Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

I självvärderingen presenterar lärosätet hur utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna når målet. Lärosätet klargör tydligt examensmål, lärandeaktiviteter och examination inom kunskaper om förskolepedagogiskt område och ämneskunskaper. Detta beskrivs exempelvis utifrån kursen Teknik och naturvetenskap i förskolan där en del av syftet är att studenterna ska kunna redogöra för grundläggande kunskaper om teknik och naturvetenskap med relevans för små barns livsvärld. En av lärandeaktiviteterna i kursen handlar om att studera hur teknik kan levandegöras för yngre barn utifrån arbetssätt på museer och utställningar av olika slag. Examinationsformerna är dels hemtentamen, dels två examinerande seminarier om hållbar utveckling och ekosystemet.

Bedömargruppen ser dock att lärosätets arbete med att säkra studenternas progression fungerar mindre tillfredsställande. Progression beskrivs i termer av att "grundläggande ämnen i förskolan" såsom estetik och språk följs av teknik och matematik, men det visas ingen progression inom ämnesområdena. Det finns en risk att exempelvis matematik och teknik inte förmedlas som ett lika viktigt innehåll för de yngsta barnen i och med förhållningssättet att vissa kunskapsområden är mer grundläggande än andra. Det finns också en risk att exempelvis estetik inte blir ett fördjupat innehåll med progression eftersom det anses vara grundläggande. I den reviderade utbildningen har de ämnesdidaktiska kurserna reducerats, bland annat i och med att man bytte ut en valbar fördjupning i ämnesdidaktik mot mer allmänpedagogiska och språkinriktade kurser. Fördelen med revideringen är att vetenskapsteori och forskningsmetoder har fått en mer framträdande roll, men då på bekostnad av de ämnesdidaktiska färdigheter som förskollärarprofessionen ska hantera som innehåll för lärande. Det finns därmed en risk att studenterna inte får den fördjupning i förskolans ämnesdidaktik som krävs för yrkesutövningen. Det ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde för lärosätet.

I självvärderingen och i intervjuerna beskriver lärosätet vilka forskningsmiljöer som relaterar till olika förskolepedagogiska kurser. Lärosätet beskriver också att forskare från dessa miljöer medverkar i kurserna, samt att studenterna får möjlighet att få kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsarbeten. I bedömningen av de självständiga arbetena framkommer att examensmålet säkerställs utifrån vad som beskrivs i självvärderingen, men att det finns brister i några av arbetena. Bristerna gäller främst kunskap om det förskolepedagogiska området, normativ beskrivning, brister i förankring till området och i kännedom om forskning, avsaknad av referenser till aktuell forskning samt brister i diskussion och reflektion. I självvärderingen beskriver lärosätet att förskollärarutbildningen har utvärderats av två externa forskare och att man har vidtagit åtgärder i och med revideringen av utbildningens studiegång. Bedömargruppen noterar att de självständiga arbetena genomfördes före den reviderade studiegången, och att det framkommer förändrings- och förbättringsåtgärder i självvärderingen och vid intervjuerna. Bedömargruppen anser att studenterna har fått kunskap inom förskolepedagogiskt område, ämneskunskaper och kännedom om forsknings- och utvecklingsarbete, men att studenterna har haft problem med hanteringen av detta i de självständiga arbetena. Bedömargruppen föreslår att lärosätet analyserar vad som är orsaken till diskrepansen i bedömningen av de olika underlagen, och undersöker varför målet inte säkerställs i de självständiga arbetena i högre grad. Vidare föreslår bedömargruppen att lärosätet utbildar handledare och examinatorer inom självständigt arbete som en ytterligare åtgärd i lärosätets förändrings- och förbättringsarbete med de självständiga arbetena.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår på ett konkret sätt i självvärderingen och i intervjuerna hur utbildningen genomför kurser med vetenskapsteori och kvalitativa samt delvis kvantitativa forskningsmetoder, och på så sätt möjliggör och säkerställer måluppfyllelse. Studenterna får möta olika perspektiv och får flera verktyg som ger olika handlingsalternativ. Studenterna lär sig också kritiskt tänkande. Det exemplifierar lärosätet bland annat med att studenterna möter detta mål när de tränar textanalys av läroplanen och skollagen, när de genomför en observationsuppgift under den verksamhetsförlagda utbildningen samt när de genomför en forskningsöversikt och använder intervju som metod vid mindre studier. Detta ger studenterna möjlighet att använda olika metoder för att granska, bedöma och utvärdera bland annat förskoleverksamheter. Studenterna tränas även i att använda, analysera och värdera statistik om förskolan och de får en fördjupad kunskap om vetenskapsteoretiska perspektiv.

Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet beskrivs i självvärderingen och förtydligades under intervjuerna. Vid intervjuerna gav lärosätet exempel som att studenterna får använda centrala teoretiska begrepp och relatera erfarenheter från förskola till relevant forskning. Självvärderingen och intervjuerna beskriver även att adjungerade adjunkters roll är viktig för hur beprövad erfarenhet förhåller sig till vetenskaplighet inom utbildningen.

Bedömningen av de självständiga arbetena visar dock att en övervägande andel arbeten har brister inom vetenskapsteori och forskningsmetoder. I de självständiga arbetena synliggörs sålunda att flera arbeten saknar teoretiska resonemang, inte använder vetenskapsteori i analysen, saknar resultatredovisning och har brister i hur teorin anknyts till frågeställningarna. Metodologiska överväganden och val är också vagt eller obefintligt beskrivna, och arbetena innehåller få referenser till metodvalen. I självvärderingen beskriver lärosätet att förskollärarutbildningen under senare år har utvärderats av två externa forskare, och att man har vidtagit åtgärder i och med revideringen av utbildningens studiegång. Bedömargruppen noterar att de självständiga arbetena genomfördes före den reviderade studiegången och att det framkommer förändrings- och förbättringsåtgärder i självvärderingen och vid intervjuerna. Åtgärderna innebär att utbildningen från och med höstterminen 2018 genomförs med dels en strimma i olika kurser, dels med den specifika kursen Vetenskapsteori och metod om 7,5 högskolepoäng. Den nytillkomna kursen kommer att sammanhängande behandla det innehåll som ingår i ett självständigt arbete. De vidtagna åtgärderna bedöms vara tillräckliga för att de självständiga arbetena nu säkerställer måluppfyllelse när det gäller vetenskapsteori och forskningsmetod.

Bedömargruppen föreslår att lärosätet analyserar vad som är orsaken till diskrepansen i bedömningen av de olika underlagen, och varför målet inte säkerställs i högre grad i de självständiga arbetena. Därtill föreslår bedömargruppen att lärosätet utbildar handledare och examinatorer inom självständigt arbete som en ytterligare åtgärd i lärosätets arbete för att förändra och förbättra de självständiga arbetena.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen och intervjuerna beskriver lärosätet lärandeaktiviteter och progression från valda kurser där studenterna har möjlighet att visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Lärosätet belyser också att den verksamhetsförlagda utbildningen och dess seminarier, handlednings-, och examinationstillfällen är ett område där reflektion över egna och andras erfarenheter av förskolläraryrket möts. Det framkom vid intervjuerna att studenterna får kunskap som de kan använda och stödja sig på för att bidra till utveckling av yrkesverksamheten och till kunskapsutvecklingen. Det sker bland annat genom diskussioner för att "öva upp den kritiska blicken" och ifrågasätta olika teoretiska perspektiv, genom föreläsare och genom svenska och internationella artiklar. Studenterna examineras i förmågan att kritiskt ta ställning till forskning och olika perspektiv, både i grupp och individuellt. I självvärderingen exemplifieras detta med en individuell examinationsuppgift där studenterna ska ta ställning till olika former för att dokumentera och utvärdera. Ett annat exempel är att studenterna sammanställer en forskningsöversikt.

I bedömningen av de självständiga arbetena framkommer dock att hälften av dessa har brister som bland annat rör att diskutera och reflektera kring studiens resultat, både teoretiskt och i relation till tidigare forskning. Fler exempel på brister inom detta examensmål är bearbetning av datamaterial, att resultaten presenteras som beskrivningar av respondenters svar samt att arbetena saknar tematisering eller analys så att de endast bekräftar tidigare forskning och inte bidrar till kunskaps- och verksamhetsutveckling. Det finns också exempel på brister i resonemangen om arbetets implikationer för yrkesuppdraget och i resonemangen om hur resultatet kan användas i vidare forskning. Vidare saknas kritiskt förhållningssätt, och graden av självständighet och kritisk blick är starkt begränsad och normativ till sin karaktär.

