Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att progressionen inom målet är tydligt beskriven. Det finns också en struktur för hur studenterna genom utbildningen får mer och mer avancerade uppgifter i förhållande till målet. I kursen Matematik I ska studenterna till exempel kunna förklara innebörden i geometriska grundbegrepp, för att sedan i Matematik IV kunna visa fördjupad kunskap om matematikdidaktisk forskning inom något område som studenterna tidigare arbetat med. De uppgifter som studenterna utför inom Matematik I och Matematik II kopplas sedan till en uppgift som studenterna utför när de gör sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Bedömargruppen ser detta som ett tydligt exempel på hur studenterna får möta och pröva sina matematikkunskaper i både teori och praktik. Målet behandlas vid minst tre tillfällen: introduktion, fördjupning och slutexamination. Examinationsformerna varierar, men i intervjuerna framkom att det alltid finns ett individuellt examinationsmoment i varje kurs. Utifrån detta anser bedömargruppen att utbildningen även säkerställer att målet uppfylls genom examination.

Lärosätet beskriver de utmaningar som finns och problematiserar kring dessa. Bland annat lyfter man problemet med att många studenter upplever att matematik är ett svårt ämne. Lärosätet har därför skapat en så kallad mattestudio där studenter kan få hjälp och stöd för att bättre klara sina matematikstudier. Bedömargruppen anser att mattestudion är ett gott exempel på relevant stöd till studenterna, både när det gäller att uppfylla målet i fråga och när det gäller genomströmning och studentstöd. Hur lärosätet tillgodoser målet i förhållande till förskoleklassen är dock inte tydligt framskrivet i självvärderingen. Vid intervjuerna framkom däremot att förskoleklassen behandlas under föreläsningar och att två veckors VFU görs i förskoleklass. Bedömargruppen menar att ett utvecklingsområde för lärosätet är att belysa förskoleklassen ytterligare i förhållande till målet.

I självvärderingen lyfter lärosätet svårigheter med att säkra att de ämneskunskaper som studenterna erbjuds genom utbildningen verkligen är sådana som krävs för yrkesutövandet. Lärosätet menar att arbetet i kurs- och ämneslag, samverkan med forskargrupper och enskilda medarbetares kompetensutveckling inom ämnet, bland annat genom att hålla sig uppdaterad om aktuell forskning, är väsentliga delar för kvalitetssäkring och för att verkligen säkerställa att studenterna når målet. Bedömargruppen ser dessa reflektioner som positiva och utvecklande och uppmuntrar lärosätet att arbeta för att skapa former och processer för det systematiska kvalitetsarbetet i enlighet med självvärderingens beskrivning. Lärosätet menar att fackhögskolans litenhet begränsar möjligheten att upprätthålla starka ämnesmiljöer ledda av ämnesföreträdare. Därför efterfrågar lärosätet former och processer för systematiskt kvalitetsarbete, men det framkommer inte om man kommer att inleda ett sådant arbete. Bedömargruppen ser detta som ett angeläget område för utveckling.

De självständiga arbeten som tillsammans med självvärderingen och intervjuerna är bedömargruppens underlag för att bedöma målet visar på goda ämneskunskaper och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Utifrån det samlade underlaget ser bedömargruppen att utbildningen uppfyller bedömningsgrunden.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Målet introduceras under den första terminen för att säkerställa att studenterna får möjlighet att anta ett akademiskt förhållnings- och uttryckssätt och för att säkerställa förståelse av de principer som ligger till grund för professionens uppbyggnad och kontinuerliga kunskapsutveckling. I utbildningens första kurs, där även den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är integrerad, förväntas studenterna kunna visa förståelse för den vetenskapliga grund och den beprövade erfarenhet som verksamheten vilar på. I nästa kurs fortsätter den vetenskapliga skolningen med mål som att studenterna efter avslutad kurs ska visa förståelse för centrala vetenskapsteoretiska inriktningar samt visa kunskap i hur vetenskapsteoretiska antaganden kommer till uttryck i handling, såväl inom forskning som i den pedagogiska praktiken. Lärosätet beskriver att forskningsmiljön Praktiknära utbildningsforskning arbetar på ett sådant sätt att utbildningen lyfter och tydliggör såväl praktikorienterade former av kvalitativa och kvantitativa metoder som relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Målets olika delar behandlas under utbildningen för att slutligen prövas i det självständiga arbetet. Efter intervjuerna är det dock fortfarande något otydligt hur och om alla delar av målet examineras, vilket bedömargruppen ser som en svaghet. Trots att målet behandlas inom flera kurser i utbildningen upplever handledare och examinatorer att studenterna saknar adekvata kunskaper om kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder inför det avslutande självständiga arbetet. Med utgångspunkt i detta har lärosätet påbörjat ett utvecklingsarbete kopplat till metodskolning. Det ser bedömargruppen som nödvändigt eftersom kunskaper om olika forskningsmetoder är viktiga för de självständiga arbetena, men också för lärarutbildningen och yrket i stort. De självständiga arbetena visar dock på god måluppfyllelse.

