Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Utbildningen har en god struktur och ett gott innehåll för ämneskunskaper (svenska/matematik) i kurserna enligt självvärderingen. Det beskrivs med stöd i kurserna Svenska för grundlärare i förskoleklass och årskurs 1-3, Texthantering för skolans yngre åldrar, Grundläggande algebra med ämnesdidaktik med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3 samt Matematikdidaktik i undervisning och forskning. Beskrivningarna i självvärderingen visar på en god kvalitet i undervisningen som studenterna erbjuds och examineras i, och det beskrivs i självvärderingen med fler exempel från ämnet svenska än i matematik. I kurserna är fokus på att studenterna ska anamma ett forskande arbetssätt samt ett vetenskapligt förhållningssätt. Det finns dessutom en tydlig koppling till forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för både ämnet svenska och matematik (till exempel litteraturanalys samt variationsteori och learning-studies).

Det finns en transparent redovisning i självvärderingen där flera kurser visar på en röd tråd samt progression över tid i utbildningen. Det framkommer ett självkritiskt förhållningssätt i självvärderingen när det gäller hur betygskriterier formuleras i svenska, hur kursinnehållet avgränsas i matematikkurserna samt hur examinationsformerna utvecklas. Detta visar på ett pågående och kontinuerligt utvecklingsarbete där studenterna också är delaktiga genom kursutvärderingar. Progressionen i examinationerna är tydlig i ämnet svenska, men är inte lika tydlig i matematik, med undantag för målformuleringarna i matematik.

Urvalet av självständiga arbeten visar att majoriteten håller hög kvalitet i relation till examensmålet för såväl ämneskunskaper som aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Examensmålet täcks in utifrån exempelvis följande kurser enligt självvärderingen: Matematikdidaktik i undervisning och forskning, Läraren och lärandet samt Examensarbete för grundlärare F-3: Svenska med didaktisk inriktning. Innehållet som självvärderingen beskriver avseende kursmål, undervisningsinnehåll och examination ser enligt bedömargruppen adekvat ut för både vetenskapsteoretiska utgångspunkter, metoder för att samla in och analysera kvalitativa och kvantitativa data samt för kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ämneskurserna innehåller vetenskapsteoretiska och metodologiska inslag så att studenterna successivt får möjlighet att tränas i att bearbeta och använda sig av vetenskapligt innehåll. Undervisningen och examinationen om metoder för att samla in och analysera kvantitativa data bedömer dock bedömargruppen vara bristfällig utifrån självvärderingens beskrivningar. Det är oklart om studenterna når tillräckliga kunskaper när de utifrån självvärderingens beskrivning ska tolka statistiska tabeller och göra enklare analyser av kvantitativa data. Bedömargruppen bedömer att det är osäkert om detta är en tillräcklig kravnivå. Det framkommer inte heller tydligt hur detta examineras. Vid intervjuerna medger lärarna att det finns brister i hanterandet av innehållet om insamlings- och analysmetoder för kvantitativa data, även om de säger sig ha identifierat dessa brister och gjort vissa (oklara) förstärkningar av undervisningsinnehållet. Lärarna uttrycker i intervjun också att utbildningen håller på att söka en lektor med kompetens i forskningsmetoder för hantering av kvantitativa data. Undervisningen om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är svagt beskriven i självvärderingen. Det beskrivs att man i kursen Läraren och lärandet försöker utveckla studentens professionella omdöme med utgångspunkt i såväl vetenskaplig grund som beprövad erfarenhet. Studenterna beskrivs få, med exempel från den tredje VFU-kursen, fördjupa sin förståelse av komplexiteten i den pedagogiska verksamheten samt hur den kan utvecklas. Mer konkret hur är dock inte beskrivet.

