Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Lärartabellen tar upp 48 lärare. I helårsekvivalenter motsvarar detta cirka 4 heltidstjänster på totalt 240 studenter. Totalt sett är andelen disputerade drygt 50 procent, varav 2 är professorer och 5 är docenter eller biträdande professorer. De disputerade undervisar i snitt cirka 10 procent i utbildningen. Intrycket är att studenterna möter ett stort antal lärare. Lärosätet motiverar i självvärderingen antalet lärare med att man vill utnyttja lärosätets samlade kompetens. I intervjuerna framkom att så också är fallet. Forskare med specifik kompetents medverkar i föreläsningar, men i varje kurs finns en kärna av lärare som också har examinationsansvaret.

Inom svenskämnet deltar såväl disputerade som icke-disputerade lärare i undervisningen. Flertalet lärare är adjunkter eller doktorander. Detta gäller även i matematikkurserna. I matematikämnet deltar såväl disputerade som icke-disputerade lärare i undervisningen, men de flesta som har omfattande tjänstgöring i utbildningen är adjunkter. I självvärderingen uppger lärosätet att det finns behov av att rekrytera inom detta område. Bedömargruppen delar lärosätets bedömning och menar att matematikkurserna behöver stärkas vetenskapligt med fler disputerade. Andelen lärare med lärarexamen är god, vilket kan ge utbildningen en god professionsanknytning. Genom olika former av utbildningar och träffar vill man ge goda förutsättningar för en stabil handledarresurs inom den verksamhetsförlagda utbildningen.

Ett lovvärt exempel är att ytterligare professionsanknytning sker genom de kursmentorer som deltar i utbildningens olika delar, men som är anställda av skolhuvudmännen. Lärartabellen tar upp tre namn under denna beteckning. Det framkom under intervjuerna att lärosätets avsikt är att kursmentorerna ska fungera som en länk mellan utbildningen och skolverksamheten. Kursmentorerna har inga examinerande uppgifter, men kan till exempel leda seminarier som följer upp föreläsningar och knyter dem till skolans praktik. Dessa tillfällen är dock inte obligatoriska, och under intervjuerna framkom att studenterna inte prioriterar seminarierna. Utifrån intervjuerna konstaterar bedömargruppen att kursmentorerna verkar ha en central roll i att stärka professionsanknytningen i utbildningen. Dock är deras tid i utbildningen relativt stor (20, 30 respektive 23 procent) jämfört med andra lärare. Tjänstgöringen överskrider snittet för övriga lärare (mindre än 10 procent undervisningstid) med stor marginal. Därför ser bedömargruppen en viss risk när det gäller kursmentorernas kompetensutveckling, som inte finansieras av lärosätet. Det är i stället skolhuvudmännen som har detta ansvar. Därmed kan lärosätet inte påverka vare sig omfattningen av eller inriktningen på kursmentorernas kompetensutveckling.

Bedömargruppen ser den pedagogiska kompetensen som tillräcklig eftersom 75 procent av lärarna har lärarexamen. Många av dem har dessutom en lärarexamen som är adekvat för utbildningen.

Det framgår av självvärderingen att flera institutioner medverkar i utbildningen, och att kurserna bemannas genom en beställarorganisation och kompetensinventering som ställer specifika kompetenskrav. Bemanningen i kurserna följs upp i särskild ordning genom beställningsutvärderingar.

För att säkerställa kompetensen på lång sikt anger lärosätet i självvärderingen att man arbetar strategiskt med rekrytering inom matematikdidaktik, lärares ledarskap och specialpedagogik.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I självvärderingen listar lärosätet ett stort antal projekt och forskningsområden vid de tre institutioner som medverkar i utbildningen. Lärosätet anger också hur dessa är kopplade till olika delar i utbildningen. Det framgår att projektens och forskningsområdenas innehåll har en direkt anknytning till utbildningen, exempelvis genom forskning i svensk- och matematikdidaktik. Lärosätet ger även exempel på forskning som kopplas till kurser. Det kan till exempel handla om olika aspekter av lärares arbete såsom bedömning och betygsättning, samt om sociala relationer och lärande. Som exempel på professionsinriktning lyfter lärosätet i självvärderingen fram att lärarna har medverkat i Skolverkets satsning Läslyftet med moduler riktade mot årskurs 4-6.

Det framkom dock i intervjuerna att lärarna upplever att forskningen som är riktad mot de specifika ämnena och de åldersgrupper som är relevanta för utbildningen bara lyfts fram i vissa kurser, och att studenterna därför inte heller känner till om sådan forskning finns. Därför ser bedömargruppen ett utvecklingsområde i att göra lärargrupperna i de olika ämnena och vid olika institutioner mer bekanta med den relevanta forskning som finns inom det egna lärosätet. Forskningen skulle också behöva lyftas fram mer i utbildningen. Ett annat utvecklingsområde skulle kunna vara att ge studenterna möjlighet att koppla sina examensarbeten till pågående forskningsprojekt. Detta verkar inte ske i dagsläget.

Samtliga lärare som är anställda vid lärosätet får tid för forskning och kompetensutveckling, men det framgår av lärartabellen att omfattningen kan variera.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömningsgrunden Personal är tillfredsställande. Sammantaget är tillgången till såväl vetenskaplig kompetens som professionskompetens och pedagogisk kompetens tillfredsställande inom utbildningen. Lärarna får, i varierande grad, tid för kompetensutveckling och forskning. Att lärarna har rätt kompetens säkras genom att lärosätet ställer specifika kompetenskrav och sedan följer upp dessa genom beställningsutvärderingar. Bedömargruppen menar att detta bör säkerställa att kurserna bemannas med kompetens som är rätt och tillräcklig för utbildningen.

Studenterna får möjlighet att ta del av lärosätets forskning och spetskompetens bland annat genom föreläsningar. Även om studenterna möter ett stort antal lärare bärs de enskilda kurserna upp av en mindre grupp lärare som också har examinationsansvaret. Balansen mellan disputerade lärares och icke-disputerade lärares tjänstgöringsgrad i kurserna är dock ojämn. De flesta undervisade lärare är adjunkter, speciellt i matematikkurserna. Bedömargruppen ser därför ett behov av vetenskaplig förstärkning där.

Kursmentorerna är anställda av skolhuvudmännen och har en relativt sett stor andel av sin tjänst i utbildningen. Det ger goda förutsättningar för att knyta den universitetsförlagda utbildningen till skolpraktiken. Bedömargruppen ser dock en viss risk i att lärosätet inte utnyttjar denna lösning fullt ut, dels för att de moment som kursmentorerna leder uppfattas som frivilliga och frånkopplade examinationen, dels för att lärosätet inte ansvarar för och därmed inte kan garantera kursmentorernas kompetensutveckling.

Bedömningsgrunden Utbildningsmiljö är tillfredsställande. Undervisningen bedrivs i en forskande miljö med en forskningsinriktning som är relevant för utbildningen. Inom miljön finns även forskning mot årskurs 4-6 representerad inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och i matematik. Det är dock viktigt att forskningen blir känd bland såväl studenter som övriga i lärarlaget.