Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att utbildningens progression bygger på bredd och fördjupning på fyra nivåer. Lärandemålen i kursplanerna är utformade och formulerade utifrån denna progression. De aktiva verben i lärandemålen visar en ökad grad av komplexitet i förmågan, och i ett exempel från matematik uttrycker lärosätet på ett föredömligt sätt vad studenterna ska kunna inom det innehållsliga stoffet. Av de exempel på mål som lärosätet ger framgår att innehållet i kurserna belyser och kopplar ämnesinnehållet till forsknings- och utvecklingsarbete. Ämnesinnehållet är också relevant för yrkesutövningen.

Lärosätet har en genomtänkt struktur för hur examensmålen ska uppfyllas i utbildningen. I självvärderingen ger lärosätet exempel på hur kursplanemålen är kopplade till olika lärandeaktiviteter och examinationsuppgifter. Det visar att utbildningen bygger på en tydlig koppling mellan lärandemål, undervisning och examination, och att betygskriterierna korresponderar mot detta. Lärosätet exemplifierar betygskriterierna med den tredje kursen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). I kriterierna framgår det tydligt vilka kvalitativa skillnader i kunskap och förståelse som studenterna ska visa för respektive betygssteg. Bedömargruppens bedömning av de självständiga arbetena visar dock på vissa brister i måluppfyllelsen. En dryg tredjedel av arbetena bedöms som inte tillfredsställande när det gäller detta mål.

Av lärosätesintervjun framgick att betygskriterierna är kända av studenterna eftersom de kommuniceras såväl muntligt som skriftligt. I fråga om att garantera enskild examination vid gruppexaminationer inom UVK och matematik framgick det av intervjuerna att examinerande lärare skaffar sig kännedom om enskilda studenters prestationer och delaktighet. Detta gör lärarna genom att varje student har skyldighet att visa sin kunskap samt genom att i förekommande fall dokumentera gruppexaminationer genom inspelningar. I intervjuerna framkommer det att studenterna upplever att de får enskild bedömning.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Inom UVK finns en egen kurs för teori och metod. Lärosätet beskriver i exemplet hur examensmålet examineras. Under kursen förekommer även inslag av vetenskapsteori, som behandlas i föreläsningsform. Kursen behandlar även kvalitativa och kvantitativa metoder, men bedömargruppens bedömning utifrån självvärderingen och intervjuerna är att detta görs på en mer generell nivå. Studenterna fördjupar sig inom en vald metod som de sedan tillämpar i sitt examensarbete. Bedömargruppenen tolkar detta som att studenterna är väl förberedda för sitt examensarbete när det gäller den metod de själva har valt för arbetet. Bedömningen av de självständiga arbetena visar också på att studenternas kunskaper i de valda metoderna är tillfredsställande. Utbildningen bör dock se över hur man examinerar de metoder som studenterna inte tillämpar i examensarbetet. Under lärosätesintervjun redogjorde lärosätet dock för det förändringsarbete som planeras och pågår, där man kommer att se över hur de båda metodansatserna behandlas. Särskilt vill lärosätet förstärka kvalitativa metoder. Bedömargruppen ser detta initiativ som lovvärt, men menar också att det är nödvändigt för att ge studenterna förutsättningar för att nå detta mål.

Ett annat möjligt utvecklingsområde som bedömargruppen ser är att ytterligare förstärka relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta är nämligen inte särskilt utvecklat i självvärderingens exempel. Inte heller intervjuerna tydliggjorde hur lärosätet lyfter fram och examinerar detta.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur utbildningen ska uppfylla högskoleförordningens examensmål genom en genomtänkt struktur. De exempel lärosätet ger visar hur kursplanemålen är kopplade till olika lärandeaktiviteter och examinationsuppgifter. Det visar att utbildningen bygger på en tydlig koppling mellan lärandemål, undervisning och examination, och att betygskriterierna korresponderar mot detta.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Lärosätet visar i självvärderingen hur lärandemål som är relaterade till samtliga aspekter av examensmålet förekommer i olika delar av utbildningen. Det finns också en progression i kraven på förmågan. Lärosätet redovisar tydligt hur kurserna är uppbyggda och genomförda för att stegvis leda fram till målet. Lärosätet ger också exempel på såväl examinationsuppgifter som betygskriterier för godkänt betyg. Lärosätet påpekar i självvärderingen att studenterna genom hela sin utbildning ska kunna förhålla sig till pedagogisk praktik, egna erfarenheter och forskning som är relevant för yrkesutövningen. Självvärderingen innehåller också exempel på progressionsnivåer som syftar till att främja studenternas lärande. Exempel som är relevanta för målet är bland annat att studenterna i den sjunde kursen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) ska analysera och kritiskt granska skolutvecklings- och utvärderingsprojekt. På den fördjupande progressionsnivån, kallad G3, finns moment där studenterna ska kritiskt granska och diskutera ett arbete som andra studenter har skrivit.

