Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Underlaget ger en god och konkret beskrivning av arbetet mot måluppfyllelse för det aktuella målet. Detta examensmål behandlas främst i kurser inom det fritidpedagogiska området men också i VFU- och UVK-kurser eftersom flera av UVK-kurserna är riktade mot det fritidspedagogiska området. I självvärderingen ger lärosätet en tydlig bild av arbetssättet och progressionen på området i en pendling mellan fritidspedagogiska kunskaper, didaktisk medvetenhet och vetenskapligt förhållningssätt. Även de olika examinationsformerna speglar detta, där både praktisk planering av lärandesekvenser och reflektion över didaktiska val och teoretisk grund ingår. Ett utvecklingsområde är att lärosätet behöver tydliggöra för studenterna hur den individuella bedömningen går till vid gruppexaminationer.

I självvärderingen framkommer även att undervisningen anknyter till såväl aktuell forskning som till pågående utvecklingsarbeten - vilket kan tolkas i ljuset av de tidigare beskrivna forskningsmiljöerna varav flera med god relevans för inriktningen. I exempelvis kursen Fritidspedagogik 4 (Fripo4) problematiseras didaktiska frågeställningar i fritidsverksamhet i relation till aktuell forskning och utvecklingsarbete.

I de självständiga arbetena framstår detta mål som väl tillgodosett eftersom de flesta av de granskade arbetena har bedömts som tillfredsställande i förhållande till detta mål.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Studenterna introduceras till vetenskapliga metoder med koppling till yrkesverksamheten redan tidigt i utbildningen. De tillämpar sedan dessa under VFU, verksamhetsintegrerade dagar (Vi-dagar) och fältstudiedagar. Fokus ligger dock på kvalitativa metoder. I kurserna inhämtar studenterna intervju- och observationsdata och får viss övning i systematisering och analys av dessa data. Regelrätt undervisning i kvalitativ och kvantitativ analys ges i kursen som benämns UVK8. Kvantitativa metoder behandlas även i kursen UVK5 (Bedömning, betyg och kvalitetsarbete, termin 4). Här får studenterna undervisning i enkätkonstruktion och genomför sedan en studie i verksamheten. I kursen UVK8 som föregår det självständiga arbetet examineras studenterna i sin förmåga att genomföra analyser av såväl kvalitativa som kvantitativa material. Generellt sett har lärosätets sida uppmärksammat att kvantitativa metoder inte är lika tydligt behandlade och tillämpade i utbildningen och en slutsats som dras i självvärderingen är att betydligt fler studenter väljer kvalitativa snarare än kvantitativa metoder för sina examensarbeten som en följd av detta. En av lektorerna har fått i särskilt uppdrag att utveckla området kvantitativ metod i lärarutbildningen och att undersöka den vetenskapliga progressionen genom programmet.

Ett område där det vetenskapligt grundade pedagogiska arbetet särskilt understryks gäller systematiskt kvalitetsarbete. Det framgår också att studenterna kontinuerligt under utbildningen möter och bearbetar olika teoretiska perspektiv och vetenskapligt förhållningssätt och det framhålls att det gäller såväl forskningskonsumtion som forskningsproduktion. Mellan utbildningens fyra sista kurser finns tydliga kopplingar till målområdet, med inläsning av forskningsområde, formulering av forskningsproblem, konkret undervisning i metodologiska och metodiska arbetssätt och till sist det självständiga arbetet.

En del av ett vetenskapligt förhållningssätt är en förmåga att kritiskt granska egen och andras forskning. I självvärderingen framgår det att studenterna möter företeelsen opposition och kritisk granskning, genom att först öva på en provopposition och senare genomföra en examinerande opposition. I intervjuerna framkommer också att kritisk granskning introduceras och tränas redan under den andra terminen då studenterna opponerar på varandras skriftliga arbeten.

