Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Lärosätet visar i självvärderingen att det finns en genomtänkt struktur för hur examensmålet ska uppfyllas. Målet bedöms och hanteras i 23 av 26 delkurser i utbildningen, och bedömargruppen tolkar detta som att utbildningen lägger stor vikt vid detta mål. Det framkommer också på motsvarande sätt i bedömningen av de självständiga arbetena, där alla självständiga arbeten uppvisar hög kvalitet i den sammanvägda bedömningen. En styrka är att studenterna såväl genom litteraturen (avhandlingar och vetenskapliga artiklar) som i möten med aktiva forskare under hela utbildningen får goda möjligheter att diskutera aktuella forsknings- och utvecklingsarbeten i förhållande till ämneskunskaperna.

I självvärderingen exemplifierar lärosätet kunskapsformen och examensmålet tydligt genom mål, lärandeaktiviteter, examinationer och bedömning. Utbildningen är progressionsinriktad och ger studenterna möjlighet att tillägna sig både grundläggande och avancerade kunskaper. Det praktiska vävs samman med det teoretiska i exempelvis naturvetenskap, vilket ger träning i att använda olika metoder. Detta förstärks genom inslag av estetiska lärprocesser som ökar förståelsen för och möjligheten att tillämpa olika metoder. Genom en progression i den utbildningsvetenskapliga kärnan får studenterna ta del av de kunskaps- och samhällsuppdrag som yrkesprofessionen inbegriper. Målet säkerställs genom en variation av examinerande moment som salstentamen, hemtentamen och diskussionsseminarium som behandlar litteraturen.

En styrka som bedömargruppen vill lyfta är att lärosätet ger studenterna goda möjligheter att diskutera forsknings- och utvecklingsarbeten i förhållande till ämneskunskaperna. Samtliga självständiga arbeten som granskats i utvärderingen bedömdes också ha hög kvalitet i fråga om målet. En svaghet är dock att lärosätet framför att utbildningen utmärks av en integrering av naturvetenskap och teknik med estetiska ämnen, trots att detta startar först i termin tre och därefter genomförs i termin fyra. Integreringen synliggörs alltså inte förrän senare i utbildningen. Bedömargruppen ställer sig frågande till om integreringen kan sägas vara utmärkande för förskollärarutbildningen om den bara pågår under ett år av en 3,5-årig utbildning. Vid intervjuerna framkom dessutom att det kan vara en utmaning för studenterna att byta institution och studiekultur, men det innebär även en ny erfarenhet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Lärosätet styrker måluppfyllelsen genom att självvärderingen visar en samstämmighet dels mellan kursmål och examensmål, dels inom hela kedjan från kursmål till betygskriterier. Till exempel redogör lärosätet för examinationen i kursen Vetenskapsteori och forskningsmetod. Examinationen är en individuell skriftlig uppgift som behandlar tre huvuddelar: vetenskapsteori, forskningsmetod och relationen mellan vetenskaplig kunskap och praxiskunskap. Det framgår av självvärderingen och intervjuerna att det finns en progression i form av breddning och fördjupning. I självvärderingen och vid intervjuerna framkommer också att studenterna tränas i ett vetenskapligt förhållningssätt, vilket ger kunskap om dess relevans för yrkesutövningen. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur dessa har betydelse för pedagogisk verksamhet i förskolan problematiseras under utbildningen.

En styrka som bedömargruppen särskilt vill lyfta fram som ett gott exempel är att studenterna genom ett praktiskt moment får kännedom om betydelsen av beprövad erfarenhet. Detta sker genom "stimulated recall"-metoden där handledarna för den verksamhetsförlagda utbildningen ger studenterna respons. Det framgår att utbildningen strävar efter att ge studenterna bästa möjliga verktyg för att kunna läsa, förstå, kritiskt granska och använda vetenskap förhållande till förskoleverksamheten. De självständiga arbetena bedöms ha hög kvalitet i den sammanvägda bedömningen, vilket visar att studenterna har en tillfredsställande kännedom om målet.

Bedömargruppens uppfattning är att målet behandlas och examineras på ett tillfredsställande sätt.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen visar lärosätet att utbildningen ger studenterna möjlighet att uppnå detta mål och visa färdighet och förmåga att bland annat reflektera över den egna professionsutvecklingen. Studenterna får också möjlighet att träna på att observera, dokumentera och analysera situationer på förskolan, vilket ger färdighet i att identifiera utvecklingsområden i relation till den egna professionsutvecklingen, barns utveckling och verksamheten. Ett utmärkt exempel som lärosätet ger är att studenterna tillvaratar observationsmaterial i flera kurser, och att det används på ett mer avancerat sätt. Det visar på tydlig progression. Studenterna använder en portfolio för att följa den egna professionsutvecklingen. Genom att skriva en utvärderingsrapport av vetenskaplig karaktär tränar studenterna på att formulera sig och på ett professionellt språk. I samband med den tredje och den fjärde verksamhetsförlagda kursen använder studenterna både portfolion och en blogg för att reflektera över egen och andras undervisning. Det ger träning i att systematiskt följa och kommunicera sin egen professionsutveckling, men även i att ta tillvara andras erfarenheter.

