Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Av självvärderingen framgår att flera institutioner medverkar i utbildningen och att kurserna bemannas genom en beställarorganisation och kompetensinventering där specifika kompetenskrav ställs. Bemanningen i kurserna följs upp i särskild ordning genom beställningsutvärderingar.

Andelen personal med vetenskaplig kompetens är tillfredställande då 65 procent av de undervisande lärarna är disputerade. Detta gäller emellertid de lärare som undervisar i ämneskurser och UVK. De disputerade lärarna har en ganska liten del av sin tjänstgöring inom programmet. Snittet är ca 5 procent. Lärarlistan upptar tre seniora forskare (professor/biträdande professor), men dessa har mindre än 5 procent av en tjänst i utbildningen. Av detta drar vi slutsatsen att antalet lärare som deltar i utbildningen är stort och att de disputerade lärarna har kortare inslag i utbildningen. Det stora antalet lärare lyfts i självvärderingen och ses som en möjlighet för studenterna att få möta flera olika lärares spetskompetens. Vid intervjuerna framhålls att det finns en kärntrupp på 10-15 lärare som undervisar återkommande. Det framgår dock av lärartabellen att det enbart finns fem lärare som har mer än 20 procent av sin tjänst i utbildningen. Av dessa är endast en disputerad och två är så kallade kursmentorer, som vid tidpunkten för självvärderingen inte var anställda vid lärosätet. Vid intervjuerna framkommer dock att dessa nu har anställts som adjunkter.

Generellt är andelen lärare med lärarexamen, och därmed en generell pedagogisk kompetens, god, vilket ger utbildningen en god professionsanknytning. Däremot är den specifika fritidspedagogiska kompetensen låg i förhållande till utbildningens volym. Att säkerställa denna kompetens, ser bedömargruppen som ett viktigt utvecklingsområde.

Enligt självvärderingen har särskilda satsningar gjorts vid lärosätet för att förstärka den fritidspedagogiska kompetensen (två doktorander och en licentiat) inom ramen för en satsning på forskning om yngre barns lärande.

Ett gott exempel är att ytterligare professionsanknytning sker genom de kursmentorer som deltar i utbildningens olika delar, men som är anställda av skolhuvudmännen. Under intervjuerna framkommer att avsikten är att kursmentorerna ska utgöra en "länk" mellan utbildningen och skolverksamheten och stå för professionsanknytningen. Utifrån intervjuerna kan bedömargruppen konstatera att kursmentorerna verkar att ha en central roll att stärka professionsanknytningen i utbildningen. Av lärartabellen framgår att dessa inte ges tid för kompetensutveckling inom ramen för universitetsanställningen, men vid intervjuerna framkommer att de har möjlighet att delta i konferenser och seminarier. Samtliga lärare, anställda vid lärosätet, ges tid för forskning/kompetensutveckling, men av lärartabellen framgår att denna kan variera.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I självvärderingen listar lärosätet ett antal forskningsprojekt. Lärosätet hur de kan knytas till innehållet/inriktningen i flera av utbildningens kurser. Av tabellen framgår dock att det endast i några fall rör sig om forskning mot fritidspedagogik till exempel Aktionsforskning kring kvalité och utvecklingsarbete på fritidshem och Delaktighet i skola och fritidshem. De flesta forskningsprojekt har dock huvudsakligen relevans för den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). Även om det finns viss fritidspedagogisk forskning, är denna av mindre volym och omfattning. Forskning relevant för det specifika fritidspedagogiska området bedrivs inom två forskningsmiljöer; pedagogiskt arbete och Teknikens och naturvetenskapens didaktik.

Enligt självvärderingen stärks professionsanknytningen i utbildningen bland annat genom att kursmentorer medverkar i kursens planering, genomförande och uppföljning. De håller även seminarier och bidrar med sina erfarenheter från professionen. Lärosätet erbjuder även terminsvisa informationsträffar, handledarintroduktioner och en handledarutbildning, vilket också bidrar till att skapa en professionsinriktad miljö.

En masterutbildning i "yngre barns lärande" har startats för att stärka den fritidpedagogiska forskningen. Den särskilda satsningen på doktorander och en licentiand kan på sikt säkerställa att forskningsvolymen, liksom lärarkompetensen, ökar något. Det är emellertid viktigt att satsningen blir långsiktig för att den vetenskapliga grunden för den aktuella utbildningen ska kunna säkerställas. I intervjuerna framkommer att studenterna får ta del av den forskning som bedrivs vid lärosätet bland annat genom föreläsningar, men att de också får söka forskningsartiklar och avhandlingar på egen hand. Sammantaget ser bedömargruppen att det finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö, samt att ett samband mellan forskning och utbildning finns som kommer studenterna till del.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömningsgrunden "personal" är tillfredsställande. Utbildningen bedrivs i en forskande miljö och med hög andel vetenskapligt kompetenta lärare. Studenterna möter specialiserade lärare och därmed också ett stort antal olika individer. Att lärarna har rätt kompetens säkras genom att specifika kompetenskrav ställs och följs upp genom beställningsutvärderingar. Bedömargruppen finner att detta bör säkerställa att kurser bemannas med för utbildningen rätt och tillräcklig kompetens.

Bedömargruppen konstaterar dock att utbildningen totalt sett till stor del bärs upp av lärare utan vetenskaplig kompetens, då flertalet av de lärare som har mer än 10 procent av sin tjänst i den aktuella utbildningen är icke disputerade, varav få har den specifika fritidshemspedagogiska yrkeskompetensen. Bedömargruppen finner att det yrkesspecifika perspektivet till stor del bärs upp av kursmentorer, som inte är anställda vid lärosätet. Dessa har en central roll i utbildningen och kan ses som ett gott exempel på att knyta den högskoleförlagda delen till yrkespraktiken. Bedömargruppen vill emellertid framhålla vikten av att även dessa garanteras kompetensutveckling.

Bedömningsgrunden "utbildningsmiljö" är tillfredsställande. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att överväga hur man kan stärka den vetenskapliga kompetensen i utbildningen, exempelvis genom att öka de disputerades tjänstgöring i kurserna, då denna i snitt är låg relativt de icke disputerade lärarnas. Bedömargruppen ser också ett behov av att stärka den specifika fritidshemspedagogiska professionskompetensen i utbildningen.

Med tanke på att den fritidspedagogiska forskningen nationellt är under uppbyggnad och liten till volymen kan lärosätets fritidspedagogiska forskning ses som godtagbar, även om den är liten i omfattning. Bedömningsgruppen vill dock framhålla att den specifika fritidspedagogiska forskningen bör utvecklas. Den särskilda satsning på doktorander och licentiander samt masterutbildningen "yngre barns lärande" som gjorts vid lärosätet kan säkerställa att forskningsvolymen ökar något på sikt. Satsningen kan på sikt också öka lärarkompetensen. Det är dock viktigt att satsningen blir långsiktig för att den ska kunna säkerställa utbildningens vetenskapliga grund.