I självvärderingen beskriver lärosätet att förskollärarutbildningen under senare år har utvärderats av två externa forskare, och sedan reviderats. Lärosätet har vidtagit åtgärder i och med revideringen av utbildningens studiegång. Bedömargruppen har i sin slutgiltiga bedömning även vid detta mål lagt vikt vid att de självständiga arbetena genomfördes före den reviderade studiegången och att det framkommer förändrings- och förbättringsåtgärder i självvärderingen och vid intervjuerna. Åtgärderna innebär att utbildningen från och med höstterminen 2018 genomförs med dels en strimma i olika kurser, dels med den specifika kursen Vetenskapsteori och metod om 7, 5 högskolepoäng.

Bedömargruppen föreslår att lärosätet analyserar vad som är orsaken till diskrepansen i bedömningen av de olika underlagen, och varför målet inte säkerställs i de självständiga arbetena i högre grad. Därtill föreslår bedömargruppen att lärosätet utbildar handledare och examinatorer inom självständigt arbete som en ytterligare åtgärd i lärosätets förändrings-och förbättringsarbete. Bedömargruppen vill även betona vikten av att lärosätet följer upp den programrevidering man har genomfört.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

Av självvärderingen framgår att lärosätet systematiskt kopplar samman förskoledidaktik, ämnesdidaktik och metodik för lärande för att på så sätt knyta samman kursinnehåll med praktisk tillämpning. I självvärderingen ger lärosätet exempel på hur lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationer säkerställer studenternas förmåga att tillämpa förskoledidaktik, ämnesdidaktik och metodik för lärande. Detta sker både utifrån högskoleförlagda kurser och verksamhetsförlagda kurser. Ett exempel är inom ämnet bild, där studenterna får tillfälle att skapa ett projekt som innehåller olika pedagogiska bildaktiviteter. Det övar användandet av olika tekniker. Studenterna får även möjlighet att utifrån teoretiska ramverk exempelvis planera didaktiska, språkutvecklande aktiviteter som redovisas skriftligt. Det övar förmågan att formulera både kunskapsinnehåll och utvecklingsområden. Detta utvecklas dessutom inom matematikämnet, där studenterna planerar och genomför ett undervisningstillfälle med barn som sedan ligger till grund för kritisk granskning av metodik och didaktiskt upplägg. Studenterna kan därmed öva förmågan att genom kritisk granskning finna nya strategier, metoder eller didaktiska upplägg. Trepartssamtal används vid examination av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), och sker genom en samlad bedömning från uppgifter, VFU-handledaromdöme och vid VFU-besök av lärare.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

I självvärderingen visar lärosätet att man har utvecklat ett sätt arbeta med en variation av lärandeaktiviteter för att säkerställa studenternas förmåga att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling. Det framgår att flera olika kurser både i den pedagogiska praktiken och inom den högskoleförlagda utbildningen spelar en viktig roll för måluppfyllelsen. I kursen Förskollärarroll i utveckling problematiseras exempelvis undervisningsbegreppet, och därefter får studenterna planera för lärande i förskolan. På samtliga ämnesdidaktiskt inriktade kurser genomför studenterna didaktiska planeringar och undervisningsexempel. I kursen Ledarskap i förskolan lär sig studenterna att leda pedagogisk verksamhet i förskolan.

Vid intervjuerna beskrev lärosätet hur de didaktiska frågorna samt undervisningsbegreppet ligger till grund för detta mål, och att dessa ingår i olika examinationsfrågor. Till exempel vid examinationer utgår frågorna från de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Under den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs gruppexamination där studenterna får planera och genomföra olika aktiviteter med barn. I en hemtentamen problematiserar studenterna sedan undervisningsbegreppet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Självvärderingen visar att utbildningens utformning, genomförande och examinationer ger studenterna förutsättningar för att uppnå målet. Målet behandlas och examineras inom det förskolepedagogiska området och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Under utbildningen får studenterna möjlighet att fördjupa sig i det demokratiska uppdraget och den värdegrund som förskolan vilar på. Studenterna får även beakta etiska aspekter av exempelvis dokumentation och av förskoleverksamheten i stort. Konventionen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen görs till innehåll i kursen Ledarskap i förskolan. Studenternas förmåga att göra bedömningar tränas genom att de får inblick i utbildningssystemets framväxt och samhällsstrukturers påverkan på val och möjligheter i relation till hållbar utveckling, klass, kön och etnicitet. Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet behandlas i flera kurser, exempelvis under kursen Teknik och naturvetenskap i förskolan om 7,5 högskolepoäng. Under den kursen får studenterna lära sig om hur olika didaktiska val får konsekvenser för barns lärande om hållbar utveckling. Det sociala hållbarhetsperspektivet behandlas bland annat i en kurs om mångfald och lärande i förskolan.