Bedömargruppen uppmanar lärosätet att fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet för att öka studenternas kunskaper inom kvalitativ och kvantitativ metod. Bedömargruppen uppmanar också lärosätet att utveckla hur innehållet på ett tydligt sätt kan examineras under utbildningens gång.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Målet behandlas under flera kurser i utbildningen, såväl inom den utbildningsvetenskapliga kärnan som i den verksamhetsförlagda utbildningen och inom ämnesstudierna. Målet behandlas både på grundnivå och avancerad nivå. I kursen Utvärdering och utveckling som ges på avancerad nivå prövas studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter. Studenterna skriver två självständiga arbeten, varav det ena är en litteraturstudie över ett ämnesdidaktiskt problemområde inom matematik eller svenska. I detta självständiga arbete prövas studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och till kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Målet examineras ytterligare i sin helhet i det slutliga självständiga arbetet. Bedömargruppen ser att det finns en tydlig koppling mellan kursmål, aktiviteter och examinationer i förhållande till målet.

I självvärderingen uttrycker lärosätet att lärarna upplever det som en utmaning att för studenterna motivera målets betydelse för den kommande yrkesutövningen. Lärosätet har därför påbörjat ett utvecklingsarbete i förhållande till målet. Syftet med arbetet är att kvalitetsutveckla de självständiga arbetena och att skapa förutsättningar för djupare förståelse för vilken betydelse de självständiga arbetena har för yrkesverksamheten och för kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Bedömargruppen ser detta som ett bra initiativ eftersom det är viktigt för den kommande yrkesverksamheten att studenterna tillägnar sig förmågan att kritiskt tillvarata, systematisera och reflektera över forskningsresultat. De självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat i denna utvärdering visar alla på god måluppfyllelse.

Utifrån det samlade underlaget ser bedömargruppen att lärosätet uppfyller bedömningsgrunden. Av självvärderingen framgår tydligt att målet behandlas under flera kurser och i progression inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, den verksamhetsförlagda utbildningen och ämnesstudierna. Det ger goda förutsättningar för måluppfyllelse.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen exemplifierar lärosätet målet bland annat med hjälp av kurser i matematik. Kurserna ställer krav på att studenterna ska kunna visa olika undervisningsstrategier och anpassa sin förmåga att undervisa efter elevernas olika förutsättningar. I intervjuerna framkom att didaktiken ofta följer som ett eget inslag efter ett teoretiskt moment inom matematiken. I självvärderingen beskriver lärosätet hur de arbetar för att skapa koherens mellan den högskoleförlagda utbildningen (HFU) och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) för att undvika dualism mellan det mer teoretiska innehållet i HFU och den mer praktiska tillämpningen i VFU. Dessa insatser ser bedömargruppen som lovvärda. I självvärderingen beskriver lärosätet att ämnesdidaktik har en betydligt starkare ställning än allmändidaktik. Lärosätet beskriver också att ett pågående utvecklingsarbete med strukturellt organiserade fältstudier som komplement till VFU skulle kunna stärka kontakten med yrkespraktiken samt knyta flera ämnes- och ämnesdidaktiska områden till denna. Det menar lärosätet skulle stärka allmändidaktiken och tydligare länka samman innehållet inom UVK, VFU och ämnesstudier samt ämnesdidaktiska studier. Bedömargruppen ser det utvecklingsarbete som pågår som positivt för att ytterligare stärka studenternas förmåga att tillgodogöra sig målet.

