Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Utbildningens progression bygger på bredd och fördjupning på tre nivåer. Dessa finns beskrivna i en progressionskarta där kursmål är kopplade till examensmålen. Lärandemålen i kursplanerna är utformade och formulerade utifrån denna progression. Av de "aktiva" verben i lärandemålen framgår en ökad grad av komplexitet av kunskapsformen kunskap och förståelse.

I självvärderingen ges exempel på hur utbildningen är utformad för att nå examensmålen. Det framgår hur lärandemål är kopplade till olika lärandeaktiviteter, examinationsuppgifter och betygskriterier. Av detta syns att det finns en tydlig koherens mellan mål, undervisning och examination. Även hur lärandemål och betygskriterier hänger ihop beskrivs tydligt. I något av de exempel som ges är emellertid lärandemål och betygskriterier identiskt formulerade. Under intervjun framkommer att lärandemål och betygskriterier kommuniceras till studenterna. Vidare framkommer på ett tillfredsställande sätt i intervjuerna hur fritidspedagogiken beskrivs och avgränsas i relation till utbildningens inriktning.

I intervjuerna framkommer emellertid att samläsning med grundlärarutbildningen F-3 inom den utbildningsvetenskapliga kärnan kan göra att den forskning studenterna tar del av får slagsida mot skolans praktik. Men man påpekar att det från lärarnas sida finns ambitioner att uppväga detta. I urvalet av de självständiga arbetena är det endast något arbete som bedöms var icke tillfredsställande vad gäller detta mål vilket stärker bedömningen att lärosätet möjliggör för studenterna att uppnå målet.

En särskild utmaning är att studenterna ska utbildas för en dubbel yrkesroll, både som lärare i fritidshem och som ämneslärare. I intervjuerna påpekas en upplevd obalans vad gäller detta, då ämneslärarollen inte är så betonad i utbildningen. Vidare framkom att de praktiskt estetiska ämnesstudierna upplevs som skilda från övriga kurser. Under VFU möter studenterna få verksamma lärare som utövar denna dubbla yrkesroll. Att ytterligare betona och förbereda studenterna för den dubbla yrkesrollen i utbildningen ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde för lärosätet. I intervjun framkom dock exempel på inslag om bedömning som har anpassats till utbildningens specifika inriktning vilket bedömargruppen ser som positivt.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att lärandemålen i flera kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och inom fritidspedagogiken innehåller inslag av metod och vetenskapsteori. Dessa mål finns på olika nivåer med avseende på progression, från den första kursen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan till examensarbetskursen. Detta finner bedömargruppen vara en god förutsättning för att studenternas kännedom om vetenskapsteori och metoder kan fördjupas. Bedömargruppens tolkning är emellertid att det främst är progressionen vad gäller vetenskapligt förhållningssätt som är tydligt framskrivet i de exempel på lärandemål som ges i självvärderingen.

Av självvärderingen framgår att det finns inslag av kvalitativa metoder i utbildningen. Ett exempel på detta är från den första grundkursen där studenterna genomför elevintervjuer. Under detta moment intervjuar studenterna barn, transkriberar intervjuerna och bearbetar dem därefter i grupp under handledning. Fokus är på intervjumetod och etik och studenterna ska här kunna genomföra och beskriva en vetenskaplig intervjuundersökning med dess olika faser. Ett ytterligare exempel på hur målet behandlas i utbildningen är i UVK-kursen Teori och metod. Här behandlas olika metoder, samt vetenskapsteoretiska moment, i föreläsningar och på seminarier.

Vad som dock inte framgår explicit i självvärderingen är hur man, utöver de föreläsningar som hålls där olika metoder, så som kvantitativ metod, diskursanalys, intervjumetod behandlas, arbetar med kvantitativa metoder i utbildningen. Under intervjun beskrivs dock flera exempel på inslag där studenterna får möta kvantitativa studier. Bedömargruppens tolkning är emellertid att de främst får en orientering om dessa metoder, men att inte alla metoder specifikt examineras, utöver att de ska motivera sitt val av metod i det självständiga arbetet. I självvärderingen beskrivs inte heller explicit hur studenterna garanteras individuell examination och bedömargruppen vill därför rekommendera lärosätet att tydligare säkra examinationen av metoder, och då specifikt kvantitativa metoder.

Hur kopplingen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet säkras i utbildningen beskrivs bland annat utifrån en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Här beskriver lärosätet hur studenten ska sätta begreppet beprövad erfarenhet i relation till vetenskaplig kunskap i ett grupparbete om antimobbingmetoder. Utifrån intervjuerna framkom att denna del av målet till stor del behandlas under den verksamhetsförlagda praktiken och att då handledaren tar ett stort ansvar för att göra kopplingen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet tydlig. Majoriteten av de självständiga arbetena uppvisar god måluppfyllelse i förhållande till detta mål, vilket bedömargruppen ser som en god indikation på måluppfyllelse. Bedömargruppen finner därför att målet säkerställs genom examination.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Av de exempel som ges i självvärderingen framgår att det finns en koherens mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter, examination och bedömning. Progressionen framgår också tydligt. Detta borgar för att utbildningens upplägg bidrar till måluppfyllelse.

