Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Den vetenskapliga kompetensen är adekvat: hälften av inriktningens 69 lärare är disputerade, och adjunkterna har till största delen utbildning på minst magisternivå. Lektorerna har en stor undervisningsandel i programmet som helhet. 9 lektorer har undervisning mellan 12 och 42 procent av sina tjänster, men med ett undantag har gruppen professorer och docenter en mycket liten andel av undervisningen. I det centrala ämnet Fritidspedagogik finns 10 lektorer, varav 5 med fritidspedagogisk bakgrund. Av de senare har 4 betydande undervisningsandelar i ämnet. Bedömargruppens intryck är att den vetenskapliga kompetensen är god såväl allmänt som på det fritidspedagogiska området och att den används i volymmässigt rimlig omfattning i undervisningen.

Den professionella kompetensen i lärargruppen är god, eftersom enbart ett fåtal saknar någon form av lärarbakgrund. Totalt har 11 av lärarna fritidspedagogutbildning varav 6 är disputerade. Den direkt yrkesrelaterade kompetensen tillgodoses även via flera tidsbegränsade tjänster i mindre omfattning inom VFU och fritidspedagogik för personer med fritidspedagogisk eller annan lärarutbildning. VFU-handledare på fältet erbjuds en kurs i handledning på 7,5 högskolepoäng och hittills har 400 grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare genomgått denna. Sammanfattningsvis bedöms även detta område som helhet som tillfredsställande.

Högskolepedagogisk behörighetsgivande utbildning förväntas av alla lärare, och erbjuds i samband med nyanställning. Majoriteten av lärarna i programmet är tillsvidareanställda, och av det tjugotal som har en undervisningsandel på 10 procent eller mer är 13 (varav 8 lektorer) tillsvidareanställda, medan det bland de återstående med tidsbegränsade förordnanden finns fem adjungerade fritidspedagoger.

Det finns ett systematiskt program för kontinuerlig uppföljning av kompetens och kompetensutvecklings- och rekryteringsbehov. Både adjunkter och lektorer har avsatt tid för kompetensutveckling och forskning (10-15 procent för adjunkter och 20-25 procent för lektorer). Kompetensutvecklingen ska riktas mot områden av relevans för programinriktningens kurser och vetenskaplig meritering. Alla lärare förväntas delta i internat och heldagar med kollegial kompetensutveckling. Positivt är att två av lärosätets doktorander i pedagogik/specialpedagogik för närvarande har en inriktning mot det fritidspedagogiska området och ytterligare en är under rekrytering.

Svårigheten att rekrytera ämneskompetent personal som dessutom har vetenskaplig kompetens lyfts fram. Ett gott exempel på en ändamålsenlig åtgärd är strategin för "kompetensväxling". Här får nyanställda disputerade lärare tillfälle att på ett systematiskt sätt öka sin kompetens på det fritidspedagogiska området genom auskultation i fritidshem och inläsning av det fritidspedagogiska fältets forskning och styrdokument. Bedömargruppen bedömer att det finns en samlad och genomtänkt plan för såväl kompetensutveckling och vetenskaplig meritering som för framtida kompetensförsörjning, trots att tillgången på kompetent personal på området är en bristvara nationellt.

Bedömargruppen vill uppmärksamma frågan om två campus och likvärdigheten dem emellan. I intervjuerna påpekades att även om båda campus har samma kursplaner och samma innehåll skiljer sig undervisningen dem emellan åt. Detta behöver i sig inte innebära att undervisningen inte är likvärdig, men det är en anledning att uppmärksamma de skillnader som kan uppstå.