Det är inte tydligt beskrivet i självvärderingen hur målet tillgodoses i förhållande till förskoleklassen. Vid intervjuerna framkom att förskoleklassen behandlas i föreläsningar och att studenterna gör två veckors VFU i förskoleklass. Bedömargruppen menar att det är ett utvecklingsområde att belysa förskoleklassen ytterligare i förhållande till målet. Sammantaget ser dock bedömargruppen att målet uppfylls genom utbildningens utformning, genomförande och examination.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

I självvärderingen framkommer hur utbildningen innehåller en tydlig progression i förhållande till målet, och att studenterna ska gå från att vara noviser till att bli mer och mer självständiga. Målet behandlas inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och ämnesstudierna. Syftet med detta är bland annat att skapa samband mellan dessa områden och därigenom skapa möjligheter för kumulativt lärande. Förutom en tydlig progression i VFU- och UVK-kurserna kompletterar innehållet i de olika kurserna varandra och bidrar till en helhet. Utöver detta ingår undervisningsplanering i samtliga ämneskurser och ämnesdidaktiska kurser. Även inom dessa kurser anser bedömargruppen att det finns en tydlig progression. I kursen Matematik I ska studenterna till exempel visa förmåga att kartlägga och bedöma elevers kunskaper utifrån styrdokument. I Matematik II ska de sedan identifiera och reflektera över elevers varierande förståelse utifrån aktuell didaktisk forskning och VFU. Inom specialpedagogik utvecklar studenterna sin förmåga att identifiera elevers olika behov av pedagogiskt stöd och har särskilt fokus på läs- och skrivutveckling.

I självvärderingen framkommer att studenterna på olika sätt får möjlighet att öva upp sin förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. Under den första VFU-kursen får studenterna möjlighet att planera och genomföra undervisning tillsammans med sin VFU-handledare. Under den sista VFU-kursen får studenterna i uppgift att studera vilka utvecklingsarbeten som pågår vid VFU-skolan, för att därefter självständigt föreslå ett utvecklingsprojekt på skolan. Studenterna skriver även individuella papers med koppling till målet där de fokuserar på validitet, likvärdighet och rättssäkerhet. Under momentet betyg och bedömning arbetar studenterna tillsammans i mindre arbetslag och planerar ett undervisningsområde inom ett valt ämne och för en given årskurs.

Målet examineras i flera kurser, bland annat under VFU. I intervjuerna framkom att VFU examineras genom lektionsobservation, trepartssamtal och genom att handledaren fyller i en bedömningsmatris som sedan VFU-läraren på lärosätet tar del av. VFU-läraren på lärosätet är den som examinerar studenterna, men handledarens ord och bedömning väger tungt. Utifrån detta ser bedömargruppen att utbildningen möjliggör att studenterna uppnår målet genom utbildningens utformning, genomförande och examination. Ett positivt exempel är att en hög andel av VFU-handledarna har handledarutbildning. Det är också positivt att lärarna gör VFU-besök under tre kurser, och att det pågår ett utvecklingsarbete för att kvalitetssäkra VFU-placeringar samt för att förlägga fältstudier till de terminer där VFU saknas.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Av självvärderingen framgår att flera olika kurser i utbildningen behandlar läraktiviteter som är kopplade till den del av målet som handlar om att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Detta sker bland annat i relation till skolans värdegrund och den egna yrkesrollen. Även kurser i svenska, matematik och specialpedagogik behandlar denna del av målet på ett tillfredsställande sätt.

Under intervjuerna beskrev lärosätet att utbildningen arbetar med de mänskliga rättigheterna i allmänhet och med barns rättigheter enligt barnkonventionen i synnerhet. I en av kurserna examinerar man målet genom en skriftlig hemuppgift där studenterna i relation till grundprinciperna ska skriva fram ett dilemma som de kan möta i sitt yrkesutövande. Den del av målet som behandlar hållbarhetsfrågor exemplifieras med en kurs som fokuserar på ekologiska aspekter av hållbarhet. En ny kurs med fokus på kvalitetsarbete och hållbar skolutveckling har utvecklats för att bredda perspektivet. Sammantaget visar självvärderingen och intervjuerna att studenterna får möjlighet att arbeta med målet under olika kurser och på så sätt får goda förutsättningar att uppfylla målet.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att flera av utbildningens kurser behandlar ett jämställdhetsperspektiv. Lärosätet beskriver hur studenterna till exempel arbetar med att kritiskt reflektera över undervisning i relation till skolans värdegrund och sin lärarroll. Studenterna granskar också kritiskt skönlitteratur utifrån skolans värdegrund och riktlinjer. När det gäller genus specifikt får studenterna reflektera över bilderbokens användningsområde genom en litteraturvetenskaplig analys där genusperspektivet ingår.

