Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms som tillfredsställande

Den vetenskapliga kompetensen i sin helhet bedöms vara adekvat utifrån självvärderingen. Det finns dock stora svagheter i kompetensen inom svenska. Inom ämnet finns flera disputerade, men bara två är involverade i ämneskurserna. Den ämnesdidaktiska kompetensen är särskilt svag inom området. När det gäller utbildningsmiljön ligger styrkan i professionsanknytningen. Professionsanknytningen är svagare för den vetenskapliga miljön, speciellt inom svenska. Lärosätet arbetar dock systematiskt med att utveckla personalens vetenskapliga och pedagogiska kompetens.

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms som inte tillfredsställande

Självvärderingen och intervjuerna indikerar generellt en god progression och hög måluppfyllelse, men det framgår inte av underlagen hur lärosätet säkrar förmågan att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inom svenskämnet. Utbildningsmiljön bedöms vara stark i fråga om kopplingen till lärarprofessionen. Den vetenskapliga miljön verkar vara adekvat, men den behöver stärkas inom vissa områden och komma studenterna till del. Det är också värt att som en styrka nämna det nära samarbete med skolorna som lärosätet beskriver i självvärderingen.

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det av underlagen att lärosätet säkrar ämneskunskaper. I svenskämnet är dock kopplingen till aktuellt forskningsarbete svag. I utbildningen finns samtidigt en stark koppling mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och utbildningens struktur stöder fördjupning i ämneskunskaperna. Bland annat bedriver delar av lärarkollegiet forskning tillsammans med lärare i årskurs 4-6. Av underlagen framgår vidare att det finns ett behov av att utveckla arbetet med kvantitativa metoder i utbildningen.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det inte hur lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse. Lärosätet ger förutsättningar för och säkrar förmågan till kritiskt och självständigt tänkande samt förmågan att tillämpa den didaktik och ämnesdidaktik som krävs för undervisning i matematik. Det framgår dock inte tydligt av underlagen hur måluppfyllelsen examineras, och det framgår vidare att studenterna inte får tillräckliga förutsättningar för att tillämpa den ämnesdidaktik som krävs för att undervisa i svenskämnet. Lärosätet är väl medvetna om bristerna och det pågår ett utvecklingsarbete inom området, men lärosätet har inte genomfört tillräckliga åtgärder för att övertyga bedömargruppen om att måluppfyllelsen har säkrats. För förmågan att planera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet visar lärosätet en styrka inom matematikämnet. Dock finns även här svagheter i svenskämnet, men svagheterna där är inte lika stora som inom ämnesdidaktiken.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt framgår det av självvärderingen och intervjuerna att lärosätet säkrar hög måluppfyllelse. Målet behandlas i ett flertal kurser. Två matematikkurser behandlar till exempel hållbart lärande, och i kursen i specialpedagogik finns ett fokus på barnkonventionen. Det framgår dock inte tydligt hur studenterna tränas i att tillämpa sina kunskaper i det pedagogiska arbetet.

Jämställdhetsperspektivet behandlas tillfredsställande, men det saknas en övergripande idé för att behandla jämställdhetsperspektiv i pedagogisk verksamhet. Lärosätet har utifrån en kartläggning av tidigare insatser fastställt ett program för fortsatt arbete med att utveckla jämställdhetsperspektivet i utbildningarna. Vidare ska studenterna kunna redogöra för och reflektera över sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i relation till praktiskt pedagogiskt arbete. Det ska de bland annat göra ur ett jämställdhetsperspektiv.

Det finns ett väl utvecklat system för uppföljning och återkoppling. Svarsfrekvensen på kursvärderingarna är dock låga och analyserna av dessa är ibland bristfälliga.

Bedömningsområdet Studentperspektiv bedöms som tillfredsställande

Studentperspektivet är väl tillgodosett och lärosätet har bland annat nyligen inrättat ett råd för studentnära frågor. Det finns också goda exempel på studentmedverkan, till exempel vid utformningen av en kurs och i kontinuerliga kursvärderingar.

Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan är tillfredsställande

Också arbetslivsperspektivet är väl utvecklat. Goda exempel på det är frekventa fältstudier under hela utbildningen, ett väl fungerande branschråd och en samverkansplattform. Som en styrka vill bedömargruppen särskilt lyfta att lärosätet har börjat bygga upp alumnnätverk och att de tillsammans med skolhuvudmän samproducerar lärarutbildning. När det gäller kommunikationen med lärare i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) samt administrationen av VFU och fältstudier ser bedömargruppen dock ett utvecklingsområde.

Trots styrkorna bedömer bedömargruppen att utbildningens kvalitet bör ifrågasättas på grund av de brister som framkommer i att säkra måluppfyllelsen av studenternas förmåga att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inom svenskämnet. Lärosätet är medvetna om bristerna men har inte genomfört tillräckliga åtgärder för att övertyga bedömargruppen om att måluppfyllelsen har säkrats.

Utbildningen är relativt ny, vilket har medfört att bedömargruppen inte har kunnat bedöma några självständiga arbeten. Självvärderingen och intervjuerna indikerar generellt en god progression och hög måluppfyllelse.