Ett av de två examensarbeten som studenterna gör innefattar litteraturstudier, analys och sammanställning av tidigare forskning. Detta arbete bör möjliggöra en utveckling av studenternas färdigheter och förmågor att systematiskt tillvarata forskningsresultat. Arbetet bör också kunna säkerställa att färdigheterna och förmågorna examineras. Bedömargruppens bedömning av åtta självständiga arbeten visar att målet uppnås, med något undantag.

I självvärderingen ger lärosätet uttryck för ett behov av att ytterligare stärka att studenternas erfarenheter bidrar till att utveckla yrkesutövningen. Därför planerar lärosätet ett närmare samarbete med skolorna där studenterna genomför sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Utvecklingsarbetet ska fokusera på just detta. Bedömargruppen ser detta som ett bra initiativ för att stärka kopplingen mellan examensarbetena och yrkespraktiken.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur utbildningen är utformad så att den möjliggör en tydlig progression för att nå målet om att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metoder. Detta sker genom interaktion mellan ämneskurserna och VFU. Lärosätets exempel på lärandemål som behandlar didaktik är huvudsakligen hämtade från VFU- och UVK-kurserna. Exemplen tydliggör också hur progressionen är upplagd. Att ämnesteori integreras med ämnesdidaktik framgår av exempel från matematikkurserna. Lärosätet ger exempel på varierande examinationsformer och examinationsuppgifter.

I självvärderingen påpekar lärosätet att metodik är en integrerad del av didaktiken, men att studenterna har efterlyst konkret metodik. Lärosätet ser problemet som ett resultat av att lärandemålen inte uttrycker metodik på ett uttalat sätt, och anger detta som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att överväga att synliggöra metodik i lärandemålen och menar vidare att det borde finnas goda möjligheter att stärka och synliggöra metodiken i de moment som leds av kursmentorer.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande samt säkerställer genom examination att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

I självvärderingen visar lärosätet hur examensmålets båda delar, alltså att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning samt i syfte att stimulera varje barns lärande, är kopplade till lärandemål i såväl UVK-kurser som VFU-kurser och ämneskurser. Lärosätet beskriver hur studenternas professionella kompetens successivt byggs upp genom utbildningen, vilket visar på en medveten tanke och systematik. Därmed drar bedömargruppen slutsatsen att utbildningen tillgodoser förutsättningarna för att studenterna ska uppnå detta mål.

De exempel på examinationsformer som lärosätet ger i självvärderingen kommer från VFU-kurser, men där uttrycks examinationsformerna något oklart. Trots exempel på betygskriterier framgår det inte hur utbildningen säkerställer att studenterna har uppnått examinationsmålen. Därför menar bedömargruppen att detta är ett utvecklingsområde. Utbildningsinnehållet examineras via bedömningsmatriser, men de beskrivs inte närmare i självvärderingen. Lärosätet beskriver att examinationen sker "holistiskt och analytiskt, i grupp och individuellt". Lärosätet beskriver också att det pågår ett utvecklingsarbete för att revidera bedömningsmatriserna i samband med att man inför en tregradig betygsskala för VFU: n.