Direkt kan man i självvärderingen avläsa att förmågan att reflektera över egna och andras erfarenheter tränas. När det gäller i vilken utsträckning studenterna får möta relevanta forskningsresultat och systematisera och reflektera över sådan forskning, framkom under intervjuerna exempel på forskning som studenterna har tagit del av. Bedömargruppen ser därför att lärosätet möjliggör för studenterna att uppnå målet. Även de självständiga arbetena visar på god måluppfyllelse i förhållande till ovanstående mål.

Lärosätet pekar i självvärderingen på att aspekten "bidrag till kunskapsutveckling av yrkesområdet" är mer implicit inkluderad i utbildningen och ser detta som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen delar denna uppfattning.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen beskriver lärosätet måluppfyllelsen i relation till ämnet fritidspedagogik. Progressionen beskrivs utifrån från att studenten först stödjs i att identifiera didaktiska begrepp till att sedan visa förmåga att tillämpa didaktik och metodik för att slutligen problematisera och ta ansvar för undervisningsprocesser med utgångspunkt i didaktiska teorier inom det fritidspedagogiska området. Lärosätet ger exempel på kurser där målet behandlas. I kursen Fritidspedagogik 1 berörs vad fritidspedagogik kan vara och hur undervisning i fritidshem kan genomföras utifrån grundläggande didaktiska frågor. I Fritidspedagogik 2 får studenten redogöra för teorier om didaktiska perspektiv på lek, och i en "kursmentorworkshop" genomför studenterna planering utifrån didaktiska och metodologiska överväganden. Utöver detta läggs en stor del av måluppfyllelsen på VFU där även stora delar av målet examineras. En svaghet som bedömargruppen identifierat är att den specifika fritidsdidaktiken inte är så starkt framskriven och i med detta blir det heller inte helt tydligt hur just detta examineras. Bedömargruppen anser att begreppet didaktik/ämnesdidaktik med nödvändighet måste definieras annorlunda och därmed tydliggöras och konkretiseras jämfört med den vanliga skolundervisningen, med hänsyn till den specifika lärandemiljö som fritidshemmet utgör och det dubbla uppdrag (skola - fritidshem) som utbildningen syftar till. Lärosätet har även själva identifierat utvecklingsmöjligheter inom området och har också gjort förändringar för att stärka de didaktiska inslagen i utbildningen vilket bedömargruppen ser som positivt. Att ytterligare tydliggöra den specifika fritidshemsdidaktiken ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde liksom att tydliggöra examinationsformer och betygskriterier i förhållande till ovanstående mål då dessa även efter intervjuerna framstår som något otydliga. Av det samlade underlaget ser dock bedömargruppen att målet uppfylls.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Av självvärderingen framgår att det i samtliga delar av utbildningen ingår lärandemål som kan kopplas till examensmålet. Det är främst inom den verksamhetsförlagda utbildningen som målet behandlas, till exempel i den första VFU-kursen där studenten med handledarens stöd bland annat ska kunna planera, genomföra och utvärdera enklare pedagogiska moment. Men även inom den utbildningsvetenskapliga kärnan behandlas målet, så som i kursen Utveckling och lärande, där den pedagogiska psykologin diskuteras som ett verktyg och ett stöd för att utveckla och stödja elevers lärande. Under den andra VFU-perioden beskrivs även moment där studenten ska samarbeta och interagera med andra, såsom elever, vårdnadshavare och handledare. Lärosätet visar att målet behandlas i utbildningen och att det framför allt är inom VFU som det examineras.

Under intervjuerna framkommer en samstämmig bild av hur examination av detta mål går till. Här beskrivs hur handledaren lämnar ett underlag som utgör grund för universitetslärarens examination. I intervjuerna framkommer att handledarens förmåga att göra bedömningar upplevs bero på dennes kompetens, vilket kan skifta mellan handledare. Bedömargruppen ser här en risk att studenterna inte får en likvärdig bedömning. VFU-besök av universitetets lärare görs endast på den sista VFU: n.

I självvärderingen anges att man har etablerat former för samverkan mellan examinatorer och handledare för att få samstämmighet i bedömningen. Bedömargruppen ser detta som ett positivt initiativ.