I de självständiga arbetena kan studenterna välja mellan ett utvecklingsinriktat och ett traditionellt arbete, som i båda fallen ligger inom ämnet Fritidspedagogik. Det utvecklingsinriktade finns beskrivet i självvärderingen. Under intervjuerna motiverades införandet av de utvecklingsinriktade arbetena med att lärosätet eftersträvar ett mer konkret och verklighetsnära arbete och att man önskar rikta studenterna mot mer aktionsinriktade arbeten. För denna typ av arbeten finns en särskild studiehandledning och lärosätet uppmuntrar aktivt studenterna att välja denna inriktning och på det hela taget en inriktning mot praktiknära forskning. Lärarna menar att studenterna ger uttryck för att det ställs höga krav på de självständiga arbetena och att de kräver mycket arbete. Lärarna gör därför kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av processen. Arbetena handleds i princip enbart av disputerade och en handledarkompetens på det fritidspedagogiska området är enligt lärarna under uppbyggnad. Utgångspunkten är att alla disputerade kan handleda oavsett ämne. Bedömargruppen ser positivt på att det finns möjligheter för handledare som är mindre insatta i just det fritidspedagogiska fältet att samarbeta med en kollega som är mer kunnig i just detta. I granskningen av de självständiga arbetena bedömdes en tredjedel ha brister i förhållande till detta mål. De påpekade bristerna gällde främst brister i metodisk förståelse och motivering av metodval samt bristande teorikoppling i form av presentation av teorier som sedan inte användes i analys och diskussion.

Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen behandlas bland annat i den verksamhetsförlagda utbildningen, samt i det självständiga arbetet. Lärosätet reflekterar själva kring att denna del av målet behöver uttryckas tydligare i kursplaner och i lärandemål. Bedömargruppen instämmer i detta och ser det som ett utvecklingsområde.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen redovisar lärosätet ett tydligt och väl strukturerat arbetssätt, med klara lärandemål och arbetsformer som stämmer väl överens med de önskade målen. I beskrivningarna finns en variation av olika arbetsformer, med såväl teoretiska som praktiska inslag, de senare ofta som observationer knutna till studenternas VFU-platser och i relation till det fritidspedagogiska ämnesfältet. Problematisering av såväl eget och andras förhållningssätt som teorier och forskning runt lärande och utveckling lyfts fram. De exempel som ges bland kursmålen är hämtade från både ämneskurser, VFU- och UVK-kurser. I de angivna exemplen från utbildningen visas hur studenterna får förutsättningar att nå detta examensmål genom att de gradvis utvecklar djupare kunskaper att kritiskt och självständigt systematisera och reflektera både över sina egna och andras erfarenheter och sätta dessa i relation till relevanta forskningsresultat. I självvärderingen anges att dessa lärandeaktiviteter "ger studenterna möjlighet att träna sin förmåga att muntligt kommunicera systematiserade erfarenheter och aktivt delta i reflekterande samtal, vilket till slut även leder till verksamhetsutveckling och utveckling av yrkeskunnande."

Ett mål i kursen Fritidspedagogik under termin 6 (Fripo 6) är att "kritiskt granska och konstruktivt diskutera egna och andras insatser och resultat". Under intervjuerna framhöll lärosätet att området och målet som helhet behandlas genom hela utbildningen. Ett exempel gavs från termin 5 där studenterna presenterar sin pedagogiska grundsyn i en videoinspelning som sedan gemensamt diskuteras i studentgruppen och bedöms efter en gemensam bedömningsmall. I intervjuerna framgår också att målet tränas i VFU-kurserna och att det finns bedömningskriterier på detta område.