Trots flera exempel på ett adekvat beskrivet undervisningsinnehåll samt examinationsuppgifter visar urvalet av de bedömda självständiga arbetena att det finns brister i majoriteten av arbetena avseende examensmålet avseende forskningsmetodik. Bedömargruppen ställer sig därför frågande inför det beskrivna undervisningsinnehållet eftersom de självständiga arbetena visar stora brister. Det framkommer brister i arbetenas kvalitet för såväl vetenskapsteoretiska ställningstaganden, metodologiska utgångspunkter, datainsamlingsmetoder som analysmetoder samt systematisk presentation av resultaten. Eftersom det framkommer såväl reliabilitets- som validitetsbrister i arbetena bedömer bedömargruppen att även arbetenas yrkesrelevans blir ifrågasatt eftersom arbetena har en ämnesdidaktisk och/eller utbildningsvetenskaplig yrkesmässig inriktning. Bedömargruppen anser att kursen som lärosätet har gett för examinatorer i ett par år är ett utmärkt exempel på en strävan att vilja säkerställa likvärdiga examinationer. Vid intervjun med lärargruppen framkommer dock inte någon ytterligare information som kan sägas stärka självvärderingens beskrivningar om måluppfyllelse för detta examensmål, exempelvis angående progression eller användandet av skarpa betygskriterier i relation till kursmålen. Bedömargruppen bedömer att något mer konkret behöver göras i utbildningen eftersom studenternas kunskaper om vetenskapligt förhållningssätt och metod inte i tillräcklig utsträckning säkerställs i examinationerna.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Enligt självvärderingen täcks examensmålet in utifrån följande av utbildningens kurser: Kunskap och lärande ur ett historiskt och nutida perspektiv, Demokratins grunder och hållbar utveckling (F-3), Grupprocesser och pedagogiskt ledarskap, Läraren och lärandet samt Examensarbete för grundlärare F-3: matematik med ämnesdidaktisk inriktning. Bedömargruppen bedömer utifrån innehållsbeskrivningen att de kursmål och kursinnehåll som beskrivs är relevanta samt att examinationsuppgifterna likaså är rimliga. Ett exempel är en uppgift där studenterna väljer ett ämnesdidaktiskt innehåll, vilket sedan kan utvecklas i det sista självständiga arbetet i utbildningen. I uppgiften ska studenterna granska forskningsresultat samt jämföra dessa och reflektera över egna erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen, för att därigenom utveckla yrkesrelevant kunskap gentemot förskoleklass och/eller årskurs 1-3.

Trots flera exempel på ett adekvat undervisningsinnehåll samt examinationsuppgifter visar urvalet av de bedömda självständiga arbetena att det finns brister i majoriteten av arbetena avseende examensmålet. Bedömargruppen ställer sig därför frågande inför det beskrivna undervisningsinnehållet eftersom de självständiga arbetena visar stora brister. I första hand avser bristerna studenternas förmåga att "kritiskt och självständigt systematisera". Det gäller förmågan att systematiskt analysera och presentera empiriskt material, liksom att relatera till relevanta forskningsresultat samt föra en kritisk metod- och resultatdiskussion. I självvärderingen framkommer en förändring som har vidtagits av lärosätet höstterminen 2018. Den innebär att studenterna i kursen Läraren och lärandet ska genomföra ett vetenskapligt arbete självständigt i stället för i par. Det är en åtgärd som delvis kan sägas stärka kravnivån på varje enskild student. Vid intervjun med lärargruppen framkommer dock inte någon ytterligare information som kan sägas stärka självvärderingens beskrivningar av måluppfyllelse för detta examensmål, exempelvis om progression eller användandet av skarpa betygskriterier i relation till kursmålen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Enligt självvärderingen berörs examensmålet i följande kurser vid utbildningen: Svenska för grundlärare i förskoleklass och årskurs 1-3 (inkl. verksamhetsförlagd utbildning), Matematik med inriktning mot förskoleklassen och årskurs 1-3, aritmetik, samt Texthantering för skolans yngre åldrar. Det finns flera exempel på hur studenterna får träna på didaktisk och ämnesdidaktisk kompetens i undervisningen i högskoleförlagd samt verksamhetsförlagd utbildning. Det finns exempelvis viktiga och adekvata moment om bedömning för lärande samt praxisrelevanta metoder såsom lesson- och learning-studies. Båda dessa innehåll sätter enligt bedömargruppen starkt fokus på såväl allmändidaktisk som ämnesdidaktisk kompetens. Självvärderingen beskriver dock att det är en övervikt av examinationer mot kunskap och förståelse. Vid placeringarna i kurserna inom ramen för verksamhetsförlagd utbildning torde det förekomma mer färdighetsrelaterade examinationer, men det beskrivs svagt i självvärderingen. I intervjuerna beskriver däremot lärarna att den verksamhetsförlagda utbildningen har ett mycket viktigt och relevant innehåll för att tillämpa didaktik och metodik. Som exempel beskrivs i intervjuerna "att samtala med elever om text, genomföra boksamtal med elever samt högläsning i barngrupp", vilket studenterna senare ska redovisa och examineras i inne på högskolan.

