuella forskningsarbeten. Arbetena når hög kvalitet.

Bedömargruppen vill dock uppmärksamma lärosätet på att det förekommer självständiga arbeten som visar bristfälliga kunskaper inom aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. I självvärderingen ger också lärosätet en vag bild av hur man arbetar mer systematiskt med sådant utvecklingsarbete som krävs för yrkesutövningen. Det är också nödvändigt att lärosätet tydligare beskriver en progression för utvecklingsarbetet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet på flera sätt och i flera kurser möjliggör för studenterna att få kännedom om vetenskapsteoretiska grunder och att skaffa sig kunskaper om kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Här finns en tydlig struktur för innehåll och progression, vilket ger goda förutsättningar att uppnå detta examensmål.

I självvärderingen anger lärosätet att studenterna möter och arbetar med kvantitativa forskningsmetoder, men lärosätet visar också att dessa inslag är för få i utbildningen. Bedömargruppen instämmer i lärosätets egen bedömning om att det är nödvändigt med mer kvantitativa forskningsmetoder i utbildningen, samt att dessa behöver integreras mer. Det är ett angeläget utvecklingsområde för lärosätet. Intervjuerna gav inblick i att några åtgärder redan är påbörjade, som att använda mer beskrivande statistik under termin tre, fem och sju. Dessutom har en nyanställd lärarresurs i form av en professor tillkommit som stöd för de kvantitativa inslagen i utbildningen.

I självvärderingen presenterar lärosätet att relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet synliggörs genom att studenterna relaterar en egen genomförd vetenskaplig studie till den kommande yrkesutövningen. Dessutom relaterar de självständiga arbetena till yrkesutövningen. Utöver detta nämner eller problematiserar lärosätet inte relationen. Även om några av de självständiga arbetena visar svagheter kring detta, visar de flesta granskade självständiga arbetena på hög måluppfyllelse.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Målet behandlas genom hela utbildningen, men mer specifikt beaktas detta examensmål i utbildningens sista kurs inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). I självvärderingen visar lärosätet att studenterna får möjlighet att utveckla sina färdigheter i att till exempel självständigt leda aktiviteter, utveckla aktiviteter, göra reflektioner, värdera sin praktik, formulera individuella mål för professionsutveckling, formulera och diskutera sin egen professionsutveckling i trepartssamtal samt reflektera över verksamheten i handledarsamtal. Lärosätet har identifierat ett utvecklingsområde i handledarnas bedömningsarbete för att säkerställa likvärdiga bedömningar. Bedömargruppen instämmer i behovet och vikten av detta.

Nästan samtliga granskade självständiga arbeten visar hög kvalitet när det gäller förmågan att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter där utvecklingen av yrkesområdet står i fokus.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

För att studenterna ska kunna tillämpa förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik behöver de grundläggande kunskaper inom dessa områden. Detta tillhandahåller lärosätet genom hela utbildningen. Bedömargruppen anser att lärosätet på ett tillfredsställande sätt visar att tillämpningarna görs på ett varierat sätt, och att ändamålsenliga undervisningsformer och examinationer säkerställer att studenterna utvecklar kunskaper och förmågor att planera och genomföra undervisning på förskolan. Bedömargruppen vill dock lyfta fram att metodiken bör bli mer synlig i utbildningens kursplaner, och då särskilt i ämneskurserna.

Bedömargruppen menar att lärosätet har arbetat fram en god balans mellan ämnesdidaktik och förskoledidaktik under terminerna. Ett gott exempel på detta är utbildningens studiegång som organiseras så att ämneskurser direkt följs av en kurs inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Det ger goda möjligheter för studenterna att hålla samman ett ämnesområde på ett fokuserat sätt och gör att teorin och praktiken vävs samman. Bedömargruppen menar att detta på ett förtjänstfullt sätt bidrar till att studenterna kan utveckla de färdigheter och förmågor som krävs för den framtida yrkesrollen.