Lärosätet har själva identifierat vissa svagheter i hur jämställdhetsperspektivet genomsyrar vissa ämnesområden. För att fortsätta arbetet med ökad jämställdhet i hela utbildningen har man beslutat att jämställdhetsperspektivet ska vara ett specifikt frågeområde i programutvärderingar. Detta ger möjlighet att beakta perspektivet systematiskt på både kurs- och programnivå. Lärosätet har även sökt externa medel för att kunna genomföra ett gransknings- och utvecklingsarbete på kurs- och programnivå. Dessvärre beviljades inte dessa medel, men lärosätet kommer att göra nya försök att ansöka. Bedömargruppen ser detta utvecklingsarbete som positivt och vill uppmuntra lärosätet att arbeta vidare med detta eftersom ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra hela utbildningen. Vid intervjuerna framkom dock att jämställdhet och frågor om kön och genus kommer in i flera kurser och att utbildningen beaktar, kommunicerar och förankrar detta.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att kursvärderingar görs senast tre veckor efter avslutad kurs. Föreslagna åtgärder för innehåll, utformning, genomförande och examination är grunden för utvecklingsarbetet inför kommande kurs, till exempel när det gäller kursplanerevideringar, förändringar i bemanningen samt den praktiska utformningen av kursen. Kursansvarig, examinator och programansvarig är ansvariga för arbetet. Lärosätet följer upp kursens utformning och genomförande i nära samverkan med berörda studentgrupper, och bedömargruppen anser att det systematiska kvalitetsarbetet på kursnivå fungerar väl. Lärosätet upplever dock att systematiken i uppföljningen från kurs- till programnivå har brister och att det saknas rutiner. Med utgångspunkt i detta införde lärosätet så kallade uppföljningssamtal hösten 2017. Vid uppföljningssamtalen samtalar programansvarig och kursansvariga om kursdokumentation och om de förslag till kursrevideringar som har kommit in.

Lärosätet genomför också ett systematiskt kvalitetsarbete på programnivå. Det är programansvarig som ansvarar för arbetet sedan 2017. Ansvaret innebär bland annat att ta initiativ till och genomföra förbättringar inom utbildningen. Bedömargruppen menar att det fortsatta arbetet med detta område är centralt för att säkerställa att hela utbildningen följs upp och att man skapar uppföljningsrutiner för såväl kurs- som programnivå.

Av självvärderingen framgår att lärosätet från och med hösten 2018 har nya kvalitetsprocesser, nämligen de så kallade Quality Indicator Report och Quality Improvement Plan. Lärosätet kommer att använda processerna för att systematiskt sammanställa och analysera data från pågående utbildningar. Dessa data ska man sedan använda för att planera, genomföra och följa upp kvalitetsutvecklande åtgärder inom utbildningen. Det är dock ännu för tidigt att dra några slutsatser om vad de nya kvalitetsprocesserna kommer att resultera i.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Kvarvaron det andra läsåret följer riksgenomsnittet. Det framgår av självvärderingen att lärosätet på olika sätt arbetar för att säkerställa att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Lärosätet anger att tydliga tillträdeskrav till de olika terminerna är ett sätt att stödja studenterna i detta. De studenter som riskerar att inte få tillträde till nästa termin kallas till samtal med studievägledare, vilket bedömargruppen ser som ett bra stöd och en möjlighet för studenterna att genomföra utbildningen inom den planerade studietiden.

Lärosätet uppger ett problem som kan ha negativ effekt på genomströmningen, nämligen att det har varit administrativt svårt att hantera de många examinationsmomenten vid utbildningens kurser. Lärosätet arbetar nu för att successivt skapa större kurser på 15 högskolepoäng, för att på så vis skapa längre progressionslinjer. Större kurser skulle också kunna göra det lättare för studenterna att fullgöra kurserna inom den förväntade studietiden även om de skulle råka ut för sjukdom eller behöva vara borta en tid av någon annan anledning. Detta ser bedömargruppen som positivt eftersom det underlättar för studenterna att återuppta studierna.