Lärarna framhåller att det finns extra goda möjligheter för studenterna att få träna, få uppföljning samt bli examinerade i didaktiska/metodiska moment, eftersom utbildningen använder sig av principen om att placera studenterna vid samma skola för verksamhetsförlagd utbildning under hela utbildningstiden. Detta ökar enligt självvärderingen möjligheterna att skapa kontinuitet, kvalitet och progression för det didaktiska lärandet. Även bedömargruppen bedömer detta vara en rimlig slutsats. Bedömargruppen bedömer också att examinationen av verksamhetsförlagd utbildning görs utifrån starka underlag såsom observationsbesök och trepartssamtal (universitetslärare, handledare och student) samt med utgångspunkt i de didaktiska/metodiska målen. Enligt självvärderingen kvalitetssäkras dessutom examinationen med en specifik bedömningsmatris, Verksamhetsförlagd utbildning - fokus och progression. Lärarna uttrycker också i intervjun att de ska börja använda det digitala kommunikationsverktyget Blackboard för att kunna skapa bättre kontakt mellan högskolelärarna och handledarna under de verksamhetsförlagda utbildningsperioderna. Bedömargruppen bedömer att utbildningen därmed säkerställer att studenterna når adekvata didaktiska och metodiska förmågor utifrån såväl allmänpedagogiska som allmän- och ämnesdidaktiska perspektiv.

Ett utvecklingsområde som bedömargruppen kan se är att upprätta rutiner för att hantera studenter som riskerar underkännande kring de didaktiska/metodiska målen under den verksamhetsförlagda utbildningen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Enligt självvärderingen berör utbildningen examensmålet inom ramen för i första hand kurserna Svenska för grundlärare med inriktning mot förskoleklassen och år 1-3 (inklusive verksamhetsförlagd utbildning), Verksamhetsförlagd utbildning i matematik med inriktning mot förskoleklass och grundskolans årskurs 1- 3, Specialpedagogik med inriktning mot år F-3 samt Verksamhetsförlagd utbildning för grundlärare F-3. Det finns gott om exempel på undervisningsinnehåll kring att såväl planera som att genomföra och utvärdera pedagogiskt arbete i både högskoleförlagda och verksamhetsförlagda kurser. Progressionen säkras och bedöms av lärosätet inom den verksamhetsförlagda utbildningen genom att kurser anpassas till en övergripande matris kallad Verksamhetsförlagd utbildning - fokus och progression, som syftar till att säkerställa examensmålen samt ge fokus på progression. Matrisen torde vara användbar i flera av kursmålen i relation till detta examensmål. Enligt självvärderingen får studenterna genom olika uppgifter i utbildningen öva i att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål. De får också planera lärandesituationer utifrån samspel mellan lärandemiljö och elevers lärande på ett sätt som gör det troligt att studenterna uppnår denna del av målet. Som exempel får studenterna en uppgift där de ska kartlägga en elev och upprätta en nulägesbeskrivning som sedan ligger till grund för planering av undervisningen. Studenterna formulerar mål som eleven ska uppnå samt beskriver åtgärder som ska gynna elevens utveckling mot målen. Bedömargruppen menar att samtliga dessa underlag visar att det därmed är säkerställt att studenterna uppnår målet som helhet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Enligt självvärderingen sätter utbildningen fokus på examensmålet inom kurserna Demokratins villkor och hållbar utveckling, Grupprocesser och pedagogiskt ledarskap, Specialpedagogik med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3, Matematik med inriktning mot förskoleklassen och år 1-3, Aritmetik, Verksamhetsförlagd utbildning för grundlärare samt Läraren och lärandet. Bedömargruppen bedömer att det finns goda möjligheter för studenterna att nå målet med denna blandning av kurser och utifrån redogörelsen av hur olika moment tränas i utbildningens utformning och genomförande samt examination. Samhälleliga och etiska aspekter behandlas genom undervisningsmoment som behandlar koppling till mobbning och kränkande behandling, hur en hållbar demokrati skapas, diskrimineringslagen inklusive inkluderings- och exkluderingsperspektiv, kommunicera och förankra skolans värdegrund samt hur egna värderingar kan gynna/missgynna elevers lärande. I specialpedagogikkursen examineras studenterna med kursmålet "kritiskt granska och diskutera diskrimineringslagen" utifrån teorier om normalitet, marginalisering, inkludering och exkludering i nutid och i ett historiskt perspektiv. Barnkonventionens intentioner behandlas utifrån begrepp som trygghet, delaktighet, inflytande och inkludering samt barns perspektiv och barnperspektiv. I den verksamhetsförlagda kursen examineras studenterna utifrån kursmålet "självständigt analysera och värdera undervisningspraktiker och lärandesammanhang utifrån vetenskapliga, samhälleliga samt etiska aspekter". Med koppling till undervisningen, exempelvis i lesson- och learning-studies inom matematikämnet, bedömer bedömargruppen också att studenterna får träna på att göra bedömningar av undervisning utifrån vetenskapliga aspekter.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att det vid lärosätet finns en uppdaterad "Plan för jämställdhetsintegrering 2017-2019" som ger riktlinjer för jämställdhetsarbetet på utbildningsnivå. Jämställdhetsarbetet ska vara en integrerad del av verksamheten och ingå i den årliga verksamhetsplaneringen vid varje akademi/avdelning. I planen ingår bland annat att samtliga chefer kommer att genomgå kursen Genus och jämställdhet i den akademiska organisationen. Kurser inom lärarutbildningarna är utformade så att de ska kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv samt bidra till en medvetenhet om de olika diskrimineringsgrunderna som ingår i diskriminerings¿lagen.