I granskningen av de självständiga arbetena bedömdes en tredjedel av arbetena ha brister i förhållande till detta mål. De påpekade bristerna gällde främst brister i analys och diskussion i förhållande till tidigare forskning, eller med andra ord "platta" analyser som inte visar på förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Ett utvecklingsområde som pekas ut, och som bedömargruppen delar, är att studenterna i något för låg grad får tillfälle att skriva och sammanställa rapporter före sitt självständiga arbete, något som nu är under utveckling. Att utveckla förmågan till akademiskt skrivande är en viktig del av en akademisk professionsutbildning. I beskrivningen av den första fritidspedagogiska kursen anges att studenterna arbetar med just detta. Bedömningsgruppen ser positivt på att ett ramverk för hur progressionen i det akademiska skrivandet ska kunna säkras är under utarbetande. En fortbildning av kursansvariga och lärare för utveckling av kunskap och samsyn om studenters skrivande (och läsande) är också påbörjad.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Lärosätet gör i självvärderingen en reflektion över begreppet "tillämpa" i målformuleringen där begreppet dels tolkas som förmågan att undervisa, dels som en koppling till didaktisk teori såsom den framstår i studenternas planeringar och i argumentation av val av innehåll och metoder. Detta ser bedömargruppen som en mycket rimlig tolkning. Exemplen lärosätet ger på lärandemål är hämtade ur samtliga kurstyper, det vill säga det Fritidspedagogiska området (Fripo), VFU och UVK. Bedömargruppen ser positivt på de tydliga förbindelser som finns mellan examensmålet och lärandemålen i de fritidspedagogiska kurserna samt i VFU. En av de redovisade examinationerna på området tydliggör förhållandet mellan allmändidaktik och ämnesdidaktik i en enskild uppgift som i detta fall rör de allmändidaktiska frågorna som "vad, hur och varför" samt ämnesdidaktiska analyser med fokus på läs- och skrivutveckling samt matematik. Ett gott exempel på hur lärosätet arbetar med ämnesdidaktik är från kursen Fritidspedagogik 4 (Fripo 4) och delkursen Utomhuspedagogik. Inom ramen för kursen deltar studenterna i ett antal undervisningsaktiviteter, både föreläsningar, studentaktiva workshops och exkursioner om utomhuspedagogik.

I självvärderingen beskriver lärosätet tre kursexempel där tolkningen av målet framstår som tydligt i fråga om upplägg och genomförande av undervisningsaktiviteter. Begreppet didaktik framstår utifrån självvärdering och intervjuer som tydligt knutet till ett någorlunda avgränsat (skol-)ämne, som matematik eller natur, medan kopplingen till ett didaktiskt handlande och förmågan att undervisa på det fritidspedagogiska fältet generellt sett är betydligt mera vagt formulerat i denna kontext. I intervjuerna förefaller lärosätet se ämnesdidaktik knuten till specifika ämnen och när det gäller fritidsverksamheten formulerar man det som att det gäller att lyssna in elevernas intressen och behov. Bedömargruppen anser dock att fritidshemmets didaktik behandlas tillfredsställande i utbildningen och att det finns en tydlig anknytning till den fritidspedagogiska delen av undervisningen i fritidshemsmiljön. Bedömargruppen ser positivt på den VFU kurs där studenterna får genomföra en lektion som sedan filmas för att kunna ligga till grund för analys. Studenterna får även planera en lektion och utvärdera den för att sedan genomföra samma lektion igen.

Ett utvecklingsområde som bedömargruppen identifierat är att lärosätet ytterligare kan stärka de didaktiska momenten så att de tydligare omfattar fritidshemmets verksamhet eftersom det i intervjuerna framkom att de ofta berör skola och förskola. Lärosätet framhåller att en särskild kartläggning av vilka mål som studenter underkänts på visar att mycket få av dessa underkännanden gällde området didaktik/metodik.

Bedömargruppen framhåller liksom lärosätet självt att det är positivt att studenternas didaktiska och metodiska kunnande uttryckligen är kopplat till VFU-ramverket och den tydliga progressionen inom detta och därmed även till genomförande och examination av VFU-kurserna. En ytterligare positiv åtgärd menar bedömargruppen är att ett pågående utvecklingsområde handlar om att se över och tydliggöra progressionen på detta område även inom och mellan de campusförlagda kurserna, så att kunskaperna fördjupas och examinationerna också här blir mer avancerade och komplexa över tid.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Arbetet mot målet beskrivs i självvärderingen som teoretiskt grundade praktiska planerings- och genomförandeuppgifter med efterföljande utvärdering, kvalitetsutveckling och återkoppling till de teoretiska utgångspunkterna, en studentaktiv arbetsgång som förefaller väl lämpad för måluppfyllelse på detta område. Progressionen beskrivs som en successivt ökad grad av egenansvar och självständighet och en ökad uppmärksamhet riktad mot elevers lärande. Den självständiga planeringen och genomförandet kompletteras med uppgifter där samverkan ingår och den egna pedagogiska grundsynen och dess betydelse för verksamheten och förhållandet till eleverna redovisas och fokuseras. Ett utvecklingsområde som lyfts fram, som bedömargruppen också delar, är att progressionen som nu är tydlig i VFU-kurserna ytterligare bör utvecklas i och mellan ämneskurser samt UVK- och VFU-kurser.

