Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Lärosätet redovisar i sin självvärdering alla tillsvidareanställda som har mer än 10 procents tjänstgöring i utbildningen. Sammanlagt är det 29 personer. Lärosätet har dock listat 33 personer, men har då även räknat in 4 personer som undervisar i ämnesstudier i engelska. Varje år antas cirka 65 studenter till utbildningen och sammanlagt 190 studenter fanns i utbildningen hösten 2017. Ungefär hälften av lärarna är disputerade och övriga är adjunkter. Av adjunkterna är två doktorander och två licentiater. Fem av adjunkterna har en magisterexamen i pedagogik, och av dem har en sin magisterexamen inom specialpedagogik och en inom bildpedagogik. Inga professorer finns i lärartabellen, men vid intervjuerna framkom att dessa finns med i utbildningen på ett mer övergripande plan, exempelvis i planering av utbildningen och genom att de håller storföreläsningar. Vid intervjuerna framkom även att flera lärare inom utbildningen är knutna till lärosätets olika forskargrupper. Lärartabellen anger tre docenter, och dessa återfinns inom fysik, nordiska språk och litteraturvetenskap. En disputerad didaktiker har inriktning mot matematik, liksom en doktorand. Två disputerade lärare återfinns inom pedagogik och två inom didaktik. Den didaktiska och pedagogiska kompetensen bedöms som adekvat för utbildningen.

Utifrån underlaget som presenteras i lärartabellen och självvärderingen, samt utifrån vad som framkom under intervjuerna, ser bedömargruppen den vetenskapliga kompetensen som adekvat inom ämnena, inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Dock ser bedömargruppen att det kan vara svårt att skapa en tilltäckligkritisk massa av lärare och bedriva forskning med så få lärare inom varje ämne.

Lärosätet redovisar ett förhållandevis stort antal lärare i utbildningen. Vid intervjuerna framkom att det kan vara en fördel att möta många olika lärare eftersom de bidrar med olika perspektiv på undervisning och lärande och skola i allmänhet. Samtidigt är det centralt att de kommunicerar bra med varandra och mellan kurserna för att utbildningen ska bli sammanhållen och enhetlig. Att upprätthålla denna kommunikation mellan lärarna inom utbildningen ser bedömargruppen som ett viktigt område för lärosätet att bevaka. I självvärderingen lyfter lärosätet svårigheten med kontinuitet inom den kärna av lärare som undervisar i utbildningen. Det menar lärosätet beror på att det är svårt att på förhand veta hur många som får interna eller externa forskningsmedel. Detta är dock en problematik man delar med flera lärosäten i landet.

Det stora flertalet av lärarna har en lärarutbildning som grund. Det kan ses som en styrka inom den professionsrelaterade kompetensen, vilken bedömargruppen ser som adekvat. Vid nyanställningar erbjuder lärosätet forskande personal 25 procents forskningstid som följs upp efter två år. Därefter finns möjligheter att ta del av den forskningstid som fördelas inom de olika forskningsmiljöerna. Denna forskningstid är delvis prestationsbaserad. Samtliga lärare erbjuds kompetensutvecklingstid i tjänsten om maximalt 10 procent. Kompetensutvecklingen följs sedan upp under de årliga medarbetarsamtalen. Bedömargruppen ser detta som positivt för lärargruppens utveckling.

Vid intervjuerna framkom att professorer tar en liten roll i utbildningen, och att rollen snarare är att kvalitetssäkra än att undervisa. Bedömargruppen menar att det är viktigt att studenterna får möjlighet att möta professorer under sin utbildning och ser därför detta som ett utvecklingsområde för lärosätet.

