Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Personalförsörjningen inom utbildningen är god på både kort och lång sikt visar självvärderingen. Enligt lärartabellen finns ett adekvat antal lärare. Disputerade (professorer, docenter och lektorer) och adjunkter undervisar och uppfyller på så vis kraven på såväl vetenskaplig kompetens som professionskompetens. De disputerade lärarna som beskrivs i självvärderingen finns företrädesvis inom pedagogikämnet. De ämnesdidaktiska lektorerna och deras professionskompetens är inte lika tydligt beskriven och värderad i självvärderingen, men det framgår av lärartabellen att kompetensen finns. Många lärare har en lärarutbildningsexamen (förskollärare, grundlärarnivå, ämneslärare), vilket betyder att den pedagogiska kompetensen bedöms vara god. Utbildningen har adjungerade adjunkter från skolfältet anställda för att ytterligare säkra att aktuell professionsanknuten lärarkompetens finns hos lärarutbildarna. Lärosätet ger en handledarutbildning för lärare på skolfältet som tar emot och handleder lärarstudenterna på utbildningen. Lärosätet erbjuder även högskolepedagogiska kurser varje år för all personal på högskolan och de ger en särskild kurs för examinatorer sedan två år tillbaka.

Ett utvecklingsområde som identifieras i självvärderingen är rekrytering av lektorer och därför har lärosätet i samarbete med Uppsala universitet nyinrättat åtta doktorandtjänster inom utbildningsvetenskap och humaniora. Ytterligare åtta doktorandtjänster finns inom områdena didaktik samt drama- och bildpedagogik. Detta sammantaget indikerar att försörjningen av vetenskaplig kompetens och professionskompetens även på längre sikt bedöms vara god på utbildningen enligt bedömargruppen. Det framkommer vid intervjuerna att lärarna har erbjudits och genomgått en examinatorskurs på lärosätet samt att de arbetar i arbetslag där de exempelvis arrangerar examinatorsträffar för att diskutera kriterier för bedömning i kurser. Dessutom framkommer det att även övriga lärare samarbetar över kursgränserna för att få samsyn i bedömningsfrågor och andra undervisningsrelaterade frågor.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärarna på utbildningen har en god vetenskaplig kompetens och egen forskningsverksamhet visar självvärderingen. Det finns ett 50-tal forskare och sjutton doktorander inom fältet utbildningsvetenskap. De befinner sig inom två olika akademier vid lärosätet: utbildning och ekonomi (AUE) där pedagogik och svenska som forskningsämne finns samt teknik och miljö (ATM) där matematik finns. Enligt självvärderingen är forskningen relevant för grundlärarutbildningen. Den har en starkt uppåtgående trend med ökande antal internationellt publicerade artiklar och en god förmåga att attrahera externa forskningsmedel. I nuläget bedriver lärosätet utbildningsvetenskaplig forskning inom minst sju externt finansierade forskningsprojekt. Finansiärer är Vetenskapsrådet, VINNOVA och Nordforsk, och de senaste tre åren har flera projekt även finansierats av AFA-Försäkring. Exempel på forskning som är relevant för arbete i grundskolan har fokus på till exempel innovativa lärmiljöer, värdegrundsfrågor, mobbning och digitalisering. Exempel på ytterligare seminarieverksamhet relaterat till yrkesområdet grundskola är forskargruppen Early Childhood Education (ECE). I forskargruppens seminarier deltar målgrupperna för forskningen, vilka är verksamma lärare, ansvariga chefer inom skola och fritidshem och ibland också enskilda studenter.

Lärosätet har gett ut pedagogiska läromedel kring exempelvis vetenskapliga forskningsmetoder och teoretiska ämnespresentationer författade av högskolans forskare på nationella och internationella bokförlag. Dessa läromedel utgör viktiga inslag i forskningsanknytningen. Utbildningens forskare och deras forskningsprojekt och nätverk ger goda möjligheter för de studerande att på olika sätt koppla sina examensarbeten och projektarbeten till pågående forskningsprojekt vid lärosätet. Självvärderingen nämner för den ämnesdidaktiska forskningen exempelvis ett projekt om hur matematikdidaktik behandlas i lärarutbildningar i Sverige, Finland och Japan. I projektet "Språket som nyckel" pågår en formering av forskningen kopplad till svenska som andraspråk. Detta är enligt bedömargruppen exempel på att det finns en nära koppling mellan forskning och utbildning inom utbildningen.

I självvärderingen saknas en beskrivning av om det i utbildningsmiljön finns några skillnader i utbildningen för campus- och distansstudenter. Vid intervjuerna framgår det dock att distans- och campusstudenter har en likvärdig tillgång till en adekvat akademisk och professionsinriktad utbildningsmiljö. Distansstudenterna möter samma lärare och har tillgång till samma typ av innehåll i utbildningen som campusstudenterna. Bedömningen är att man löser detta utifrån de fysiska träffarna på campus samt via sändningar samt webbaserade distansutbildningsverktyg.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömargruppen bedömer att personalen vid utbildningen har en tillfredsställande kompetens utifrån såväl vetenskapliga, yrkesinriktade som pedagogiska perspektiv. Goda exempel på kompetensutveckling är att utbildningen årligen ger högskolepedagogiska kurser samt att en specifik examinatorkurs har getts sedan två år tillbaka för att stärka lärarnas examinatorsroll i att hantera kursers kravnivåer. Ett identifierat utvecklingsområde är rekryteringen av lektorer med såväl vetenskaplig kompetens som professionskompetens. En lösning är att lärosätet har initierat ett samarbete med Uppsala universitet och inrättat ett stort antal doktorandtjänster.

Bedömargruppen bedömer att utbildningen sörjer för en god miljö avseende kopplingen mellan forskning och utbildning. De egna forskarnas liksom andra forskares forskningsaktiviteter och resultat synliggörs inom ramen för utbildningen. Många lärare är forskningsaktiva och deltar i så många som sju externfinansierade forskningsprojekt med koppling till grundskolan, inom såväl allmänpedagogik/didaktik som ämnesdidaktik inom till exempel matematik.