För den del av målet som handlar om att stimulera varje barns utveckling och lärande finns exempel i självvärderingen som visar hur lärosätet arbetar med denna del av målet. Dessa exempel är dock inte så tydliga och det framkommer inte hur just inkluderingsperspektivet beaktas. Även den del av målet som avser att studenterna ska lära sig att planera undervisning och liknande tillsammans med andra uttrycks något otydligt. Att tydliggöra dessa delar i utbildningen ser därför bedömargruppen som ytterligare utvecklingsområden.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Lärosätet ger flera exempel på hur målet behandlas i utbildningen. Undervisningsmomenten innefattar både kunskapsinhämtande, praktiskt arbete, reflektioner och etiska överväganden. Arbetsformerna är såväl muntliga som skriftliga. Lärosätet påpekar själva att även om målets innehåll behandlas i många kurser är det inte självklart att studenterna själva uppmärksammar detta som ett specifikt område. Ett utvecklingsarbete pågår därför för att förtydliga området i lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationer. Särskilt gäller detta barns rättigheter och barnkonventionen.

Samtliga delar i examensmålet återfinns i lärosätets tabell över lärandemålen i kursplanerna, men exemplifieringen av några av målen är svag i självvärderingen. Det framgår inte hur barnkonventionen berörs och uttrycken mänskliga rättigheter och barns rättigheter förekommer inte i de redovisade kursmålen. Lärosätet uppger i självvärderingen att UKÄ tidigare granskat lärosätet utifrån ett hållbarhetsperspektiv vilket utföll med gott resultat. Däremot saknas nutida exempel på hur lärosätet arbetar med hållbar utveckling i utbildningen. Bedömargruppen menar att studenternas värderingsförmåga och förhållningssätt gentemot elever och personal kan följas upp bättre inom ramen för de högskoleförlagda kurserna. I detta bör lärosätet också relatera till forskning inom området och hur kopplingen mellan HFU och VFU ser ut, det vill säga hur studenternas värderingsförmåga prövas i förhållande till teoretiska resonemang och till praktiskt bemötande i verksamheten (VFU).

Lärosätet ger flera exempel på hur målet behandlas i utbildningen. Undervisningsmomenten innefattar både kunskapsinhämtande, praktiskt arbete, reflektioner och etiska överväganden och arbetsformerna är såväl muntliga som skriftliga. Lärosätet skulle dock kunna förtydliga hur målen ska uppnås i kursmålen. Lärosätet påpekar själva att även om målets innehåll behandlas i många kurser är det inte självklart att studenterna själva uppmärksammar detta som ett specifikt område. Ett utvecklingsarbete pågår därför för att förtydliga området i lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationer. Särskilt gäller detta barns rättigheter och barnkonventionen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Jämställdhetsperspektivet (där även mångfald, jämlikhet, tillgänglighet och likabehandling ingår) är ett av de fyra perspektiv som ska prägla lärarutbildningens utbildningsplaner. Detta uttrycks i utbildningsplanen för fritidshem och utgör viktiga utgångspunkter för kurser och kursplaner. En aktiv jämställdhetspolicy praktiseras i beredande och beslutande organ vilket berör både lärarrepresentation och studentrepresentation.

Ett gott exempel på hur studenterna konkret får arbeta med området är hämtat från kursen Livsvillkor och sociala relationer (UVK 2). I kursen ingår föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner om bland annat normer/normalitet och genus. Begrepp som klass, etnicitet och genus och hur det uttrycks i medier diskuteras utifrån frågor som till exempel hur flickor/kvinnor, pojkar/män skildras i text och bild med avseende på bland annat stereotyper, föreställningar, kategoriseringar, normer och strukturer som finns i samhället. Examinationen innebär en enskild skriftlig intersektionell analys med konkreta exempel på hur sociala skiktningsprinciper som exempelvis kön kan skapa en ojämlikhet för elever med koppling till makt, status och resurser samt att visa hur olika skiktningsdimensioner både kan förstärka och försvaga varandra genom en överordnad eller underordnad position. Även i VFU-kurserna uppmärksammas dessa mål.