Bedömargruppen rekommenderar som ett utvecklingsområde för lärosätet att inkludera den verksamhetsförlagda utbildningen i måluppfyllelsen för detta mål.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet hänvisar i självvärderingen till lärosätets jämställdhetsplan, som framhåller likvärdiga möjligheter. Planen handlar till exempel om studenternas möjlighet att förena studier med ansvar för hem och barn, och exemplifierar detta med schemaläggning av undervisning.

Det framkommer i underlagen att jämställdhetsperspektivet ingår i utbildningen genom kursmål, ämnesinnehåll, undervisningsformer och examination i ett flertal kurser. Bedömargruppen anser att lärosätet tydligt visar hur man arbetar utifrån en teoretisk och innehållsmässig praktisk dimension när det gäller jämställdhet i förskollärarutbildningen. Kurserna tydliggör en vetenskaplig bas för att studenterna ska utveckla förståelse för strukturer och förutsättningar i förhållande till jämställdhet. Studenterna får också kunskaper om konkret arbete med jämställdhet i förskolans undervisning. Exempelvis examineras under en verksamhetsförlagd kurs studenternas förmåga att skapa lärmiljöer utifrån ett mångfalds- och jämlikhetsperspektiv. Studenterna ska leda undervisningen på sin övningsförskola med utgångspunkt i barnens behov och förutsättningar. Studenterna möter också jämställdhetsperspektivet i en kurs som behandlar betydelsen av kön i lärandet inom matematik. I en annan kurs problematiseras rörelse och hälsa i förskolan utifrån bland annat ett genusperspektiv.

Ett gott exempel inom området jämställdhet är att lärosätet på ett medvetet sätt försöker öka intresset hos män att börja studera till förskollärare. Lärosätet försöker också göra utbildningen mer intressant för män.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det framkommer i självvärderingen det att lärosätet har ett välutvecklat system för att följa upp utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram de externa granskningar av förskollärarutbildningen som görs vart sjätte år. De innebär en betydelsefull möjlighet att kvalitetssäkra utbildningen. Förutom dokumentstudier ägnas utvärderingen också åt besök i undervisningen vid seminarier och föreläsningar samt åt student- och lärarintervjuer.

Bedömargruppen vill vidare poängtera att lärosätet har ett väl utbyggt system för program- och kursvärderingar. Återkoppling sker till olika parter. Till exempelvis får studenterna i början av varje kurs möjlighet att ta del av tidigare kursvärderingar och eventuella genomförda åtgärder. Ett annat gott exempel är att lärosätet utifrån tidigare erfarenheter med låg svarsfrekvens på kursvärderingarna numera har schemalagt dessa för att öka svarsfrekvensen. Utifrån uppföljningens resultat genomför lärosätet förbättringsåtgärder vid behov.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet främjar studenternas lärande och ansvarstagande för utbildningen på ett gediget sätt, och arbetar för att ta hänsyn till studenternas förutsättningar. Vid lärosätet finns olika stödfunktioner, dels på lärosätesnivå, dels på institutionsnivå. Till exempel finns stöd i det akademiska skrivandet och en funktion med studentcoacher i form av amanuensanställda studenter. Studentcoacherna stöder studenterna under den första terminen och anordnar exempelvis seminarier om studieteknik. Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU) tillhandahåller även ett studenttorg som ger stöd till förskollärarstudenter. Kvarvaron i utbildningen under det andra läsåret är något lägre än riksgenomsnittet, men bedömargruppen bedömer att lärosätets olika insatser för att undvika avhopp är tillfredsställande.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förmåga bedöms utbildningens utformning och genomförande möjliggöra och säkerställa att studenterna vid examen visar den kunskap och förståelse inom det förskolepedagogiska området, inom ämneskunskaper samt inom aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete som krävs för yrket. Lärosätet klargör tydligt examensmål, lärandeaktiviteter och examination när det gäller kunskaper om förskolepedagogiskt område och ämneskunskaper. Därtill möjliggör och säkerställer utbildningen studenternas kännedom om vetenskapsteori samt om kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Utbildningen möjliggör och säkerställer vidare att studenterna visar kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och om dess betydelse för yrkesutövningen. Studenterna får möjlighet att använda olika metoder för att granska, bedöma och utvärdera bland annat förskoleverksamheter. De tränas även i att använda, analysera och värdera statistik om förskolan.