Bedömargruppen gör tolkningen att även om universitetsläraren är formell examinator, ges handledaren stort ansvar i bedömningsprocessen och ser detta som en svaghet. Bedömargruppen finner det angeläget att lärosätet stärker upp bedömning av detta examensmål i såväl VFU som övriga kurser. Framför allt är det angeläget att riktlinjer och rutiner utvecklas så att campuslärarens ansvar för bedömningen blir tydligare och mer i balans med VFU-handledarens. Utifrån det samlade underlaget ser dock bedömargruppen att lärosätet uppfyller bedömningsgrunden.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Aktiviteter som möjliggör måluppfyllelsen finns inom flera kurser. Lärosätet har valt att bryta ned målet i tre delar där den första delen berör att göra bedömningar utifrån vetenskapliga och samhälleliga perspektiv, den andra att göra bedömningar utifrån etiska aspekter med beaktande av mänskliga rättigheter och barns rättigheter, samt slutligen att kunna beakta hållbar utveckling ur olika perspektiv. Några exempel som ges på hur studenten ska uppvisa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån vetenskapliga och samhälleliga aspekter finns i kursen Fritidspedagogik 1 där studenterna diskuterar fritidshemmets uppdrag och funktion ur ett samhälleligt perspektiv. Etiska aspekter på bedömning behandlas i kursen Bedömning, där studenter diskuterar etiska aspekter i samband med pedagogisk dokumentation, uppföljning och betygssättning. Flera examinerande moment beskrivs och en tydlig progression i förhållande till målet syns genom utbildningen, då allt större kravs ställs på studenternas förmåga. Beaktandet av hållbar utveckling behandlas utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv och mer specifikt i kursen fritidspedagogik 3 där studenterna problematiserar hållbar utveckling utifrån ekologisk hållbarhet. Även social hållbarhet behandlas och examineras i exempelvis den andra VFU-kursen och i kursen Sociala relationer (Inom den utbildningsvetenskapliga kärnan), samt i kursen Skolutveckling, där hållbart ledarskap behandlas.

Etiska och samhälleliga aspekter av yrkesrollen liksom forskningsetiska principer finns explicit uttryckta i lärandemålen som beskrivs i självvärderingen. Detta gäller även mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Dock är den del av målet som berör att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter svagare framskrivet i självvärderingen och bedömargruppen ser därför detta som ett område för lärosätet att utveckla ytterligare. Ett utvecklingsområde som lärosätet självt pekar på är att tydliggöra hållbar utveckling i utbildningen. Bedömargruppen delar denna uppfattning och uppmuntrar lärosätet att utveckla dessa inslag. Sammantaget ser bedömargruppen att lärosätet uppfyller bedömningsgrunden och möjliggör för studenten att uppnå målet.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet arbetar aktivt för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen. Det gör man bland annat med hjälp av en så kallad genuslektor som arbetar med jämställdhetsperspektivet i kurser, inom lärarlag, i kursutveckling, inom ledningsgrupper och i systematiska uppföljningar så att perspektivet förankras på olika sätt och på olika nivåer. Uppföljningen kommuniceras under programråden och är en utgångspunkt i utvecklingsarbetet. Lärosätet har tidigare genomlyst grundlärarutbildningen ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett annat exempel på hur utbildningen säkrar jämställdhet är att genusfrågor tas upp i de interna beställningarna till institutionerna när det gäller exempelvis lärandemål, kursformer och kurslitteratur.

I självvärderingen ger lärosätet exempel på lärandemål som beaktar jämställdhet. Bland annat ska studenterna kunna beskriva hur mångfald påverkar undervisningens villkor. Utifrån de exempel på lärandemål som lärosätet ger verkar jämställdhetsperspektivet vara integrerat i mer övergripande värdegrundsfrågor. Ordet jämställdhet nämns inte explicit i lärandemålen i dessa exempel.

Att tydliggöra jämställdhet i förhållande till övergripande värdegrundsfrågor är något som kan utvecklas ytterligare i utbildningen. Detta är även något som lärosätet själv identifierat då genuslektorn gjorde sin genomlysning av utbildningen. Positivt är att lärosätet även problematiserar jämställdhet i förhållande till studentgruppens sammansättning, vilken för övrigt visar på en förhållandevis jämn fördelning i förhållande till grundlärarutbildningen överlag.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen beskriver lärosätet de olika åtgärder man har genomfört efter synpunkter från studenter. Utbildningen ingår i lärosätets kvalitetssäkringsarbete, som sker i 6-årscykler utifrån en matris för måluppfyllelse av examensmålen och en frågelista som är anpassad för lärarutbildningarna. Innehåll och procedurer kring detta beskrivs i detalj. Till exempel ska programansvariga utbildningsledare upprätta en kvalitetsrapport som bland annat innehåller en beskrivning och analys av nyckeltal.