Intervjuerna kompletterade bilden av hur examinationen under VFU går till. Bedömargruppen får intrycket att handledaren har en central roll i bedömningen och ett stort ansvar, även om det är läraren från lärosätet som är formell examinator. Bedömargruppen får inte en helt samstämmig bild av hur många eller långa besök som lärosätets lärare gör vid studenternas VFU. Behovet av att förbättra examinationen under VFU uppmärksammas också i självvärderingen. Bland annat avser lärosätet att arbeta om bedömningsformuläret och att ändra upplägget så att studenterna från och med 2019 får besök av kursmentor eller lärare under den avslutande VFU: n, vilket bedömargruppen ser som en relevant åtgärd. Bedömargruppen menar att det nuvarande systemet ställer höga krav på handledarnas kompetens. Under intervjuerna framkom att alla handledare ska gå en introduktionskurs om 2,5 högskolepoäng, men det är troligt att kompetensen i handledargruppen varierar stort. Därför ser bedömargruppen en risk att studenterna inte får en likvärdig bedömning. I intervjuerna framkom också att handledarnas kännedom om innehållet i de lärosätesförlagda kurserna kan variera. Faktum att betyget väl godkänd kräver en extra arbetsinsats av handledarna kan också negativt påverka studenternas möjligheter att få det betyg de förtjänar. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att i det planerade utvecklingsarbetet även ta hänsyn till dessa identifierade svagheter. Dessutom bör lärosätet utveckla rutiner som skapar bättre balans mellan det ansvar som lärosätets lärare har i bedömningen och det ansvar som VFU-handledarna har. Då lärosätet har påbörjat arbetet med att utveckla bedömningen av VFU samt att även besöken av VFU lärare/kursmentor ska utökas under 2019, gör bedömargruppen bedömningen att målet som helhet tillgodoses i utbildningen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Aktiviteter som möjliggör måluppfyllelsen finns inom flera kurser. Etiska och samhälleliga aspekter av yrkesrollen liksom forskningsetiska principer finns explicit uttryckta i lärandemålen som beskrivs i självvärderingen. Detta syns i också i de beskrivna lärandeaktiviteterna och examinationsmomenten. Under den grundläggande progressionsnivån (G1) ska studenterna exempelvis lära sig om skolans värdegrund och demokratiska fostransuppdrag för att under det tredje året bredda och fördjupa sin förmåga att göra bedömningar utifrån specialpedagogiska och etiska perspektiv, samt utifrån vetenskapliga perspektiv på konflikter och mobbing. Lärosätets exempel visar även hur lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationsuppgifter hänger ihop på ett tydligt sätt vilket bedömargruppen ser som positivt. Möjligtvis visar inte exemplen förmågan att göra vetenskapliga bedömningar lika tydligt, även om denna del av målet finns med i viss utsträckning. Självvärderingen visar också att utbildningen behandlar och examinerar barns rättigheter och skilda uppväxtvillkor. Lärosätet ger även exempel på en examinationsuppgift, dock inte betygskriterierna.

Ett utvecklingsområde som bedömargruppen identifierat är att tydliggöra hur hållbar utveckling kommer in i utbildningen och hur denna del av målet examineras. I självvärderingen anger lärosätet att hållbar utveckling förekommer i valbara kurser, men lärosätet påtalar problemet och nämner att hållbar utveckling är ett utvecklingsområde. Bedömargruppen instämmer i denna analys och rekommenderar lärosätet att se över kursplanerna så att alla studenter får möjlighet att kunna göra bedömningar utifrån hållbar utveckling i det pedagogiska arbetet.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I såväl självvärderingen som i intervjuerna framkommer att utbildningen arbetar uttalat och aktivt med att främja jämställdhet och för att ge studenterna möjlighet till kunskaper om genus och jämställdhet. Ett gott exempel på detta är att det på lärosätet finns en anställd så kallad genuslektor. Genuslektorn säkrar jämställdhetsperspektivet bland annat genom systematiska genomlysningar av utbildningen utifrån ett genusperspektiv. Lärargruppens könssammansättning uppmärksammas också, liksom studentgruppernas könssammansättning. När lärosätet väljer kurslitteratur ser man till att både män och kvinnor finns representerade bland författarna.

Bedömargruppen ser utifrån självvärderingen att jämställdhet verkar ingå i ett vidare perspektiv där också genus, klass, etnicitet och funktionsvariation ingår. Lärosätet exemplifierar utbildningens jämställdhetsinnehåll med en svenskkurs och en kurs i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Självvärderingen innehåller exempel på hur lärandemålen svarar upp mot examensmålet på ett fullgott sätt, och visar att detta examineras. Dock finns inga exempel på examinationsuppgifter.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det framgår av självvärderingen att utbildningen ingår i lärosätets kvalitetssäkringsarbete. Kvalitetssäkringsarbetet sker i sexårscykler utifrån en examensmålmatris och utifrån en frågelista som är anpassad för lärarutbildningarna. Lärosätet beskriver arbetets innehåll och procedurer i detalj. Kursvärderingar genomförs efter varje kurs och återkopplas till kursansvariga och till studenterna. Vidare beskriver lärosätet att det finns ett system för att också återkoppla till andra relevanta intressenter såsom olika råd och styrelser, men även till skolverksamheten.

I intervjuerna framkom att studenterna upplever att de får såväl formella som informella möjligheter att uttrycka sina synpunkter, men lärosätet påtalar problemet med lågt deltagande i kursvärderingarna. För att säkerställa högre svarsfrekvens har lärosätet avsatt schemalagd tid för kursvärderingar.

I självvärderingen beskriver lärosätet olika åtgärder man har genomfört efter synpunkter från studenterna.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid

Genomströmningen på programmet är god och ligger över riksgenomsnittet. Årliga genomströmningsanalyser görs och åtskilliga åtgärder har vidtagits för att studenter ska ha möjlighet att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Ett exempel är att lärosätet ger alla studenter en akademisk introduktion under den första terminen. Här får de träna sig i akademiskt skrivande och får också formativ återkoppling på de uppgifter de lämnar in. Alla studenter som upplever svårigheter med muntlig och skriftlig framställning erbjuds fortsatt stöd via Språkcentrum. Studenter som gått en tid i utbildningen anordnar även "pluggstugor" åt de nyantagna, vilket bedömargruppen ser som ett gott initiativ för att stärka genomströmningen i utbildningen.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen av bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat är att området är tillfredsställande.