Sammanfattningsvis bedömer bedömargruppen att studenterna får möjlighet att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera, granska och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över forskningsresultat, för att därigenom bidra till yrkesverksamheten. Detta framkommer tydligt i såväl självvärderingen som i intervjuerna och i bedömningen av de självständiga arbetena, där alla arbeten utom ett bedöms ha hög kvalitet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

Utbildningen ger studenterna möjlighet att tillämpa den förskoledidaktik och ämnesdidaktik samt metodik som krävs för undervisning och lärande i förskolan. Detta genomförs genom att lärosätet erbjuder studenterna teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter som sedan övas konkret under de verksamhetsförlagda perioderna. Under dessa perioder planerar, genomför och utvärderar studenterna aktiviteter med en barngrupp. De verksamhetsförlagda kurserna och de omgivande ämneskurserna är anslutna till varandra, och studenterna genomför allmän- eller ämnesdidaktiska uppgifter i barngruppen. Studenterna får därmed möjlighet att skapa ett samband mellan teori och praktik, bland annat i fråga om lek, estetiska uttrycksformer, naturvetenskap, teknik, språk och kommunikation. Det ger studenterna verktyg för att finna en variation av metoder och strategier. Det ger också studenterna verktyg för att tillämpa tvärvetenskapligt temainriktat arbete, vilket bedömargruppen menar är en styrka. Ett gott exempel på detta i självvärderingen och intervjuerna är hur utbildningen integrerar bilddidaktik och naturvetenskapsdidaktik. Bedömargruppen menar sammantaget att utbildningens yrkesrelevans framkommer på ett tillfredsställande sätt i självvärderingen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Av självvärderingen framgår att utbildningen ger studenterna möjlighet att självständigt uppnå målet. Detta säkerställs genom ett varierat kursinnehåll, tydliga lärandemål, innehållsrika lärandeaktiviteter, konkreta examinationsuppgifter och en progression som låter studenterna bygga vidare på grundläggande kunskaper.

Det framgår vidare att studenterna har möjlighet att väva samman teoretisk och praktisk kunskap, bland annat genom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Under VFU genomför studenterna sina tidigare planerade ämnesdidaktiska aktiviteter, som sedan utvärderas i samarbete med VFU-lärarna. Det aktuella målet återspeglas också exempelvis i att studenterna tränas i att planera skrift- och språkutvecklande arbete i förskolan och förskoleklass. Detta gör studenterna med teoretisk förankring i litteraturen. Studenterna ska även ge uttryck för hur arbetet ska utföras samt beakta aspekter som genus, etnicitet och barns olika språkliga förutsättningar. Det ger även färdighet i att ta tillvara omgivande aspekter som kan ha inverkan på variationen i barns språkutveckling. Inom detta mål får studenterna också möjlighet att utvärdera verksamheten för att kunna identifiera utvecklingsområden, vilket bedömargruppen ser som ett tecken på ett aktivt och deltagande förhållningssätt.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur utbildningens utformning, genomförande och examinationer ger studenterna goda förutsättningar för att uppnå målet. Bedömargruppen anser att kopplingen mellan lärandemål, aktiviteter och examination är god. Målet behandlas och examineras i utbildningens alla delar, såväl inom det förskolepedagogiska området som i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen. Progressionen för målet bedöms vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att lärosätet visar flera goda exempel på hur förskollärarutbildningen är utformad för att ge studenterna möjlighet att ta sig an professionen med god förmåga när det gäller mänskliga rättigheter, jämställdhetsarbete och att förhålla sig till mångkulturalitet för att kunna ta tillvara barns erfarenheter. Detsamma gäller etiska aspekter vid exempelvis dokumentation och bedömningsarbete. Studenterna får också möjlighet att ta tillvara och förmedla förskolans och samhällets värdegrund och demokratiska förankring, att lyfta diskrimineringsfrågor samt att skapa förutsättningar utifrån människors lika värde och barns likvärdiga rätt till utveckling och lärande. Dessutom får de möjlighet att planera och genomföra undervisningstillfällen utifrån ett genusperspektiv. I kursmål beskrivs exempelvis hur studenterna ges möjlighet att problematisera frågor om barns rättigheter utifrån barn-, förskollärar- och föräldraperspektiv, samt förhålla sig till förskolans värdegrundsuppdrag med fokus på barns rättigheter i utbildning, barns inflytande och hållbar utveckling, Studenterna får kunskap om hållbar utveckling utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter, och kunskapen befästs genom att studenterna möter aktiva forskare. Vid lärosätet finns forskning om barns perspektiv, barns mänskliga rättigheter samt hållbar utveckling, vilket indikerar att utbildningen på ett tillfredsställande sätt möjliggör att studenterna kan visa förmåga i det pedagogiska arbetet samt göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter. Förskollärarutbildningen ger studenterna möjlighet att se förskolans mångfasetterade verksamhet, vilket ger en god förberedelse för professionens komplexa kunskaps- och samhällsuppdrag.

