Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Den vetenskapliga kompetensen i sin helhet bedöms vara adekvat utifrån beskrivningen i självvärderingen. Cirka hälften av lärarna är disputerade. Den professionsrelaterade kompetensen bedöms också vara adekvat. Drygt tre fjärdedelar av lärarna har lärarexamen. Lärosätet tar in cirka 40 studenter varje höst och lärarresurserna uppgår till sju heltidsekvivalenter.

Enligt självvärderingen verkar den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen i matematikämnet och matematikämnets didaktik vara adekvat, och den bedömningen stärktes även av intervjuerna. Den vetenskapliga kompetensen hos de undervisande lärarna inom svenskämnet verkar dock vara svag. Det kompletterande underlag som skickades till UKÄ den 29 oktober 2018 visar att ingen undervisande lärare i svenskkurserna är disputerad i vare sig svenska språket, svenskämnets didaktik eller svenska med didaktisk inriktning. Däremot är en undervisande lärare disputerad i litteraturvetenskap, och en undervisande lärare är disputerad i svenska språket. De arbetar sammantaget 8 procent av sina tjänster i svenskkurserna. Av lärartabellen framgår dock att ytterligare fyra disputerade lärare inom svenska språket och en disputerad lärare inom litteraturvetenskap är involverade i 4-6-lärarutbildningen. I intervjuerna framkom att de disputerade lärarna är examinatorer och handledare för de självständiga arbetena.

Ett par adjunkter i svenska har påbörjat forskarutbildning och en lärare med doktorskompetens i svenska språket har fått forskningstid för att genomföra studier med ämnesdidaktisk inriktning som ett sätt att bredda sin kompetens. Lärosätet anger att de ständigt försöker rekrytera disputerade inom

läs- och skrivområdet, vilket är positivt. Bedömargruppen vill dock framhålla att lärosätet snarare behöver rekrytera disputerade inom svenskämnet. Bedömargruppen anser att den vetenskapliga kompetensen är svag. Bristen framstår som tydligast i svenska.

Lärosätet visar i självvärderingen och i intervjuerna medvetenhet om att de både på kort och på lång sikt står inför utmaningar i fråga om att rekrytera vetenskapligt meriterade lärare med grundlärarkompetens. Lärosätet redogör också för de strategier man tillämpar för att säkra kompetensförsörjningen på sikt. Vid intervjuerna framkom att lärosätet nyligen har anställt en lektor i matematikdidaktik, och att ytterligare en lärare som är disputerad i matematik är på väg att anställas.

Lärosätet har ett system för pedagogisk meritering. Elva av de nu aktiva lärarna har meriterat sig inom systemet och fem av dessa har bedömts som excellenta lärare. Det ser bedömargruppen positivt på.

Intervjuerna pekade på att omsättningen av lärare i kurserna har varit stor. Lärosätet nämner att de har påbörjat ett utvecklingsarbete för att minska rörligheten bland lärarna, och för att på så sätt skapa en mer stabil lärargrupp och säkerställa hög kvalitet i utbildningen. Det är samtidigt en styrka att

lärosätet arbetar systematiskt med personalens vetenskapliga och pedagogiska

kompetensutveckling.

Sammantaget är den vetenskapliga kompetensen svag, speciellt inom svenska språket.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Beskrivningen av utbildningsmiljön är tydligt och systematiskt framställd. Den vetenskapliga miljön framstår som professionsinriktad. Lärosätet har nio så kallat samproducerade forskningsprojekt som bedrivs tillsammans med skolhuvudmän i regionen. I självvärderingen framstår lärosätets forskning som såväl empiriskt som teoretiskt inriktad. Forskningsmiljöerna är inriktade på såväl generell och allmändidaktisk skolforskning som på ämnesspecifik didaktisk forskning i ett flertal skolämnen.

Bedömargruppen ser att dessa forskningsmiljöer uppvisar bredd och ger en god grund för att stärka sambandet mellan forskning och utbildning. Ett specifikt och lovvärt forskningsprojekt rör samlärande bland lärarstudenter och handledare vid lärosätets övningsskolor.

Forskningsmiljöerna har regelbunden seminarieverksamhet som man bjuder in forskare, undervisande lärare och studenter till. Av intervjuerna framgick att adjunkterna ofta är involverade i forskningsprojekt, vilket bedömargruppen ser som en styrka. Intervjuerna visade samtidigt att studenterna inte deltar i forskningsseminarier i någon större utsträckning. Det framgår inte heller på vilket sätt aktuell forskning i allmänhet och lärosätets egen forskning i synnerhet synliggörs i kurserna. Intervjuerna visade också att studenternas möjligheter att ta del av relevant forskning skulle behöva stärkas, speciellt inom svenskämnet där den vetenskapliga kompetensen på lärosätet är svag.

Organiseringen av den verksamhetsförlagda utbildningen och de fältstudier som genomförs i alla ämneskurser och kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan visar på utbildningens starka koppling till professionen och arbetslivet. Det visar också försöksverksamheten med övningsskolor och verksamhetsintegrerad profil. Lärosätet anger till exempel att grundlärarutbildningen bedrivs i nära samarbete med kommunerna i regionen. Ett exempel är projektet Räkna med Västerås, som syftar till att utveckla matematikundervisningen.

På lärosätet drivs ett nytt forsknings- och utvecklingsprojekt som heter Läraruppdraget i framtidens förskola, skola och lärarutbildning. I projektet ska fem vetenskapligt meriterade personer med lärarexamen få utökad kompetensutvecklingstid under fyra år för att stärka lärarutbildningen och attrahera sökande till kommande anställningar. Lärosätet nämner att såväl adjunkter på högskolan som lärare från skolan kommer att kunna antas till forskarutbildning. I självvärderingen nämns också att lärosätet framöver i större utsträckning kommer att inrikta forsknings- och utvecklingsprojekten på sådana behov som skolan pekar ut och vill prioritera. Vidare är lärosätets avsikt att stärka professionsbasen genom att låta lärare auskultera i skolor inom ramen för sin kompetensutvecklingstid och genom att anställa adjungerande adjunkter. Bedömargruppen ser en styrka i att lärosätet har kreativa idéer och möjligheter att utveckla och stärka sambanden mellan profession, forskning och utbildning. Dock framgår det inte klart hur kopplingen mellan forskning och

utbildning säkras.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Den vetenskapliga kompetensen i sin helhet bedöms vara adekvat. Det finns dock stora svagheter i kompetensen inom svenska. Inom ämnet finns flera disputerade, men bara två som är involverade i ämneskurser. Den ämnesdidaktiska kompetensen är särskilt svag inom området. När det gäller utbildningsmiljön ligger styrkan i professionsanknytningen. Professionsanknytningen är dock svagare när det gäller den vetenskapliga miljön, speciellt inom svenska. Lärosätet arbetar dock systematiskt med att utveckla personalens vetenskapliga och pedagogiska kompetens.

Utbildningsmiljön bedöms vara stark i fråga om kopplingen till lärarprofessionen. Den vetenskapliga miljön verkar vara adekvat, men behöver stärkas inom vissa områden och komma studenterna till del. Som en styrka är det värt att nämna det nära samarbete med skolorna som beskrivs i självvärderingen.