I intervjuerna lyfte lärosätet fram VFU-handledarnas skiftande bedömningskompetens och den varierande kvaliteten på den återkoppling som studenterna får på sina prestationer. Detta gäller enligt lärosätet särskilt för färdigheter och förmågor inom ledarskap i förskolan. Bedömargruppen ser detta som ett särskilt angeläget område att utveckla för att studenterna ska kunna få individuellt stöd i professionsutvecklingen. Dessutom vill bedömargruppen poängtera att lärosätet behöver stärka ämnesstudiernas professions- och förskoleanknytning.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet har valt att arbeta med detta examensmål i utbildningen genom att inkorporera det på såväl övergripande nivå (organisationen av pedagogisk verksamhet) som på didaktisk konkret nivå (kopplat till varje barns lärande och utveckling). Detta realiserar utbildningen genom tio kurser på grundnivå, befästande nivå och fördjupande nivå. Kurserna är förskoledidaktiska, ämnesdidaktiska och verksamhetsförlagda. Bedömargruppen konstaterar att det i utbildningens utformning finns en tydlig progression mellan kurserna där studenterna möter allt mer komplexa kurs- och examinationsuppgifter. Lärosätet följer upp genomförandet systematiskt för att säkerställa måluppfyllelsen.

Bedömargruppen anser dock utifrån det sammantagna underlaget att begreppet undervisning bör uppmärksammas och problematiseras i utbildningen i större utsträckning. Begreppet bör också vara mer synligt i lärandemålen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Det framkommer i såväl självvärderingen som i intervjuerna att utbildningen vid ett flertal tillfällen och på olika nivåer möjliggör och säkerställer att studenterna kan göra värderingar, ställningstaganden och tillämpningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska perspektiv. I exemplen lyfter lärosätet fram perioderna av verksamhetsförlagd utbildning och menar att de inbegriper reflektion och diskussion om etiska aspekter och olika förhållningssätt. Studenterna får möjlighet att under olika kurser reflektera över och diskutera olika dilemman i form av fallbeskrivningar. Det ger studenterna utrymme att ta del av flera perspektiv. Pedagogisk dokumentation är ett område som gör det möjligt att beröra flera aspekter som studenterna har nytta av i det kommande yrket som förskollärare.

Bedömargruppen vill påpeka att det finns oklarheter i den muntliga examinationen av rollspelet i kursen Barns uppväxtvillkor, etiska möten och livsfrågor i förskolans vardag. Det framgår inte tydligt vad som examineras och vilka betygskriterier som tillämpas för att värdera i vilken utsträckning målen är uppnådda.

Bedömargruppen anser att utbildningen behandlar hållbar utveckling på ett uttalat sätt. Utbildningen lyfter fram de naturvetenskapliga och sociala innehållen, och examinationen består bland annat av att kunna diskutera dokumentationen av ett projekt med utgångspunkt i just hållbar utveckling. Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling framträder inte i underlaget.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen anger lärosätet att man arbetar med jämställdhet och genus inom flera områden på förskollärarutbildningen. Lärosätet lyfter fram att förskolan är en viktig plats för jämställdhetsarbete och att studenterna därför ska ha beredskap i denna fråga. Som en styrka i utbildningsmiljön vill bedömargruppen lyfta fram utbildningens sammantagna lärarkompetens, eftersom flera forskare har genus och jämställdhet som forskningsfält. Det kommer också studenterna till godo.

När det gäller utbildningens genomförande beaktas jämställdhetsperspektivet i undervisningsmetoder, kurslitteratur, undervisningsmaterial, kursmaterial och examinationsformer. Jämställdhetsperspektivet beaktas även i språkliga formuleringar i undervisningssituationer, kursplaner, kursbeskrivningar och utvärderingar. Dessutom gör lärosätet kontinuerliga analyser av studentpopulationen, med särskilt fokus på om de manliga studenterna fullföljer sin utbildning.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet kontinuerligt genomlyser utbildningen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv för att säkerställa att utbildningen når examensmålen. Vid den senaste genomlysningen identifierade lärosätet några utvecklingsområden som ledde till kvalitetsutvecklingssatsningar med rektorsmedel. Ett exempel på detta är ett utvecklingsprojekt där lärosätet avser att utveckla och utvärdera kursinnehåll om hur studenterna kan förberedas för att kunna förebygga och hantera misstankar om övergrepp i och utanför förskolan.