Sammantaget anser bedömargruppen att självvärderingen ger en tydlig och god bild av måluppfyllelse. Underlaget visar också självreflektion från lärosätets sida över det samhälleliga perspektiv som bearbetas i ett antal kurser.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att jämställdhetsperspektivet beaktas både på lärosätet i stort och i förskollärarutbildningens kurser. Lärosätet har på olika sätt uppmärksammat könsfördelningen och förskolan som könad miljö såväl i praktiken som på universitetet. Utbildningen gör det möjligt för studenterna att tillgodogöra sig förberedande kunskap inom området jämställdhet eftersom detta berörs vid flera moment i olika kurser. Att studenterna får möjlighet att nå målet konkretiseras i självvärderingen. Studenterna får bland annat möjlighet att reflektera över jämställdhets- och genusrelaterade aspekter vid exempelvis planering av förskolemiljö, estetisk aktivitet eller vid analys av barnböcker. Studenterna får i relation till detta möjlighet att vidga sin förståelse av makt och normer. De tränas också i ett normkritiskt förhållningssätt, vilket ger möjlighet att arbeta normkritiskt och gränsöverskridande. Genom muntliga diskussioner, skriftliga uppgifter och gestaltningar får studenterna möjlighet att fördjupa betydelsefulla aspekter på varierande sätt. Lärosätet exemplifierar examinationen med kursen Lek, utveckling, lärande där studenterna ska göra en muntlig presentation med gestaltning samt planera estetiska aktiviteter som främjar barns lek och samspel utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I kursen Utomhusvistelse och hållbar utveckling sker examinationen genom en skriftlig inlämningsuppgift.

Lärosätet har gjort insatser för att tydliggöra jämställdhetsperspektivet och beskriver även fortsatt utvecklingsarbete. Vid universitetet bedrivs genusforskning med inriktning på förskolans jämställdhetsarbete, barns rättigheter och naturvetenskap. Detta kommer studenterna till godo genom att aktiva forskare föreläser, är kursansvariga eller är handledare för de självständiga arbetena. Lärosätet ser det även som relevant att rekrytera fler manliga förskollärarstudenter och planerar för en stödgrupp för manliga förskollärarstudenter vid lärosätet. Det framgår vidare av självvärderingen att könsfördelningen inom lärargruppen är relativt jämn med 62 procent kvinnor och 38 procent män.

Bedömargruppen bedömer sammantaget att utbildningen säkerställer att ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Utbildningen säkerställer också att studenterna vid examen visar förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att lärosätet systematiskt verkar för att kvalitetssäkra och utveckla förskollärarutbildningen. Detta avspeglas i organisationen, som består av olika nivåer som programråd, programmöten och lärarutbildningsnämnden. Lärarutbildningsnämnden har det övergripande ansvaret. Återkoppling sker till berörda parter. Lärosätet har även inrättat ett system för uppföljning och utvärdering som anger hur respektive utbildning ska följas upp och utvärderas på ett antal områden.

Programvärderingar genomförs och återkopplas till olika parter. Det framgår av självvärderingen att kursvärderingar genomförs efter varje kurs och att de är grundläggande för att vidta åtgärder. Resultaten från kursvärderingarna presenteras för studenterna i början av kurser, men även lärare och enhetschef får återkoppling. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) utvärderas också. Samtal mellan studenter och VFU-lärare syftar till att kvalitetssäkra och utveckla innehållet och genomförandet i VFU. Vartannat år följer lärosätet upp utbildningens innehåll, utformning och genomförande i syfte att säkerställa att utbildningen överensstämmer med examensmålen. Detta beskrivs i en programrapport som man sedan återrapporterar till ansvarig nämnd, berörda ämnen, lärare, studenter och samarbetspartner.