Självvärderingen beskriver följande kurser där undervisningens innehåll och examinationen rör målet om jämställdhet: Demokratins villkor och hållbar utveckling samt Specialpedagogik med inriktning mot grundlärare i förskoleklass åk 1-3. Exempelvis beskrivs hur studenterna i den förstnämnda kursen ska analysera läraryrkets komplexitet utifrån perspektiv som rör genus och jämställdhet. Enligt självvärderingen ska det alltid finnas en genusmedvetenhet vid upprättandet av litteraturlistor och i kursinnehållet. Lärosätet har påbörjat ett arbete med att öka medvetenheten om genus och jämställdhet genom att utveckla en vägledning för att stödja kursansvariga lärare och examinatorer vid planering och utformande av kurser. Vägledningen ska utveckla användandet av ett normkritiskt arbetssätt, utöka förståelsen för vilka hindren för jämställdhet är och därmed vilka upplägg som kan vara verkningsfulla i kursens utformande. Bedömningen är att utbildningen säkerställer att studenterna uppfyller jämställdhetsmålet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det finns enligt självvärderingen en tydlig systematisk strategi för att arbeta med kurs- och programutvärderingar inom utbildningen. Varje kurs utvärderas på utbildningen när de avslutas, och när studenterna läser sin sista termin görs en programutvärdering. Var tredje termin görs specifikt en utvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen som såväl studenter som handledare besvarar. Specifik utvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen är enligt bedömargruppen ett bra exempel på en kvalitetssäkringsstrategi som inte är så vanlig vid lärarutbildningar.

Utbildningsledarna och utbildningsledarkollegiet gör sammanställning och analys samt återkoppling vid kursutvärderingar. Ett utvecklingsområde som lyfts fram i självvärderingen är att få ökad svarsfrekvens vid kursutvärderingar. Utbildningen har nyligen implementerat en ny strategi där en utsedd studeranderepresentant utses vid kursstarterna, vilken muntligt för fram kursdeltagarnas synpunkter på kursen, vid sidan av det formella websurvey-utvärderingsverktyget. Lärarna framhåller vid intervjuerna att förhoppningen är att en kombination av muntliga och skriftliga synpunkter från studenterna kan öka deras motivation att delta. Från och med höstterminen 2018 ska detta implementeras och den nya kursutvärderingsprocessen ska också spridas via Programhandboken och i kursernas studiehandledningar.

Ett exempel som lyfts fram i självvärderingen där lärosätet vidtagit åtgärder utifrån studenternas synpunkter avser föreläsningar på utbildningen. För i första hand distansstudenterna har föreläsningar streamats så att man kan se dem i realtid. Det har även funnits önskemål om att de också spelas in, vilket möjliggör för studenterna att få tillgång till dem oberoende av tidpunkt. Detta genomförs numera i större utsträckning på utbildningen. Bedömargruppen ser ett utvecklingsbehov av att följa upp studenters värderingar. En snabb och konkret återkoppling till studenterna är troligen en av de viktigaste faktorerna för att få studenter att vilja delta i kursutvärderingsprocedurer.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Kvarvaron för år två på utbildningen ligger enligt statistiken över riksgenomsnittet (72 procent). Det framgår dock inte av självvärderingen om lärosätet genomför analyser av kvarvaron. Det finns inte heller någon redovisning eller analys av likheter och skillnader för campus- och distansstudenters kvarvaro. Under lärarintervjun framkommer det dock att det inte är några större skillnader. Det framgår även av självvärderingen att utbildningsledarna vid utbildningen arbetar med en systematisk uppföljning av studenter som har svårigheter att klara kurserna. Den "Individuella studiegången" (ISG) upprättas på utbildningen i form av ett dokument som sedan regelbundet följs upp genom utbildningen. Utbildningen har genomfört ett genomströmningsprojekt vid utbildningen under 2017 som särskilt har fokuserat på studenter med otillräckliga studieresultat från termin ett. De har fått information om stödfunktioner vid lärosätet via ett mejlutskick. Dessa stödfunktioner är studievägledning, studentombud, skrivarverkstad, våga tala-kurser, studenthälsan samt samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

För kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen att studenterna uppnår målet om ämneskunskaper inklusive insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Men det finns betydande brister i utbildningen för examensmålet om vetenskapsteori och forskningsmetoder för kvalitativa och kvantitativa data, såväl i metodundervisningen och dess examinationer som i de självständiga arbetena. Bristerna framträder dock tydligast i de granskade självständiga arbetena där majoriteten av dem uppvisar brister. Ett utvecklingsområde för utbildningen är enligt bedömargruppen därmed att stärka studenternas kunskaper om vetenskapsteoretiska ställningstaganden, metodologiska utgångpunkter samt datainsamlingsmetoder och analysmetoder.

För kunskapsformen Färdighet och förmåga visar underlagen att studenterna inte uppnår målet att självständigt och kritiskt systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter och forskningsresultat. Det finns visserligen några beskrivna exempel på innehåll där studenterna får träna på det som rör detta mål men bedömargruppen anser att det är otillräckligt. Majoriteten av de självständiga arbetena visar att studenterna inte har förmåga att systematiskt analysera och presentera empiriskt material, liksom inte heller kritiskt relatera till relevanta forskningsresultat samt föra en självständig metod- och resultatdiskussion. Kursen som examinatorerna fått genomgå under de senaste åren är ett exempel på åtgärd som borde säkerställa att studenternas kunskaper examineras på rätt kravnivå. Examinationen av majoriteten av de självständiga arbetena visar dock inte på detta, vilket bedömargruppen bedömer som en allvarlig brist, där utbildningen behöver vidta starkare åtgärder för att nå hög kvalitet. För examensmålet om förmåga att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik visar utbildningen flera goda exempel på hur utbildningen både möjliggör och säkrar studenternas måluppfyllelse.

Det finns i utbildningen viktiga och adekvata moment om bedömning för lärande samt praxisrelevanta undervisningsmetoder såsom lesson- och learning-studies. Dessa exempel sätter enligt bedömargruppen starkt fokus på studenternas såväl allmändidaktiska som ämnesdidaktiska och metodiska kompetens. Utbildningens specifika bedömningsmatris som används i verksamhetsförlagda kurser, Verksamhetsförlagd utbildning - fokus och progression, är ett annat gott exempel på hur utbildningen har operationaliserat de didaktiska och metodiska examens- och kursmålen. Matrisen borgar enligt bedömargruppen för att måluppfyllelsen säkerställs, tillsammans med starka underlag såsom observationsbesök och trepartssamtal (universitetslärare, handledare och student) som utbildningen använder för att bedöma och examinera i de verksamhetsförlagda kurserna. Vidare visar underlagen att studenterna genom olika uppgifter i utbildningen och examinationen troligtvis uppnår målet att både självständigt och med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen.

Underlagen visar att studenterna troligtvis uppnår målet inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt. Det finns goda möjligheter för studenterna att nå målet genom de kurser som finns och utifrån redogörelsen av hur olika moment tränas i utbildningens utformning och genomförande samt examination.

Enligt bedömargruppen finns det vid utbildningen en tydlig strategi som ger riktlinjer för jämställdhetsarbetet på utbildningsnivå. Vidare utvecklar utbildningen en vägledning för att stödja kursansvariga lärare och examinatorer vid planering och utformande av kurser, vilket kan ses som ett gott exempel. Vägledningen ska utveckla användandet av ett normkritiskt arbetssätt och utöka förståelsen för vilka hindren för jämställdhet är och därmed vilka upplägg som kan vara verkningsfulla i kursens utformande. Underlagen gör det troligt att studenterna uppnår jämställdhetsmålet.

Utbildningen följs upp på ett systematiskt sätt. En specifik utvärdering görs av verksamhetsförlagda (VFU) kurser var tredje termin som såväl studenter som VFU-handledare besvarar, vilket är ett bra exempel på en kvalitetssäkringsstrategi. Ett utvecklingsområde är dock hur utbildningen ska få en ökad svarsfrekvens för alla de webbaserade skriftliga formella kurs- och terminsutvärderingarna som kontinuerligt görs på utbildningen. En relevant åtgärd som lärosätet vidtagit för att öka deltagandet är att utse en studeranderepresentant vid varje kurs som ska bidra med synpunkter muntligt som komplement till de skriftliga.