Det framgår dock av bedömningen av de självständiga arbetena att de flesta arbeten har brister som gäller vetenskapsteori och forskningsmetoder. Bedömargruppen ser detta som ett resultat av en tidigare studiegång, och bedömer att den revidering av studiegången som lärosätet har gjort säkerställer måluppfyllelsen. I och med revideringen har vetenskapsteori och forskningsmetoder nu en mer framträdande roll. Som utvecklingsområden vill bedömargruppen rekommendera att lärosätet möjliggör och säkerställer den fördjupning i förskolans ämnesdidaktik som krävs för yrkesutövningen. Bedömargruppen vill också rekommendera att lärosätet utbildar handledare och examinatorer inom självständigt arbete som en ytterligare åtgärd i lärosätets förändrings- och förbättringsåtgärder med de självständiga arbetena.

När det gäller kunskapsformen Färdighet och förmåga säkerställer utbildningens utformning och genomförande att studenterna vid examen visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och till kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Även för denna kunskapsform framkommer dock brister i de självständiga arbetena, och då när det gäller att diskutera och reflektera över studiens resultat, både teoretiskt och i relation till tidigare forskning. Arbetena visar bland annat att det förekommer ickevetenskapliga syften. Dessutom framkommer brister i studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera, granska och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat. Som tidigare nämnts ser bedömargruppen detta som ett resultat av en tidigare studiegång och bedömer att den reviderade studiegången säkerställer måluppfyllelse i de självständiga arbetena.

Utbildningen möjliggör och säkerställer vidare att studenterna kan tillämpa den förskoledidaktik, ämnesdidaktik och metodik som krävs för undervisning och lärande. Bedömargruppen ser det som en styrka att lärosätet systematiskt kopplar samman förskoledidaktik, ämnesdidaktik och metodik för lärande för att knyta samman kursinnehåll med praktisk tillämpning. Ett utvecklingsområde är att möjliggöra och säkerställa att handledarna i den verksamhetsförlagda utbildningen genomgår handledarutbildning.

Lärosätet har utvecklat ett sätt att arbeta med en variation av lärandeaktiviteter och examinationer för att säkerställa studenternas förmåga att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt bedömer bedömargruppen att utbildningen väl behandlar målet om vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, barns rättigheter enligt barnkonventionen och en hållbar utveckling. Dock vill bedömargruppen som ett utvecklingsområde lyfta fram att den verksamhetsförlagda utbildningen bör inkluderas i målet.

Ett jämställdhetsperspektiv återspeglas i kursmål, ämnesinnehåll och undervisningsformer. Jämställdhet examineras också i ett flertal kurser. Kurserna tydliggör en vetenskaplig bas för att studenterna ska kunna utveckla förståelse för strukturer och förutsättningar i relation till jämställdhet. Studenterna får också kunskaper om konkret arbete med jämställdhet i förskolans undervisning.

Utbildningens innehåll följs upp systematiskt i syfte att säkra måluppfyllelsen. Uppföljningens resultat omsätts sedan i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter. Lärosätet har ett väl utbyggt system för program- och kursvärderingar. Bedömargruppen ser en styrka i att lärosätet genomför externa granskningar av förskollärarutbildningen vart sjätte år, något som bland annat har lett till att lärosätet har uppmärksammat kvalitetsproblem med de självständiga arbetena. Problemen har åtgärdats till följd av utvärderingen för att förbättra säkerställandet av examensmålen.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden, och det finns olika stödfunktioner på såväl lärosätesnivå som på institutionsnivå. Ett gott exempel som bedömargruppen vill lyfta fram är att studenter anställs som amanuenser för att stödja studenterna under den första terminen. De anordnar exempelvis seminarier om studieteknik. Som ett utvecklingsområde vill bedömargruppen lyfta fram att lärosätet bör följa upp den programrevidering som genomfördes 2018 för att stärka måluppfyllelsen inom vetenskapsteori och forskningsmetoder.

Bedömargruppen har i sin slutgiltiga bedömning lagt vikt vid att de självständiga arbetena genomfördes före den reviderade studiegången, och vid att det framkommer förändrings- och förbättringsåtgärder i självvärderingen och vid intervjuerna. Åtgärderna innebär att utbildningen från och med höstterminen 2018 genomförs med dels en strimma i olika kurser, dels med den specifika kursen Vetenskapsteori och metod om 7,5 högskolepoäng. I den nytillkomna kursen kommer det innehåll som ingår i ett självständigt arbete att behandlas sammanhängande, vilket bör utveckla studenternas kunskaper inom detta område.