Lärosätet ger några exempel på hur utbildningen realiserar jämställdhetsperspektivet på kursnivå. Studentpopulationen består till största delen av kvinnliga studenter, vilket kan innebära utmaningar i undervisningssituationer när det gäller att ta vara på både mäns och kvinnors erfarenheter och perspektiv.

Lärosätet visar att det finns en progression mellan kurserna när det gäller jämställdhetsinnehållet. Det manifesteras i hur man utformar litteraturlistor. I kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen får studenterna praktiska verktyg för att kunna motverka könsstereotyper. Studenterna uppmanas även att fördjupa sig i detta ämne i de självständiga arbetena.

Bedömargruppen vill påpeka att det saknas tydlighet om de strategier som finns för att systematiskt återkoppla jämställdhetsåtgärderna till studenterna.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet har ett välutvecklat utvärderings- och kvalitetssäkringssystem med tydliga rutiner. Systemet säkerställer att utbildningens alla kurser återkommande blir genomlysta och kvalitetssäkrade sett till innehåll, utformning, genomförande och examination, såväl kortsiktigt som långsiktigt. Programrådet har kontinuerliga sammankomster för att behandla program-, kvalitets- och utvecklingsfrågor. Student- och arbetslivsrepresentanter är involverade i detta arbete.

Ett resultat av utvärderingarna ledde till ett utvecklingsarbete och en översyn av utbildningsplanen (som trädde i kraft 2017). Utvecklingsarbetet gällde till exempel utbildningens forskningsanknytning, progressionen i utbildningen och förankringen av arbetslivsperspektivet. Det finns också ett välförankrat system för återkopplingsrutiner.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet genomför kontinuerliga analyser av avhopp och avvikelser. En utmaning som utbildningen har, och som också konstateras i självvärderingen, är att genomströmningen är något lägre än riksgenomsnittet. Dessutom skiljer sig genomströmningen markant mellan lärosätets höst- och vårantagningar. Lärosätet lyfter också fram studenters låga betyg under vårterminens antagning som ett problem och som en orsak till att studenter inte slutför sin utbildning. En annan orsak som lärosätet framhåller är att studenterna får arbete. Även om detta är rimliga förklaringar saknas en presentation av mer detaljerade åtgärder. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att kritiskt granska sina egna insatser och den egna modellen för uppföljning. Bedömargruppen uppmanar också lärosätet att vidta och realisera åtgärder i utbildningen för att behålla studenter.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen av bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat är att lärosätet har en välplanerad utbildning och genomför den med tillfredsställande kvalitet. Bedömargruppen vill som ett gott exempel lyfta fram utbildningens studiegång, som organiseras så att ämneskurser direkt följs av en verksamhetsförlagd kurs. Det ger studenterna goda möjligheter att hålla samman ett ämnesområde på ett fokuserat sätt och gör att teorin och praktiken vävs samman. Bedömargruppen ser också positivt på att lärosätet arbetar med utvecklingsdagar där lärare och kursansvariga arbetar tillsammans. Detta gör man för att lärarkollektivet bland annat ska ha god kännedom om innehållet i programkurserna och dess examinationsformer, vilket på så sätt skapar goda förutsättningar för en sammanhållen utbildning.