Rutiner för uppföljning och utvärdering finns i ett samlat riktlinjedokument som visar hur uppföljning och utvärdering av utbildningen ska ske. Uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling. En styrka är att en professor i pedagogik med inriktning mot bedömning är vetenskaplig ledare och genomför programöverskridande workshops om bedömningskriterierna för VFU.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet presenterar stödfunktioner på såväl lärosätes- som institutionsnivå. I självvärderingen beskriver lärosätet stöd till studenter med dokumenterad funktionsnedsättning, vilket kan bestå av förlängd tentamenstid, mentor eller anteckningsstöd. Studenterna kan också få stöd i det akademiska skrivandet genom en skrivstödkurs som löper parallellt med en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Ett akademiskt skrivcentrum finns för att ge stöd i det akademiska skrivandet. Studenterna erbjuds också öppna föreläsningar om studieteknik och stresshantering. Därtill finns studenthälsofunktionen Campushälsan. Programstudievägledare ger stöd vid bland annat studieavbrott och studieplanering. Institutionen följer upp genomströmningen vid behov. Genomströmningen och kvarvaron under andra läsåret ligger i linje med riksgenomsnittet. Lärosätet genomlyser inte avhopp systematiskt i nuläget, men vid intervjuerna framkom att avhopp framför allt sker tidigt i utbildningen.

De utvecklingsområden som lärosätet presenterar i självvärderingen är att öka svarsfrekvensen vid helkursvärderingar, att systematisera uppföljningen av avhopp och att utveckla alumnverksamhet. Bedömargruppen ser det som värdefullt att lärosätet har observerat detta och rekommenderar att lärosätet utvecklar arbetet inom dessa områden.

Lärosätet redovisar sammanfattningsvis ett genomtänkt och gediget systematiskt kvalitetssäkringsarbete.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

I utbildningen finns en genomtänkt struktur för att uppfylla examensmålen i kunskapsformerna Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt på ett föredömligt sätt. Kursmål, lärandeaktiviteter, examinationsuppgifter och betygskriterier bildar en enhet, vilket tydliggör lärosätets arbetssätt.

Måluppfyllelsen för examensmålen inom kunskapsformen Kunskap och förståelse bedöms vara god. Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och resultat att studenterna vid examen visar nödvändiga kunskaper inom det förskolepedagogiska området, ämneskunskaper samt kunskaper i förskoledidaktik, metodik och ämnesdidaktik. Studenterna examineras såväl individuellt som i grupp. Utbildningen säkerställer även att studenterna har kännedom om forskningsmetoder vid examen, och att de via lärandemål, lärandeaktiviteter och examination får tillräcklig möjlighet att bli förtrogna med relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärosätet ger studenterna goda möjligheter att diskutera forsknings- och utvecklingsarbeten i förhållande till ämneskunskaperna. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta fram ett praktiskt moment där studenterna får kännedom om betydelsen av beprövad erfarenhet genom "stimulated recall"-metoden, där handledarna för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ger studenterna respons.

Även när det gäller kunskapsformen Färdighet och förmåga bedöms utbildningen säkerställa att studenterna når examensmålen. Studenterna får möjlighet att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera, granska och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över forskningsresultat för att därigenom bidra till yrkesverksamheten. Ett gott exempel är att studenterna tar tillvara observationsmaterial i flera kurser och att det används på ett mer avancerat sätt, vilket visar på idén om progression. Vidare har studenterna möjlighet att relatera teoretisk kunskap till praktisk kunskap, bland annat genom VFU. Inom VFU genomför studenterna sina tidigare planerade ämnesdidaktiska aktiviteter och utvärderar dem sedan i samarbete med VFU-lärare. VFU-kurserna och de omgivande ämneskurserna är anslutna till varandra och studenterna genomför allmän- eller ämnesdidaktiska uppgifter i barngruppen. Studenterna får därmed möjlighet att skapa ett samband mellan teori och praktik.

Utbildningens utformning och genomförande säkerställer också att studenterna vid examen har nått målet inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt. Det sker genom att examensmålet behandlas och examineras i såväl det förskolepedagogiska området som i den utbildningsvetenskapliga kärnan och inom VFU. Utbildningen är utformad för att ge studenterna möjlighet att ta sig an yrket med god förmåga inom målets olika delar.

Jämställdhetsperspektivet beaktas i ett flertal kurser, vilket innebär att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna visar förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. En styrka är att lärosätets genusforskning med inriktning på förskolans jämställdhetsarbete, barns rättigheter och naturvetenskap kommer studenterna till godo. Det sker genom att aktiva forskare föreläser, är kursansvariga eller är handledare för de självständiga arbetena.

Uppföljningen av utbildningens utformning och genomförande bedöms fungera väl. Det finns ett väl utvecklat system för systematiskt kvalitetsarbete och utvärderingarna återkopplas till olika parter. Vartannat år följer lärosätet upp utbildningens innehåll, utformning och genomförande i syfte att säkerställa att utbildningen överensstämmer med examensmålen. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden, och olika stödfunktioner finns på såväl lärosätes- som institutionsnivå. Utvecklingsområden för lärosätet är att öka svarsfrekvensen vid helkursvärderingarna, att systematisera uppföljningen av avhopp och att utveckla alumnverksamhet.