Inriktningen mot fritidshem har de senaste åren (programstart 2015-2017) haft en relativt jämn könsfördelning som ger en signal om att utbildningen och yrket attraherar både män och kvinnor.

Jämställdhet som enskilt begrepp är dock inte uttryckligen tydliggjort i kurser, ämnesinnehåll och examinationer. Samtidigt uppger 96 procent av de blivande fritidshemslärarna i en enkät som utbildningen genomfört att de efter genomförd utbildning anser sig kunna tillämpa ett jämställdhetsperspektiv som lärare.

Jämställdhetsperspektivet avspeglas i utbildningens utformning av undervisningen eftersom lärarna i de flesta kurser skapar studiegrupper som utgör studenternas bas under kursens gång. Studiegrupperna skapas med en så jämn fördelning som möjligt utifrån kön så att såväl ett manligt som ett kvinnligt perspektiv ska komma till uttryck. I UVK-kursen Livsvillkor och sociala relationer fokuseras tydligt kopplingen mellan verksamhet och värderingar.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet och specifikt lärarutbildningen har ett väl fungerande system för systematisk uppföljning av utbildningens genomförande och resultat. Som på många andra håll har lärosätet problem med låga svarsfrekvenser på webbaserade kursvärderingar, men arbetar på flera olika sätt för att komplettera dessa med bland annat programvärdering vid utbildningens slut, Linnébarometern och SCB:s alumnenkäter. Det sker också fokussamtal där studenter bjuds in för att diskutera progression i utbildningen och möjliga åtgärder för att avhjälpa identifierade brister. Även andra modeller och system för kursvärderingar undersöks för närvarande för att åstadkomma mer effektiva system.

Som resultat av det systematiska kvalitetsarbetet skedde 2015 en revidering av utbildningsplanen för att åstadkomma en bättre och mer sammanhängande struktur med terminsvisa teman, vilket i sin tur sägs ha åstadkommit en tydligare progression och en mer sammanhållen utbildning. Dessutom har en analys av momentet självständiga arbeten i programmet gjorts och de förändringar som detta resulterat i uppges ha lett till högre kvalitet vad gäller betyg och genomströmning.

En del av kvalitetsarbetet om främst de självständiga arbetena sker i ett nätverkssamarbete med fyra andra lärosäten. Lärosätet arbetar där med en peer review-modell och har kunnat konstatera likartade svagheter i arbetena oavsett lärosäte. Utbytet mellan lärosätena ger enligt redogörelsen möjligheter att inspireras av andras goda erfarenheter och omsätta dessa på hemmaplan, vilket bedömargruppen menar är en bra framgångsväg.