I självvärderingen beskriver lärosätet de olika åtgärder man har genomfört efter synpunkter från studenter. Utbildningen ingår i lärosätets kvalitetssäkringsarbete som sker i sexårscykler. I kvalitetssäkringsarbetet utgår lärosätet från en examensmålmatris och en frågelista som är anpassad för lärarutbildningarna. Lärosätet beskriver kvalitetssäkringsarbetets innehåll och procedurer i detalj. Till exempel ska programansvariga utbildningsledare upprätta en kvalitetsrapport som bland annat innehåller en beskrivning och en analys av nyckeltal.

Lärosätet beskriver också i självvärderingen att det finns ett system för att återkoppla resultat till relevanta intressenter. De exempel på detta som lärosätet ger är lärarkonventets alumnundersökningar och uppföljningen av den verksamhetsförlagda utbildningens (VFU) placeringar efter varje VFU-period. Ett utvecklingsområde som lärosätet anger är att återkoppla till de studenter som har skrivit utvärderingarna.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Genomströmningen på programmet är god och ligger över riksgenomsnittet. Årliga genomströmningsanalyser görs och åtskilliga åtgärder har vidtagits för att studenter ska ha möjlighet att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Ett exempel är att lärosätet ger alla studenter en akademisk introduktion under den första terminen. Här får de träna sig i akademiskt skrivande och får också formativ återkoppling på de uppgifter de lämnar in. Alla studenter som upplever svårigheter med muntlig och skriftlig framställning erbjuds även tio timmars fortsatt stöd per termin via Språkcentrum. Sedan 2017 pågår även ett utvecklingsarbete där studenter som gått en tid i utbildningen agerar kursmentorer åt de nyantagna, vilket bedömargruppen ser som ett gott initiativ för att stärka genomströmningen i utbildningen. Ett ytterligare gott exempel är arbetet som lärosätet bedriver för att stödja studenter med funktionsvariationer.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen av bedömningsområde Utformning, genomförande och resultat är att området är tillfredsställande. Lärosätet visar i självvärderingen flera goda exempel på utbildningens utformning, genomförande och resultat. Bedömargruppen vill särskilt framhålla den starka och tydliga koppling som finns mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter, examination och bedömning som lärosätet genomgående beskriver. Kopplingen bör kunna ge goda förutsättningar för måluppfyllelse. Utbildningens progression bygger på bredd och fördjupning på tre nivåer. Utbildningens struktur möjliggör också en genomlysning som kan leda till förändringar och förbättringar i utbildningen. Det framgick av intervjuerna att betygskriterierna är kända av studenterna. Även om många examinationer sker i grupp och muntligt upplever studenterna att de examineras och bedöms individuellt.

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse menar bedömargruppen att utformningen, genomförandet och resultaten är tillfredsställande. Bedömargruppen ser dock flera utmaningar och förbättringar som lärosätet kan göra för att stärka utbildningen. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att stärka utbildningens inslag av metod, och framför allt då inslagen av kvantitativa metoder. Dessutom bör utbildningen examinera även de metoder som studenterna inte väljer till sina examensarbeten. Vidare bör utbildningen stärkas så att den dubbla yrkesrollen, ämneslärare respektive lärare i fritidshem, blir tydligare.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga bedöms samtliga mål som uppfyllda. Utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna erhåller förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Vidare möjliggör och säkerställer utbildningen studenternas förmåga avseende didaktik och ämnesdidaktik. Dock ser bedömargruppen det som angeläget att lärosätet tydliggör didaktik och metodik i kurserna. Lärosätet bör också förtydliga didaktikens relation till fritidspedagogiken. Målet som handlar om att självständigt och tillsammans med andra planera, utvärdera och utveckla undervisningen är uppfyllt. Bedömargruppen ser dock en risk att den varierande kompetensen hos VFU-handledarna kan medföra att studenterna inte får en likvärdig bedömning.

Bedömargruppen anser att utbildningens utformning, genomförande och resultat vad gäller kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt kan anses vara tillfredställande, trots att "göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter" är svagare framskrivet. Bedömargruppen delar lärosätets analys av behovet att ändra utbildningen så att området hållbar utveckling blir tydligare framskrivet i lärandemålen.

Bedömargruppen finner att jämställdhetsperspektivet beaktas i utbildningen. Kursplaner genomlyses och granskas ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Vid fakulteten finns en särskild funktion, genuslektor, som har i uppgift att bevaka dessa perspektiv. Det framgår att jämställdhet finns som innehåll i flera av utbildningens kurser, men mera som en del i ett vidare perspektiv som även innefattar genus, klass och etnicitet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms tillfredsställande. Självvärderingen visar också på en hög medvetenhet om kvalitetsbrister och förslag till hur dessa ska åtgärdas ges. Sammantaget förefaller förutsättningar för att kvalitetssäkra utbildningen goda.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid. Årlig genomlysning och analys av avbrott och studieprestation sker. Studenter ges stöd av olika slag, genom obligatoriska och frivilliga inslag i utbildningen.