I kunskapsformen Kunskap och förståelse säkerställer utbildningen att studenterna vid examen visar nödvändiga kunskaper inom det förskolepedagogiska området, i ämnesområdet och inom aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Det finns en tydlig progression och studenterna möter varierade former av undervisning och examination. Utvecklingsområden som bedömargruppen vill uppmärksamma är att professions- och förskoleanknytningen bör stärkas i ämnesstudierna, att lärosätet homogeniserar betygskriteriernas utformning och att utbildningen mer systematiskt arbetar med den del av examensmålet som rör sådant utvecklingsarbete som krävs för yrkesutövningen. Lärosätet säkerställer att studenterna har kännedom om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, vilket även de självständiga arbetena vittnar om. Lärosätet arbetar aktivt med att öka inslagen av kvantitativa forskningsmetoder. Ett gott exempel på en sådan satsning är en nyanställd professor som ska stödja de kvantitativa inslagen i hela utbildningen.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga möjliggör och säkerställer utbildningen att studenterna får möjlighet att utveckla sina färdigheter i att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter och över relevanta forskningsresultat. De får också möjlighet att formulera och diskutera sin egen professionsutveckling, exempelvis i trepartssamtal. Bedömargruppen instämmer i lärosätets analys att handledarnas bedömningsarbete behöver utvecklas för att säkerställa likvärdiga bedömningar. Utbildningen säkerställer vidare att studenterna vid examen kan tillämpa förskoledidaktik, ämnesdidaktik och metodik på ett varierat sätt som är ändamålsenligt för förskoleverksamheten. God balans uppnås mellan ämnesdidaktik och förskoledidaktik. . Som utvecklingsområden vill bedömargruppen lyfta fram att metodiken bör bli mer synlig i utbildningens kursplaner, särskilt när det gäller ämneskurserna. Vidare behöver lärosätet se över bedömningsarbetet hos handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen för att säkerställa likvärdiga bedömningar, särskilt när det gäller ledarskap i förskolan. Utbildningen säkerställer att studenterna utvecklar förmågan att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt. Det sker genom ändamålsenliga undervisningsformer och examinationer. Bedömargruppen anser dock att begreppet undervisning bör uppmärksammas och problematiseras i utbildningen i större utsträckning och att begreppet bör vara mer synligt i lärandemålen.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms måluppfyllelsen vara tillfredsställande. Studenterna får möjlighet att under olika kurser och under den verksamhetsförlagda utbildningen möta olika dilemman i form av fallbeskrivningar. Det ger tillfälle till reflektion och diskussion om etiska aspekter och olika förhållningssätt. Utbildningen behandlar de ekologiska och sociala dimensionerna av hållbar utveckling, men den ekonomiska dimensionen framträder däremot inte tydligt. Detta vill bedömargruppen lyfta som ett utvecklingsområde.

Utbildningens undervisningsmetoder, kurslitteratur, undervisningsmaterial, kursmaterial och examinationsformer beaktar ett jämställdhetsperspektiv. Lärosätet gör kontinuerliga genomlysningar av utbildningen utifrån genus- och jämställdhetsperspektivet för att säkerställa att utbildningen når examensmålen. Bedömargruppen vill lyfta fram att en styrka i utbildningsmiljön är lärarnas sammantagna jämställdhetskompetens, eftersom flera forskare har genus och jämställdhet som forskningsfält. Det kommer även studenterna till godo. Ett utvecklingsområde för lärosätet är att arbeta fram strategier för att systematiskt återkoppla jämställdhetsåtgärder till studenterna.

Lärosätet har ett välutvecklat utvärderings- och kvalitetssäkringssystem med tydliga rutiner som säkerställer att utbildningens alla kurser återkommande blir genomlysta och kvalitetssäkras. Genomlysningarna tar sikte på innehåll, utformning, genomförande och examination, såväl kortsiktigt som långsiktigt. Lärosätet verkar för att studenterna genomför sin utbildning inom den planerade tiden. Vidare analyserar lärosätet kvarvaro och avhopp kontinuerligt. Genomströmningen är något lägre än riksgenomsnittet, och bedömargruppen uppmanar lärosätet att kritiskt granska sina egna insatser och den egna modellen för uppföljning. Bedömargruppen uppmanar också lärosätet att vidta och realisera åtgärder i utbildningen för att behålla studenter.