Kursvärderingar görs efter varje kurs. Dock beaktas inte alltid studenternas synpunkter på utbildningen, vilket kan förklaras med att studenterna inte informerats tillräckligt om vilka förändringar som görs till nästa gång kursen ges till en ny studentgrupp. Sammantaget pekar resultaten från programvärderingarna på att det finns ett behov av att utveckla systemet med återkoppling till studenterna om vilka åtgärder som utbildningen vidtagits utifrån resultaten av kursvärderingar. Detta skulle också kunna leda till att fler studenter deltar i kursvärderingarna. Ett gott exempel är revideringen av utbildningsplanen, som baserats på det systematiska kvalitetsarbetet. Andra goda exempel är peer-review och samarbete med andra lärosäten för att förbättra de självständiga arbetena. Ett gott exempel är den revidering av utbildningsplanen, baserat på det systematiska kvalitetsarbetet som genomförts där bland annat peer-review och samarbete med andra lärosäten för att förbättra de självständiga arbetena har ingått.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Genomströmningen anges vara större än för riket som helhet (drygt 70 procent) och har sedan utbildningens start ökat stadigt till idag 91 procent. Analyser av kvarvarosiffror används som en del av underlaget för programutbud och platser. En rad adekvata åtgärder vidtas av lärosätet för att stödja studenter som på olika sätt har problem att genomföra sina studier. Studenter som överväger avbrott erbjuds vägledningssamtal och orsaker till avbrott följs upp. Studenter med funktionsnedsättning får särskilt stöd. En särskild uppmärksamhet och särskilda rutiner finns för de fall då en student riskerar underkännande i VFU. Ett generellt stöd som erbjuds alla gäller akademiskt skrivande och studieteknik och Studenthälsan har gruppaktiviteter för att i olika avseenden stärka studenterna, till exempel i att våga tala i grupp. En ytterligare åtgärd utöver stöd till akademiskt skrivande är att själva undervisningen setts över och utvecklats för att bättre rusta alla studenter för bland annat det avslutande självständiga arbetet. Detta inkluderar även påbörjad fortbildning av kursansvariga och lärare angående kunskap och samsyn om studenters skrivande.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen att målet avseende studenternas kunskaper inom det fritidspedagogiska området, samt insikt i forsknings- och utvecklingsarbete behandlas tillfredsställande i utbildningen. Detta visar sig främst genom att examensmålet behandlas i kurser inom det fritidpedagogiska området, men också i VFU- och UVK-kurser eftersom flera av UVK-kurserna är riktade mot det fritidspedagogiska området. Lärosätet möjliggör och säkerställer även att studenterna visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studenterna introduceras till vetenskapliga metoder redan tidigt i utbildningen med koppling till yrkesverksamheten och tillämpar dessa under VFU, verksamhetsintegrerade dagar (Vi-dagar) och fältstudiedagar. Regelrätt undervisning i kvantitativ analys sker senare under utbildningen.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga visar underlagen att målet som handlar om hur lärosätet möjliggör och säkerställer att studenterna kritiskt och självständigt kan tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt forskningsresultat tillvaratas på ett välfungerande sätt i utbildningen. Det finns ett tydligt och väl strukturerat arbetssätt med klara lärandemål och arbetsformer som stämmer väl överens med de önskade målen. Utbildningen möjliggör och säkerställer även att studenterna får möjlighet att uppnå målet som berör förmåga att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik. Tolkningen av målet framstår tydligt i upplägg och genomförande av undervisningsaktiviteter i de exempel som ges. Både praktiskt genomförande och teoretisk analys av innehåll, upplägg och eget handlande är centrala inslag. Lärosätet möjliggör och säkerställer även att studenterna utvecklar sin förmåga att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning.

Måluppfyllelsen avseende kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt är uppfylld och de många angivna kursmålen från en rad olika kurser visar på att det brett formulerade målet får en god behandling i en rad avseenden. Utbildningens utformning ger vid handen att det finns goda möjligheter för måluppfyllelse i de beskrivna kurserna och i utformningen av progressionen genom utbildningens gång. Det finns ett nära samband mellan teoretiska och praktiska moment och särskilt upplägget med verksamhetsintegrerade dagar (Vi-dagar) vid Campus Kalmar förefaller att bidra till detta.

Bedömningsgrunden Jämställdhet är tillfredsställande. I utbildningsplanen för fritidshem och i självvärderingen framgår att det tillsammans med mångfald, jämlikhet, tillgänglighet och likabehandling utgör viktiga utgångspunkter för kurser och kursplaner. En aktiv jämställdhetspolicy praktiseras.

Bedömningsgrunden Uppföljning, åtgärder och återkoppling är tillfredsställande. Lärosätet bedöms göra adekvata uppföljningar av utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination och det finns ett systematiskt upplägg för detta. Särskilt positiva åtgärder är revideringen av utbildningsplanen 2017 på grundval av kvalitetsarbetet samt samarbetet runt de självständiga arbetena i en peer review-modell med fyra andra lärosäten. Genomströmningen är god och ligger över riksgenomsnittet och studenterna upplever att de får ett bra stöd för att fullfölja sina studier. Det finns ett tydligt upplägg för att öka studenternas medverkan och inflytande över utbildningen trots låga svarsfrekvenser på kursvärderingar.