Det stora antalet lärare i förhållande till en årlig antagning inom inriktningen på 69 studenter kan vara en fördel eftersom studenterna kan tänkas komma i kontakt med mycket av aktuell forskning, men det kan också upplevas som splittrat och ge brister i kontinuitet. I intervjuerna framkom att det finns en kärna av lärare som följer studenterna genom utbildningen, främst via ämnet fritidspedagogik. De flesta av forskarna inom fritidspedagogik som även har en fritidspedagogisk professionsbakgrund finns dock vid Campus Kalmar. I intervjuerna framkom att studenter i Växjö inte möter aktiva forskare på det fritidspedagogiska fältet i samma utsträckning som studenter i Kalmar, även om de tar del av den forskning dessa producerat. Bedömargruppen menar att lärosätet bör säkra den fritidspedagogiska anknytningen i olika ämnen inom programmet och kompetensen inom området bland lärarna. En rekommendation från bedömargruppen är också att lärosätet ytterligare uppmärksammar fördelningen av lärarresurser och studenternas forskarkontakter samt övriga eventuella skillnader mellan lärosätets två campus. Detta så att studenterna på bägge campus möter forskare inom det fritidspedagogiska området.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Det finns tio forskningsmiljöer med klar relevans för utbildningens undervisningsinnehåll kopplade till lärarutbildningen som helhet. Till dessa fördelar lärosätet årligen ett anslag på cirka 20 miljoner kronor, men även relativt omfattande extern finansiering redovisas i självvärderingen. Dessa miljöer utgör utbildningens vetenskapliga bas och har ett ansvar för den vetenskapliga kvaliteten i utbildningen inom respektive miljös kompetensområde. Av dessa tio områden anges några vara av särskild betydelse för inriktningen mot fritidshem. En mycket betydelsefull miljö är Barn- och barndomskollegiet där forskningen berör för fritidshemmet relevanta områden som professionsforskning, didaktisk forskning och värdepedagogisk forskning i förskola, förskoleklass och fritidshem, områden som också kan kopplas till flera av utbildningens kurser. Tre pågående forskningsprojekt är direkt riktade mot den fritidspedagogiska professionen och arbetet i fritidshemmen. Kollegiet för lärares arbete och Läroplansteori och didaktik anges även som viktiga för inriktningen. Det sistnämnda av dessa ansvarar för flera UVK-kurser inom sitt område. Bedömargruppen vill även nämna grupperna för Språk-, läs- och skrivutveckling och Matematikdidaktik. Forskare från dessa grupper medverkar i de fritidspedagogiska kurser som tar upp språk och matematik. Vid lärosätet finns också doktorander med inriktning mot fritidspedagogik.

För samtliga dessa miljöer gäller att de på olika sätt knyter an till undervisningen, i projekt, seminarier, workshops, handhavande av kurser, undervisning och handledning av självständiga arbeten samt produktion av olika former av läromedel. Sambandet mellan forskning och utbildning tydliggörs i examensarbetet som kan vara traditionellt eller utvecklingsinriktat. Arbetet påbörjas redan under termin tre, följs upp med en forskningsöversikt termin 5 och genomförs under den sista terminen. Forskare medverkar som handledare för dessa arbeten.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömningsgrunden Personal är tillfredsställande. Den sammanlagda kompetensen överensstämmer väl med utbildningens innehåll och mål. De flesta av lärarna har en god professionell förankring i läraryrket, och ett rimligt antal i området Fritidshem. Av dessa är 6 disputerade och de flesta av dessa har betydande undervisningsandelar i inriktningen. Möjligen kan en viss obalans finnas mellan lärosätets två campus i detta avseende. Även på längre sikt finns god beredskap för såväl kompetenshöjning som för rekrytering på grund av pensionsavgångar.

Bedömningsgrunden Utbildningsmiljö är tillfredsställande. Utbildningsmiljön är stark med tio aktiva forskningsmiljöer med koppling till lärarutbildning och där några har god relevans för inriktningen Fritidshem. För samtliga dessa miljöer gäller att de på olika sätt knyter an till undervisningen.

En mycket betydelsefull miljö är Barn- och barndomskollegiet med flera pågående projekt som är direkt riktade mot fritidshem. Trots detta finns det ett behov av att i framtiden stärka detta forskningsområde och för närvarande finns 2 doktorander med inriktning mot relevanta områden inom det fritidspedagogiska fältet och ytterligare en under rekrytering. Dessutom finns ett behov av att säkra den forskningsanknutna miljön i Växjö så att denna i samma omfattning som i Kalmar inkluderar forskningsaktiva lärare med anknytning till det fritidspedagogiska området.