Bedömargruppen vill också lyfta arbetet med den så kallade mattestudion som ett gott exempel på hur lärosätet arbetar för att studenterna ska kunna genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Mattestudion erbjuder stöd till de studenter som har svårt med matematikämnet. Det är också positivt att den första terminen är likadan för alla lärarutbildningar. Det underlättar eventuella byten mellan utbildningarna och kan därmed resultera i att studenter inte avslutar sin utbildning utan i stället väljer att fortsätta inom en annan lärarutbildning.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet behandlas tillfredsställande inom utbildningen. Utbildningen möjliggör och säkrar måluppfyllelsen för samtliga kunskapsformer genom att länka samman lärandemål, aktiviteter och examination.

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det att målet som berör studenternas ämneskunskaper och insikt i forsknings- och utvecklingsarbete uppfylls genom en tydlig progression i utbildningen. Lärosätet har skapat en så kallad mattestudio där studenter kan få hjälp och stöd för att klara av sina matematikstudier bättre, vilket bedömargruppen ser som ett gott exempel på relevant stöd till studenterna. Ett utvecklingsområde är att tydliggöra hur utbildningen tillgodoser målet i förhållande till förskoleklassen. Underlagen visar att målet som berör vetenskapsteori, kvantitativa och kvalitativa metoder samt vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är uppfyllt. Det är dock otydligt hur utbildningen examinerar alla delar av målet, vilket bedömargruppen ser som en svaghet. Lärosätet har påbörjat ett utvecklingsarbete kopplat till metodskolning vilket bedömargruppen ser som ett gott initiativ. De självständiga arbetena visar på god måluppfyllelse.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga anser bedömargruppen att utbildningen tillvaratar målet som handlar om att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över forskningsresultat. De självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat i denna utvärdering visar alla på mycket god måluppfyllelse. För att motivera studenterna om målets betydelse för den kommande yrkesutövningen har lärosätet påbörjat ett särskilt utvecklingsarbete, vilket bedömargruppen ser som ett bra initiativ. Vad gäller didaktik, ämnesdidaktik och metodik visar underlagen att målet uppfylls. Didaktiken följer ofta som ett eget inslag efter ett teoretiskt moment inom matematiken, och lärosätet visar hur de arbetar för att skapa koherens mellan den högskoleförlagda utbildningen (HFU) och VFU vilket bedömargruppen ser som lovvärt. Ett utvecklingsområde för lärosätet är att belysa förskoleklassen ytterligare i förhållande till målet. Även målet som berör att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning i syfte att stimulera varje elevs utveckling bedöms som uppfyllt. Förutom en tydlig progression i VFU- och UVK-kurserna kompletterar innehållet i de olika kurserna varandra och bidrar till en helhet. Ett positivt exempel i förhållande till målet är att lärarna gör VFU-besök i tre kurser, och att det pågår ett utvecklingsarbete med att kvalitetssäkra VFU-placeringar och förlägga fältstudier till de terminer där VFU saknas.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt visar underlagen att måluppfyllesen är hög. Utbildningen gör det troligt att studenterna erhåller en förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Jämställdhet och genus är inarbetade perspektiv under flera kurser i utbildningen och underlaget gör det troligt att studenterna uppnår jämställdhetsmålet. Det pågår en del utvecklingsarbete avseende jämställdhetsintegrering och lärosätet har bestämt att jämställdhetsperspektivet ska vara ett eget frågeområde i programvärderingarna framöver. Bedömargruppen ser detta utvecklingsarbete som positivt och vill uppmuntra lärosätet att arbeta vidare med detta.

Det systematiska kvalitetsarbetet på kursnivå fungerar väl och kursvärderingar görs senast tre veckor efter avslutad kurs. Lärosätet framhåller dock att systematiken i uppföljningen från kurs- till programnivå upplevs som bristande och utan rutiner. Bedömargruppen ser det fortsatta arbetet inom detta område som centralt för att säkerställa att hela utbildningen följs upp och att det finns rutiner för uppföljning från kursnivå till programnivå.