Bedömargruppen ser den sammantagna kompetensen som adekvat i förhållande till utbildningens volym, men vill understryka vikten av att stärka kompetensen inom ämnena matematik och svenska. Detta gäller i synnerhet inom läs- och skrivutveckling för att kunna behålla en kärna av disputerade lärare i utbildningen och göra den mindre sårbar.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätet anger att lärarutbildningens forskningsbas utgår från två forskningsmiljöer: Praktiknära utbildningsforskning (PUF) och Lärande praktiker i och utanför skolan (LPS). Dessa består i sin tur av olika forskargrupper. I självvärderingen konstaterar lärosätet att sambandet mellan forskning och grundlärarutbildningen varierar mellan miljöerna och grupperna. Matematikdidaktikgruppen Matematikdidaktisk forskning (MER) lyfts fram som ett föredöme eftersom gruppen består av såväl professorer som forskare, doktorander och adjunkter. Dessutom samarbetar man med studenter och i gruppen finns representanter från intressenter utanför akademin. Aktionsforskning är central och MER arbetar bland annat med att undersöka hur matematikundervisning kan förbättras. Bedömargruppen ser detta som ett exempel på ett gott samarbete mellan forskning och utbildning. Samtidigt redovisar lärosätet få disputerade inom detta område i den bifogade lärartabellen. Lärosätet har bara redovisat de personer som är involverade på 10 procent eller mer i utbildningen. Därför drar bedömargruppen slutsatsen att flera professorer med koppling till forskningsgruppen MER deltar i undervisningen bland annat genom storföreläsningar, forskningsanknytningar och övergripande kursplanering, men utan att detta syns i lärartabellen.

Lärosätet beskriver olika forskningsgrupper där forskare med undervisning i utbildningen ingår, och bedömargruppen ser att det finns forskning med tydlig relevans för utbildningen. Bedömargruppen konstaterar att det är få disputerade inom varje ämne, men att flera av de disputerade finns inom de olika forskargrupper som bedriver forskning med bärighet på utbildningen. Vissa studenter får även möjlighet att skriva självständiga arbeten inom olika forskningsprojekt. Bedömargruppen ser detta som ett positivt exempel på samverkan mellan forskning och utbildning, men framhåller samtidigt vikten av att beakta i vilken mån de studenter som inte får denna möjlighet kan få en likvärdig utbildning.

I intervjuerna framkom att det finns ett samband mellan forskning och utbildning, särskilt inom matematiken, men att det skulle kunna bli ännu tydligare. Lärosätet uppger själva att det finns vissa svagheter inom detta område och ser det som ett område att förstärka.

I självvärderingen ges ingen beskrivning av utbildningsmiljön när det gäller professionsinriktning, men vid intervjuerna framkom att det förekommer en del externa föreläsare med olika professionsbakgrund och vetenskaplig bakgrund. De flesta av utbildningens lärare har lärarutbildning som bas vilket är positivt för utbildningsmiljön. Adjunkter finns även representerade i forskargrupper.

Vid intervjuerna framkom att lärarutbildningen har en tydligt sammanhållen organisation och lärosätet ser att en styrka med detta bland annat är att kunna skapa en tvärvetenskaplig grund som ligger i lärarutbildningens kärna och i professionsuppdraget. Bedömargruppen menar att den tvärvetenskapliga grunden är positiv för utbildnings- och forskarmiljön eftersom den möjliggör för olika ämnen och forskare att samverka kring områden som är väsentliga för lärarutbildningen. Samtidigt ser bedömargruppen ett behov av att utveckla och tydliggöra den vetenskapliga och den professionsinriktade utbildningsmiljön, och av att förstärka kopplingen mellan forskning och utbildning så att den kommer studenterna till del inom alla relevanta ämnesområden.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms som tillfredsställande. Ungefär hälften av de anställda som arbetar i utbildningen är disputerade och hälften är adjunkter. Majoriteten av de undervisande lärarna har lärarutbildning, vilket kan ses som en styrka i förhållande till den professionsrelaterade kompetensen. Bedömargruppen anser att såväl den vetenskapliga som den professionsrelaterade och den pedagogiska kompetensen är god, men att det finns utvecklingsområden inom kompetensförsörjningen i ämnena matematik och svenska. Det gäller särskilt läs- och skrivutveckling.

I fråga om utbildningsmiljön anser bedömargruppen att det finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö och att verksamheten bedrivs med nära koppling mellan forskning och utbildning. Lärosätet beskriver olika forskningsmiljöer som är relevanta för lärarutbildningen. Som ett gott exempel på hur samverkan sker mellan utbildning och forskning vill bedömargruppen lyfta möjligheten att skriva självständiga arbeten inom ett forskningsprojekt. Sambandet mellan forskning och utbildning är framför allt tydligt inom matematiken. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde att tydliggöra detta samband inom alla ämnesområden som är relevanta för lärarutbildningen. Lärosätet lyfter även själva detta som ett utvecklingsområde. Att involvera de professorer som finns i forskningsmiljön mer i lärarutbildningen ser bedömargruppen som ytterligare ett område att utveckla för att stärka kopplingen mellan forskning och utbildning.