Lärosätet beskriver i självvärderingen hur utbildningen är utformad, genomförs och examineras utifrån en väl genomtänkt struktur där det finns en länkning mellan lärandemål, lärandeaktiviteter, examinationer, bedömningar och examensmål. Detta ser bedömargruppen som en styrka och ger förutsättning för att utbildningen kvalitetssäkras. Vidare framgår det att utbildningens progression bygger på bredd och fördjupning på fyra nivåer och det är tydligt att lärandemålen i kursplanerna är utformade och formulerade utifrån denna progression. Det framkom i intervjuerna att betygskriterierna är kända av studenterna, och även om många examinationer sker i grupp och muntligt upplever studenterna att de examineras individuellt. Hur utbildningen säkerställer individuell examination beskrevs i lärarintervjuerna.

När det gäller kunskapsformen Kunskap och förståelse menar bedömargruppen att utbildningens utformning, genomförande och resultat i förhållande till målen är tillfredsställande. I fråga om insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete framgår det att innehållet i kurserna belyser och kopplar ämnesinnehållet till forsknings- och utvecklingsarbete. Det framgår också att innehållet är relevant för yrkesutövningen. När det gäller utformning och examination inom vetenskapsteori och forskningsmetoder gör bedömargruppen bedömningen att de självständiga arbetena är utan anmärkning. Samtidigt ser dock bedömargruppen behov av att stärka inslagen av vetenskapsteori och kvantitativa metoder. Dessutom behöver lärosätet examinera de metoder som studenterna inte väljer att använda i sina examensarbeten. Lärosätet påtalar också detta behov i självvärderingen, och det framkom under intervjuerna hur detta nu åtgärdas. Bedömargruppen ser också ett behov av att relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förstärks i utbildningen.

Utbildningen har lärandemål som är relaterade till examensmålet om att reflektera över egna och andras erfarenheter samt över forskningsresultat. Lärandemålen förekommer i olika delar av utbildningen och det finns en progression i kraven på förmågan. Lärosätet redovisar tydligt hur kurserna är uppbyggda och genomförs för att stegvis leda fram till detta mål. I självvärderingen beskriver lärosätet hur utbildningen är utformad så att den möjliggör en tydlig progression inom målet att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metoder. Detta sker genom att ämneskurser och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) interagerar med varandra. Lärosätets exempel på lärandemål som behandlar didaktik är huvudsakligen hämtade från kurserna inom VFU och den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK).

Även inom kunskapsformen Färdighet och förmåga konstaterar bedömargruppen att såväl utformning som genomförande och resultat kan anses vara tillfredsställande. Dock vill bedömargruppen påtala att det finns vissa svagheter och utvecklingsområden inom denna kunskapsform. Självvärderingen visar hur det i utbildningens olika delar finns lärandemål som relaterar till alla aspekter av examensmålet, och att det finns en progression i kraven på förmågan. Trots detta ser bedömargruppen att lärosätet i sitt utvecklingsarbete behöver uppmärksamma examinationen av förmågan att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning. Detta gäller främst vilket ansvar som läggs på lärosätets lärare respektive på VFU-handledarna i bedömningen av VFU. En utveckling är viktig bland annat för att inte den varierande kompetensen hos VFU-handledarna ska avgöra hur studenterna blir bedömda. Lärosätet bör också beakta studenternas möjligheter att få ett högre betyg utan extra arbetsinsatser av VFU-handledaren.

Bedömargruppen anser att utbildningens utformning, genomförande och resultat inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt är tillfredsställande. Möjligtvis beskriver inte lärosätet exemplen på studenternas förmåga att göra vetenskapliga bedömningar lika tydligt som övriga delar av målet. Ett utvecklingsområde som även lärosätet uppmärksammat, är att tydliggöra hur hållbar utveckling kommer in i utbildningen och hur denna del av målet examineras.

Bedömargruppen ser att jämställdhetsperspektivet beaktas på många nivåer i utbildningen. På strukturell nivå gör utbildningen detta genom att se över könssammansättningen i lärar- och studentgrupperna samt vid rekrytering. Lärosätet genomlyser och granskar även kursplaner ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Vid fakulteten finns även en särskild funktion, en så kallad genuslektor, som har i uppgift att bevaka dessa perspektiv. I utbildningens genomförande ingår jämställdhet som en del av ett vidare perspektiv som också innefattar genus, klass och etnicitet. Det framgår av självvärderingen att jämställdhet finns som innehåll i flera av utbildningens kurser.